En svensk multicenterstudie visar ett samband mellan låg fiberkonsumtion och förekomst av instabila högriskplack i kranskärlen, sådana som kan utlösa propp och orsaka hjärtinfarkt.
Studien kopplar också kostmönstret till plackens sammansättning, alltså hur potentiellt farliga de är.
Forskarna har med hjälp av avancerad hjärtavbildning, datortomografi, undersökt förekomst och typ av plack och kunnat visa att kostmönstret
– sammansättningen av det vi äter – påverkar åderförfettning i hjärtats kranskärl, även kallat åderförkalkningsplack.
Men det påverkade även hur placken i kärlen såg ut, alltså vad de var uppbyggda av.
Personerna i studien hade inga symtom på hjärtproblem och inte heller någon känd heller diagnostiserad hjärtsjukdom vid studiens start.
Bakom studien som nu publiceras i tidskriften Cardiovascular Research står bland andra Ingrid Larsson, docent på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och näringsfysiolog på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Studien har letts från Lunds universitet med Isabel Goncalves, professor i kardiologi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, som huvudförfattare:
– När vi matchade personernas kranskärlsavbildningar med deras kostmönster kunde vi konstatera att det finns ett samband mellan kostmönster och förekomst av plack i hjärtats kranskärl.
Vi ser också att plackens sammansättning, hur farliga de kan vara, har ett samband med kosten, säger Isabel Goncalves.
• Tidiga tecken på sämre kärlhälsa
Studien bygger på data från drygt 24 000 personer i åldern 50–64 år som deltagit i den stora nationella befolkningsstudien SCAPIS. Deltagarna fick fylla i en kostenkät. För att analysera sambandet mellan kost och hjärthälsa använde forskarna ett kostindex. Det visar kostmönster med höga poäng för regelbundet intag av livsmedel rika på fullkorn och fibrer, grönsaker och frukt, nötter och vegetabiliska oljor – och låga poäng för regelbundet intag av rött kött, chips och sockrade drycker.
Därefter undersöktes deltagarnas hjärtan med datortomografi, som kan avslöja tidiga tecken på fettinlagringar, ateroskleros, i hjärtats blodkärl.
Resultatet visade att de med minst hälsosamt kostmönster hade högre förekomst av åderförfettning. Bland de 8 344 personer med minst hälsosam kost hade 44 procent någon form av kranskärlsförändring. Det ska jämföras med 36 procent i gruppen på 6 139 personer som åt mest hälsosamt.
• Farligare plack med fiberfattig kost
Allvarliga förändringar, som förträngningar i kranskärlen på minst 50 procent (samt med högriskplack) var 1,6 gånger vanligare bland dem som åt minst hälsosamt – i denna grupp hade 6 procent av alla personer dessa sorters förträngningar. Detta ska jämföras med 3,7 procent i gruppen som åt mest hälsosamt.
– Efter att ha justerat för en mängd faktorer såg vi att sambandet mellan kostmönster och åderförfettning påverkas av bukfetma, högt blodtryck och höga nivåer av triglycerider. Våra resultat tyder på att en ohälsosam, fiberfattig kost kan bidra till förändringar i kropp och ämnesomsättning som i sin tur kan leda till ogynnsamma egenskaper hos placken. Vi hoppas att resultaten i den här studien kan uppmuntra till mer proaktivt förebyggande och tidiga insatser, säger Isabel Goncalves.
Även om studien inte har undersökt mekanismerna pekar resultaten på att det finns samband mellan kosten vi äter och allvarliga hjärtproblem orsakade av plack, menar forskarna. Ingrid Larsson, Göteborgs universitet:
– Det är inte enskilda livsmedel som avgör hälsan, utan helheten i kostmönstret. En kost med mer grönsaker, frukt, fullkorn, fiberrika livsmedel, nötter, magra mejeriprodukter, raps- och olivolja och mindre av rött kött, chark, chips och liknande snacks samt sockrade drycker var kopplade till färre högriskplack. Det stämmer väl överens med svenska och internationella kostråd, säger Ingrid Larsson.
Studie: Low-Fiber Diet Is Associated with High-Risk Coronary Plaque Features
https://academic.oup.com/cardiovascres/advance-article/doi/10.1093/cvr/cvaf088/8162637?login=false
° Åderförfettning eller åderförkalkning
Åderförfettning (även kallat åderförkalkning eller ateroskleros) innebär att bland annat fett under lång tid har samlats på insidan av blodkärlen och bildar så kallade åderförfettningsplack eller åderförkalkningsplack. Placken kan skapa förträngningar i kärlet som gör det svårare för blodet att passera, och när placken brister kan det bildas blodproppar i kärlen. Blodproppar kan orsaka plötslig död, hjärtinfarkt eller stroke. Det går att minska risken för åderförfettning genom att äta hälsosamt, sluta röka, vara fysiskt aktiv och behandla kända riskfaktorer såsom diabetes, höga blodfetter och högt blodtrycket.
• SCAPIS (Swedish CardioPulmonary bioImage Study)
Den mest omfattande studien om hjärt- och lungsjukdomar i världen. Totalt involverar den drygt 30 000 personer i åldern 50 till 64 år från hela Sverige som genomgått noggranna undersökningar. Målet är att identifiera individuella riskfaktorer för exempelvis stroke, lungsjukdomen kol, plötsligt hjärtstopp, hjärtinfarkt och andra hjärtsjukdomar, för att kunna sätta in förebyggande behandling innan sjukdom uppstår. SCAPIS drivs av forskare vid universitet och universitetssjukhus i Göteborg, Linköping, Lund, Malmö, Stockholm, Uppsala och Umeå, i samarbete med Hjärt-Lungfonden som är studiens huvudfinansiär.
Press release Sahlgrenska Akademin, Göteborg, Ingrid Larsson forskare och Margareta G Kubista, kommunikatör
____________________________________________________
Läs hela artikeln Cardiovascular Research pdf free
Low-fibre diet is associated with high-risk coronary plaque features Open Access
Ingrid Larsson , Jiangming Sun , Shafqat Ahmad , Göran Bergström , Carl-Johan Carlhäll , Kerstin Cederlund , Isabel Drake , Jan E Engvall , Mats Eriksson , Henrik Hagström ,
Tomas Jernberg , Tanja Kero , Krister Lindmark , Maria Mannila , Marju Orho-Melander , Araz Rawshani , Ulf Risérus , Annika Rosengren , Mats Ryberg , Caroline Schmidt , Emily Sonestedt , Maria Wennberg , Carl Johan Östgren , Isabel Goncalves
• Abstract
Aims
Diet is a determinant of cardiovascular diseases (CVD) with coronary disease as predominant cause of pre-mature death. To analyse how diet was associated with coronary atherosclerosis, including plaque features.
Methods and results
The cross-sectional population-based study using data from the Swedish CArdioPulmonary BioImage Study (SCAPIS) included 24 079 adults aged 50–64 years, recruited in 2013 to 2018 who were free of clinical cardiovascular disease. The recruitment and comprehensive examinations were conducted at six locations in Sweden.
A dietary index (DI) based on a previously published anti-inflammatory DI including high proportion of plant-based foods, and low in red or processed meat and sugar-sweetened beverages was constructed. The reference group was within lowest DI tertile. Coronary atherosclerosis assessed by coronary computed tomography angiography, including any-, significant-, and adverse or high-risk coronary plaque, which is non-calcified with a significant stenosis ≥50%.
Lowest, compared to highest DI tertile was associated with younger age, more often men (62.2% vs. 32.9%), higher high-sensitive C-reactive protein, more cardiometabolic risk and smokers, higher alcohol-, and higher energy-intake. In the highest and lowest tertile, coronary plaques were present in 36.3% and 44.3%, respectively, stenosis ≥ 50% in 3.7% and 6.0%.
Non-calcified coronary plaques with stenosis ≥50% were present in 0.9% and 1.5% in highest and lowest tertiles. In multivariable analyses, the lowest tertile of DI was associated with high-risk plaque features after adjusting for age, sex, smoking, with waist circumference, triglycerides (TGs), and hypertension as possible mediators.
Conclusion
A low-fibre diet with high red meat content was associated with high-risk plaques features, increased coronary calcification and significant stenosis. Waist circumference, TGs, and hypertension emerged as potential mediators of these associations, underscoring the role of metabolic and hemodynamic factors in the dietary impact on coronary atherosclerosis. Our findings strengthen the importance of cardioprotective dietary recommendations.
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt