SC Congress 2026 i München, 28–31 augusti, var ett ovanligt stort möte:

59 nya randomiserade studier presenterades i 12 Hot Line-sessioner.

 

 De 10 viktigaste studierna för diabetes

1. SGLT2-hämmare blir ännu mer etablerade som hjärt–njurläkemedel
Det kanske viktigaste budskapet är att SGLT2-hämmare inte längre bör betraktas primärt som blodsockersänkande behandling. De är centrala vid hjärtsvikt och kardiorenal sjukdom, även när diabetes inte är huvudproblemet. ESC hade flera sessioner specifikt om SGLT2i.

 

2. Den stora kliniska frågan är nu: SGLT2i + GLP-1 RA?
ESC 2026 hade tydligt fokus på kombinationen. En presentation analyserade den ytterligare kardiovaskulära nyttan av att lägga GLP-1 RA till SGLT2i vid typ 2-diabetes.

Det är ett område jag tror blir mycket viktigt för framtidens diabetesbehandling.

 

3. Kardio–renal–metabol sjukdom blir ett sammanhängande begrepp
Diabetes, obesitas, hjärt-kärlsjukdom och njursjukdom behandlas alltmer som delar av samma sjukdomskomplex. ESC hade ett helt spår om cardiovascular–kidney–metabolic disease.

 

4. GLP-1-behandling flyttar ännu längre in i kardiologin
GLP-1 RA diskuterades inte bara som vikt- och glukossänkande behandling utan som kardiometabol behandling. ESC hade särskilda sessioner om både GLP-1 RA och SGLT2i.

 

5. Metformin fick ett viktigt besked – ingen visad extra hjärtskyddande effekt
I den randomiserade Met-HeFT-studien sågs ingen förbättring av kardiovaskulära utfall med metformin hos patienter med HFrEF och diabetes/prediabetes eller ökad diabetesrisk. Metformin förblir användbart för glukossänkning, men man bör inte betrakta det som ett särskilt hjärtskyddande läkemedel.

 

6. Digital identifiering kan förbättra diabetes-/hjärtsviktsvården
EMAIL-HF är särskilt intressant för svensk registervård. Genom att använda registerdata för att identifiera patienter som saknade SGLT2-behandling och sedan kontakta dem ökade insättningen av SGLT2-hämmare mer än tvåfaldigt.

Det här är faktiskt väldigt relevant för NDR och andra kvalitetsregister: registret kan användas aktivt för att hitta patienter som inte får evidensbaserad behandling.

 

7. SGLT2i även kring avancerad hjärtsjukdom
ESC-programmet innehöll bland annat studier av SGLT2-hämmare hos diabetiker med svår aortastenos som genomgår TAVI.

 

8. Semaglutid och andra inkretinbehandlingar fortsätter att breddas
ESC 2026 innehöll flera analyser av semaglutid, inklusive kardiovaskulära och renala utfall samt jämförelser med andra behandlingar.

 

9. Kombinationsterapi blir sannolikt viktigare
Det finns nu ESC-material om långtidsbehandling med exempelvis liraglutid + empagliflozin, och om den ytterligare effekten av GLP-1 RA när patienten redan står på SGLT2i.

 

10. Diabetesvården för T2DM går än mer mot riskbaserad behandling – inte HbA1c-baserad behandling
Det övergripande budskapet är kanske det viktigaste: valet av diabetesläkemedel styrs allt mindre av hur mycket HbA1c sänks och allt mer av patientens kardiovaskulära, renala och metabola risk.

 

De viktigaste svenska diabetesbidragen

1. Christina Lundberg – Sahlgrenska, Göteborg
”Sex differences in excess risk of cardiovascular disease and mortality among patients with type 2 diabetes”

Detta är enligt min bedömning ett av de mest intressanta svenska diabetesbidragen. Studien är registerbaserad och analyserar skillnader mellan kvinnor och män med typ 2-diabetes beträffande överrisk för hjärt-kärlsjukdom och död. Den presenterades 30 augusti inom sessionen Cardio-renal-metabolic syndrome: the triple threat.

 

2. Carl Lejonberg – Helsingborg
”Effects of semaglutide and dapagliflozin on natriuretic peptides in type 2 diabetes”

En randomiserad jämförelse mellan semaglutid och dapagliflozin med fokus på natriuretiska peptider. Den presenterades 28 augusti i sessionen Diabetes and the heart: pharmacotherapy.

Det är särskilt intressant eftersom det direkt berör den aktuella frågan om GLP-1-RA kontra SGLT2-hämmare och deras olika kardiovaskulära effekter.

 

3. Azzum Haider – Uppsala universitet/Västerås
”Contemporary characteristics and management of patients with myocardial infarction and diabetes in Europe: Insights from EuroHeart”

Ett viktigt europeiskt registerarbete om patienter med hjärtinfarkt och diabetes, presenterat 28 augusti.

Det är särskilt relevant för svensk diabetesvård eftersom det handlar om hur patienter med diabetes faktiskt handläggs efter akut koronart syndrom.

 

4. Lars Rydén – Karolinska Institutet
”A timely cardiometabolic convergence: bringing together EUROASPIRE and the EuroHeart diabetes survey”

Lars Rydén presenterade detta 28 augusti inom sessionen om ESC:s register. Det knyter samman diabetes, kardiovaskulär prevention och kvalitetsregister.

Detta tycker jag är särskilt intressant ur ett NDR-perspektiv.

 

5. Tigist Wodaje – Karolinska universitetssjukhuset
Typ 1-diabetes och implanterbara defibrillatorer

Studien analyserar indikationer, komplikationer och prognos för ICD hos personer med typ 1-diabetes. Den presenterades 29 augusti.

 

6. V. Ritsinger – Sverige
”Obesity and diabetes, two important modifiable prognostic risk factors after myocardial infarction in women”

Mycket relevant studie eftersom den kombinerar obesitas + diabetes + hjärtinfarkt + könsskillnader. Den presenterades 31 augusti.

Ett svenskt område jag tycker är extra viktigt

 

 

Det finns alltså en tydlig svensk linje genom ESC 2026:

Diabetes → hjärt-kärlsjukdom → njure → obesitas → registerdata → individualiserad behandling.

Det är nästan exakt den utveckling som nu sker inom modern diabetesmedicin.

 

 

Det viktigaste kardiologiskt från ESC 2026

• AI går från forskning till klinisk användning
AI var kongressens stora tema.
AI-tolkning av EKG kan identifiera tecken på hjärtsvikt och klaffsjukdom som inte syns vid vanlig EKG-bedömning.
En modell testad på tiotusentals patienter kunde ge resultat på under två sekunder.
Detta är sannolikt ett av de områden som snabbast kommer att förändra klinisk kardiologi.

 

• Hjärta–njure blir ännu mer integrerat
De nya ESC-riktlinjerna för kardiovaskulär sjukdom och kronisk njursjukdom betonar att njurfunktionen bör bedömas systematiskt hos hjärtpatienter.
eGFR och albumin/kreatinin-kvot i urin lyfts fram som centrala enkla tester.

 

• Tre stora nya riktlinjer
Hjärtsvikt
Kardiovaskulär sjukdom + kronisk njursjukdom
HjärtrehabiliteringDessutom presenterades den 5:e universella definitionen av hjärtinfarkt.

 

• Lp(a): ett viktigt bakslag
Pelacarsen sänkte Lp(a), men den stora fas III-studien visade ingen minskning av hjärtinfarkt eller stroke.
Det är mycket viktigt eftersom Lp(a) länge har betraktats som ett av de mest lovande nya behandlingsområdena inom prevention.
Resultatet innebär dock inte att hela Lp(a)-fältet är dött; andra läkemedel är fortfarande under utveckling. Fortfarande anses det viktigt att varje indivd undersöks åtminstone en gång avseende nivån av Lp(a)

 

• Efter hjärtinfarkt: nya antitrombotiska strategier
LIBREXIA ACS, med över 14 000 patienter, var en av kongressens mest uppmärksammade studier.
Frågan är om faktor XIa-hämning kan minska nya ischemiska händelser efter infarkt utan den blödningsrisk som traditionell antikoagulation medför. ESC lyfte själv fram studien som potentiellt praxisförändrande.

 

• Klaffsjukdom och interventioner
Flera viktiga studier rörde TAVI, trikuspidalinsufficiens och nya kateterbaserade behandlingar.
Bland de studier som fått särskild uppmärksamhet finns TRIC-I-HF och POPular ACE TAVI.
För diabetesområdet är ESC 2026 särskilt intressant

 

Det finns en tydlig utveckling mot att diabetes, njursjukdom och hjärt-kärlsjukdom behandlas som ett sammanhängande riskkomplex. Det är mycket relevant för SGLT2-hämmare, GLP-1-baserad behandling, njurskydd och kardiovaskulär prevention.

Ett intressant exempel från kongressen var en randomiserad studie av empagliflozin efter aortaklaffbyte, vilket visar hur SGLT2-hämmare fortsätter att prövas långt utanför den klassiska diabetesindikationen.

 

 

Sammanfattning:
AI + hjärta/njure + nya antitrombotiska behandlingar + precisionsprevention var de fyra stora riktningarna.

För diabetes är framför allt kardio-renala behandlingsstrategier och GLP-1/SGLT2-fältet det mest intressanta.

 

 

Framtaget med hjälp av ChatGPT 2.0, viss redaktionell barbetning

 

 

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt