https://ihe.se/app/uploads/2025/10/IHE-RAPPORT-2025_15_.pdf
Samhällsekonomiska
kostnader kopplade till typ 1-
diabetes i Sverige år 2023
Hedda Carlsson, Katarina Gralén,
Adam Fridhammar, Sofie Persson.
samtliga
Institutet för Hälso- och sjukvårdsekonomi, Lund
Det är författarna ensamma som
svarar för analys och rapportens innehåll.
Från Rapporten
Förord
Typ 1-diabetes är en sjukdom där kroppen inte själv kan producera insulin, vilket leder till
förhöjda blodsockernivåer. I Sverige drabbas främst barn och ungdomar, men sjukdomen före-
kommer i alla åldrar.
Att leva med typ 1-diabetes kräver ett stort mått av egenvård oavsett
ålder, med dagliga rutiner som blodsockerkontroller och tillförsel av insulin. Denna egenvård
är livslång och påverkar många delar av livet för den som är sjuk.
Sjukdomen utgör en betydande hälsobörda, eftersom den kräver kontinuerlig medicinsk upp-
följning och insulinbehandling livet ut. Typ 1-diabetes kan dessutom leda till både akuta och
långsiktiga komplikationer, exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, njursjukdomar och ögonsjuk-
domar.
Utöver konsekvenserna för den enskilda individen medför sjukdomen även konsekvenser
för samhället i stort, dels genom ett ökat behov av hälso- och sjukvårdens resurser, dels till
följd av produktionsbortfall.
På uppdrag av Barndiabetesfonden har Institutet för Hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE) tagit
fram denna rapport med målet att beräkna de samhällsekonomiska kostnaderna för typ 1-
diabetes i Sverige år 2023.
I beräkningarna ingår kostnader för hälso- och sjukvård, läkemedel
och medicinteknik, liksom diabetesresurs i förskola och skola. Även produktionsbortfall hos
personer med sjukdomen och föräldrar till barn med typ 1-diabetes samt vård utförd av
närstående har inkluderats.
Vi vill rikta ett särskilt tack till alla som bidragit med värdefulla insikter och expertis i arbetet
med rapporten.
Lund, oktober 2025
Peter Lindgren
Verkställande direktör, IHE
________________________
Sammanfattning
Typ 1-diabetes är en livslång kronisk sjukdom som innebär en stor börda för den drabbade,
dennes familj och för hälso- och sjukvården.
I Sverige levde år 2023 runt 72 000 personer med typ 1-diabetes, varav 8 000 var barn. Sjukdomen är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna i
barndomen. Typ 1-diabetes kräver ett stort mått av egenvård i alla åldrar, i form av bland
annat blodsockerkontroll och tillförsel av insulin. Denna egenvård är livslång och påverkar
personer med typ 1-diabetes i många aspekter av livet.
Sjukdomen kan leda till komplikationer både på kort och lång sikt. Ketoacidos och hypoglykemi
är de huvudsakliga kortsiktiga komplikationerna av typ 1-diabetes, som båda kan leda till koma
och i sällsynta fall livshotande tillstånd. Till de långsiktiga komplikationerna hör bland annat
hjärt- och kärlsjukdomar, njursjukdom och ögonsjukdom.
På senare år har forskning visat att
även sjukdomar som demens, depression och cancer är långsiktiga komplikationer av typ 1-
diabetes.
Välinformerade politiska beslut inom hälso- och sjukvården kräver att beslutsfattare har
aktuella uppskattningar av sjukdomsbördan. För diabetes uppskattas samhällskostnaden ofta
utan att skilja mellan olika typer av diabetes, eller fokuserar enbart på typ 2-diabetes.
Få studier har uppskattat kostnaderna för typ 1-diabetes, särskilt i svensk kontext. Syftet med
denna studie är att beräkna samhällets kostnader kopplade till typ 1-diabetes i Sverige år 2023.
I ett första steg beräknas kostnaderna för typ 1-diabetes som enskild diagnos, och i ett andra
steg beräknas kostnaderna för komplikationer kopplade till typ-1 diabetes.
Kostnaderna för typ 1-diabetes som enskild diagnos inkluderar kostnader för sjukvård, läke-
medel, medicinteknik och diabetesresurs i förskola och skola. Vidare ingår också kostnader för
produktionsbortfall, värdet av förlorad produktion till följd av sjukdomen.
Produktionsbortfallet inkluderar sjukskrivning, nedsatt arbetsförmåga och högre arbetslöshet för personer med typ 1-diabetes.
Föräldrar till barn med typ 1-diabetes har också produktionsbortfall till följd av
sjukdomen, i form av nedgång i arbetstid, utbildning och vikariat för diabetesresurs samt sjuk-
skrivning vid diagnos, vilket också ingår i kostnaderna. Till sist ingår även kostnaden för vård
utförd av närstående.
Kostnaderna för komplikationer beräknas med hjälp av andelen fall av en viss komplikation som
Kan kopplas till typ 1-diabetes, så kallade tillskrivningsfaktorer. Dessa appliceras sedan på de
totala kostnaderna för respektive komplikation, för att beräkna hur stora kostnader som är
kopplade till typ 1-diabetes.
De totala kostnaderna för respektive komplikation hämtas från publicerade sjukdomskostnadsstudier,
eller beräknas i en avgränsad sjukdomskostnadsstudie
där sjukvård och produktionsbortfall ingår.
Samhällets kostnader för typ 1-diabetes år 2023 beräknades till 12,9 miljarder kronor. Kostnad-
erna för typ 1-diabetes som enskild diagnos uppgick till 8,6 miljarder kronor, och kostnaderna
för komplikationer till följd av typ 1-diabetes uppgick till 4,3 miljarder kronor. Den största
enskilda kostnadsposten var medicinteknik på 2,3 miljarder kronor, följt av produktionsbortfall
till följd av sjukdom på 1,5 miljarder kronor och diabetesresurs i förskola och skola på 1,4
miljarder kronor.
De sammanlagda produktionsbortfallen till följd av sjukdom och för tidig död,
samt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes uppgick till sammanlagt 2,8 miljarder kronor.
Av komplikationerna var det hjärt- och kärlsjukdom som utgjorde de största kostnaderna på 2,3
miljarder kronor.
Sammantaget
visar denna studie att typ 1-diabetes medför betydande samhällsekonomiska
kostnader som fördelar sig över många olika delar av samhället. Detta visar på vikten av
effektiva behandlingsstrategier, förebyggande insatser för komplikationen samt stödjande
samhällsinsatser för att i framtiden kunna minska den ekonomiska bördan.
Avslutande kommentarer
Rapporten beräknar de samhällsekonomiska kostnaderna kopplade till typ 1-diabetes år 2023.
De enskilt största kostnadsposterna var medicinteknik, produktionsbortfall och diabetesresurs i förskola och skola. CGM är idag standard både hos barn och vuxna med typ 1-diabetes. Även användningen av insulinpump har ökat och år 2023 hade mer än 80 procent av barnen insulin- pump. Dock är det fortfarande enbart en tredjedel av de vuxna som har insulinpump.
Kostnaden för komplikationer till följd av typ 1-diabetes, inte minst hjärt- och kärlsjukdom,
utgjorde en stor andel av de totala samhällsekonomiska kostnaderna. En ansenlig del av dessa kostnader
skulle sannolikt kunna undvikas genom en effektivare behandling av den underliggande sjukdomen.
Referenser
59 referenser, flertalet i www
LÄS HELA RAPPORTEN
24 sidor, högst läsvärd, pdf, fri
https://ihe.se/app/uploads/2025/10/IHE-RAPPORT-2025_15_.pdf
_____________________________________________________
Debatt inlägg Dagens Merdicin 201020
”Regionerna blundar för en av våra dyraste sjukdomar”
Vår rapport visar att regionerna bär mer än hälften av samhällets kostnader för typ 1-diabetes,
skriver Barndiabetesfondens generalsekreterare Karolina Janson.
I dagsläpps en analys som Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE) har gjort av samhällskostnaderna för typ 1-diabetes för Barndiabetesfondens räkning. Den visar att sjukdomen kostar samhället 12,9 miljarder kronor per år. Utslaget på Sveriges 72 000 personer med typ 1-diabetes innebär det en kostnad på 180 000 kronor per individ.
Analysen visar att regionerna bär mer än hälften av samhällets kostnader för sjukdomen. Vården för själva sjukdomen är endast en mindre del, den största kostnadsposten uppstår inom den specialiserade vården. Komplikationer som hjärt-kärlsjukdomar, demens och depression kostar regionerna 4,3 miljarder kronor per år.
Följdsjukdomarna uppstår oftast efter många år med förhöjda blodsockervärden. Men eftersom de flesta med typ 1-diabetes insjuknar som barn eller unga, kommer också komplikationerna tidigt i livet.
För att förhindra komplikationer krävs god behandling och då uppstår en annan stor kostnad. Regionerna betalar 2,3 miljarder kronor per år för medicintekniska hjälpmedel som insulinpumpar och kontinuerlig glukosmätning (CGM).
Dessa hjälpmedel är avgörande för att undvika följdsjukdomar, så regionerna har ett direkt ekonomiskt intresse av att snabbt implementera bästa möjliga behandling. Utöver dessa direkta kostnader förlorar regionerna skatteintäkter då sjukdomen påverkar livsinkomsten för drabbade och anhöriga.
Så, vad investeras då i att långsiktigt minska de enorma samhällskostnaderna? Barndiabetesfonden har undersökt vilka statliga satsningar som görs på forskning om typ 1-diabetes. Det blir en ögonblicksbild, för det kan skilja mellan olika år, men 2024 delades 10,2 miljoner kronor ut till nya forskningsprojekt via de statliga forskningsråden enligt databasen Swecris. Statsbudgeten pekar också ut det strategiska forskningsområdet diabetes. Där finns 60 miljoner kronor, varav uppskattningsvis 6 till 9 miljoner kronor går till typ 1-diabetesforskning, resten går till forskning om typ 2-diabetes.
Högt räknat satsade staten kanske 20 miljoner kronor på forskning om typ 1-diabetes förra året. Det innebär att den lägger motsvarande ungefär 16 promille av samhällets kostnader för sjukdomen på att slippa kostnaderna. Det måste betraktas som ett monumentalt misslyckande i långsiktig ekonomisk planering.
Barndiabetesfonden är den största enskilda finansiären av forskning på typ 1-diabetes i Sverige. Vi kunde nyligen dela ut 22,5 miljoner kronor. Ytterligare några miljoner kommer genom de regionala Alf-medlen – till forskning om en sjukdom som varje år kostar samhället 12,9 miljarder kronor.
Alla som arbetar med hälso- och sjukvårdsrelaterade frågor vet att hälso- och sjukvårdssystemet är ohållbart på lång sikt. Vi måste planera bättre. Fler måste botas och färre måste bli sjuka om systemet ska vara hållbart över tid.
Barndiabetesfonden uppmanar därför regionerna att ta en tydlig roll i att påverka forskningspolitiken. Som de främsta betalarna av kostnaderna har de både mandat och ansvar att kräva:
1• Att staten förstärker möjligheterna att forska på typ 1-diabetes.
Vi har näst högst förekomst i världen, internationellt erkända forskningsmiljöer och patienter som har tillit till forskning och deltar i forskningsprojekt.
Dessutom förfogar den svenska sjukvården över Nationella diabetesregistret, som anses vara bäst i världen och skapar enorma möjligheter för forskningen.
2• Att investeringar i forskning, prevention och medicinteknik ses som nödvändiga för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem.
3• Att forskningspolitiken planerar långsiktigt för att minska både den samhällsekonomiska kostnaden och det mänskliga lidandet. I tillägg har typ 1-diabetesforskningen möjlighet att skapa tillväxt inom life science-området.
Typ 1-diabetes är en svår sjukdom att leva med.
Den kräver den mest avancerade egenvård som finns, och innebär livsuppehållande behandling dygnet runt för resten av livet.
Givetvis betalar de drabbade det högsta priset. Men det är också en långsiktig ekonomisk fråga. Regionerna måste agera nu.
Karolina Janson, Barndiabetesfondens generalsekreterare
Från www.dagensmedicin.se 201020
______________________________
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt