Äldre och patienter med diabetes över 60 år rekommenderas vaccination mot RS-virus
Nyligen har två vacciner mot RS-virus godkänts för personer som är 60 år och äldre.
Folkhälsomyndigheten rekommenderar nu vaccination till personer som är 75 år och
äldre samt till personer personer som är 60 år och äldre inom vissa riskgrupper,
exempelvis de med kronisk lungsjukdom, kronisk hjärt- och kärlsjukdom, diabetes, nedsatt immunförsvar eller lever- eller njursvikt.
Vaccinen består av ett antigen på virusets yta. Det ena vaccinet har även ett förstärkningsmedel (adjuvans) som stärker det immunologiska svaret. Båda vaccinerna ges intramuskulärt och har en god skyddseffekt och en god säkerhetsprofil. Det adjuvanterade vaccinet har visat ett fortsatt gott vaccinskydd över två RS-säsonger. Det icke-adjuvanterade vaccinet har tills mitt i RS-säsong två visat på ett fortsatt gott vaccinskydd. Om och när en eventuell påfyllnadsdos kan behövas är ännu inte känt.
De vanligaste biverkningarna är likvärdiga med andra vacciner, såsom att det kan bli rodnat, ömt och svullet vid injektionsstället. Vissa kan få lätt feber, diarré eller kräkning medan andra biverkningar är sällsynta.
Barn i riskgrupper kan rekommenderas nytt förebyggande läkemedel mot RS-virus
Ett nytt förebyggande läkemedel mot RS-virus har godkänts för barn under 12 månader och ges med en dos per säsong.
I samband med att denna långverkande monoklonala antikropp mot RS-virus nu har godkänts för barn under 12 månaders ålder, uppdaterar Folkhälsomyndigheten sin riskgruppsdefinition för allvarlig RSV-infektion hos barn.
De som har störst risk för att bli svårt sjuka i en RSV-infektion är barn med vissa underliggande tillstånd, som till exempel för tidig födsel och kronisk hjärt- eller lungsjukdom. Även de yngsta barnen under tolv månader löper en högre risk för att bli svårare sjuka i en RSV-infektion än andra.
Genom Folkhälsomyndighetens definition av riskgrupper för allvarlig RSV-infektion får hälso- och sjukvården vägledning om vilka barn som bör erbjudas behandlingen.
Rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten utgör ett första steg. Det är sedan regionerna som fattar beslut om ifall vaccination ska erbjudas, och hur detta ska göras.
Vaccinen är nyligen godkända och ännu inte upphandlade nationellt i Sverige. Vaccin kan finnas mot betalning hos enskilda vaccinatörer säsongen 2023-2024.
RS-virus är ett paramyxovirus som orsakar akut luftvägsinfektion med symtom från lindrig förkylning till allvarlig lunginflammation eller bronkiolit. De första sjukdomssymtomen är vanligen feber, snuva, hosta och ibland pipande andningsljud. RS-virus kan orsaka upprepade luftvägsinfektioner livet igenom, oftast med måttliga till svåra övre luftvägssymtom. Svår nedre luftvägsinfektion kan uppträda i alla åldrar, men ses främst (förutom hos spädbarn) bland äldre och patienter med nedsatt hjärt-/lungfunktion eller immunförsvar.
RS-virus sprids med luftvägssekret vid nära kontakt med infekterade personer eller genom kontakt med kontaminerade föremål. En infekterad person är smittsam i omkring tre till åtta dagar, men betydligt längre smittsamhet, upp till tre till fyra veckor, förekommer hos små barn och hos personer med nedsatt immunförsvar.
RS-virusinfektion uppträder i årliga epidemier under vinterhalvåret. I likhet med influensan kan epidemierna komma vid varierande tidpunkter på säsongen och vara olika kraftiga från år till år. I Sverige ses ett mönster med kraftigare epidemier som kommer tidigare på säsongen vartannat år varvat med år av lindrigare och senare epidemier.
Från början av mars 2020 har antalet laboratorieverifierade RSV-fall i Sverige varit historiskt låga till följd av flera åtgärder för att minska spridningen av covid-19. Bland patienter ≥ 65 år rapporterades 31 RSV-fall 2020-2021, vilket motsvarar ett fall per 100 000 personer och år i den gruppen. I Europa orsakar RS-viruset 250 000 sjukhusinläggningar samt 17 000 dödsfall på sjukhus varje år hos personer som är 65 år och äldre.
RS-virus sprids mest bland små barn och de flesta barn i tvåårsåldern har antikroppar mot RS-virus som tecken på genomgången infektion. Dessa antikroppar ger dock ingen bestående immunitet.
Diagnostik och behandling
RS-virus diagnostiseras med olika snabbmetoder som ger svar samma dag (nasofarynxprov). Rutinmässig undersökning av RS-virus vid milda symtom är vanligen inte indicerat, eftersom det då inte krävs någon specifik behandling. Svåra luftvägssymtom kan kräva behandling med syrgas, och i vissa fall respiratorbehandling. Svår infektion behandlas ibland med antivirala läkemedel i inhalationsform, men dessa har ingen bevisad positiv effekt.
Sjukdomens svårighetsgrad
Hos merparten av befolkningen (åldrarna 6-64 år) är RSV en återkommande lindrig virusinfektion, som inte ger bestående immunitet. Hos spädbarn och äldre vuxna, särskilt vid samsjuklighet med till exempel KOL, finns däremot en ökad risk för bronkiolit eller en sjukdomsbild som liknar pneumoni. Hos runt tio procent av äldre personer med sjukhusvård för RSV förekommer dessutom sekundär pneumoni.
Hos KOL-patienter som vårdades på sjukhus för virusorsakade luftvägsinfektioner rapporteras en ökad risk för intensivvård och behov av mekanisk ventilation, men inte ökad dödlighet. KOL-patienter med RSV-infektion krävde intensivvård i samma utsträckning som vid infektion med influensa, medan icke-invasivt andningsunderstöd användes i större utsträckning än vid influensa.
Personer i alla åldrar som är gravt immunsupprimerade har en hög risk för nedre luftvägssjukdom med progression till respiratorisk insufficiens och ett livshotande sjukdomsförlopp, i synnerhet efter allogen stamcellstransplantation.
Info från Folkhälsomyndigheten
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt