NDR lever upp till de krav som Riksrevisionen 11 december 2013 ställer på ett kvalitetsregister;

 

1. Andra professioner än läkare deltager i arbetet med NDR. Diabetessköterskor finns med i styrgruppen för NDR och deltar också aktivt i arbetet lokalt och regionalt med NDR. KAS (Kvalitetsansvariga DiabetesSjuksköterskor) från var och en av de 21 landstingen finns med på NDRs nationella KAS/KAL(Kvalitetsansvarig Läkare)-möte i jan varje år.

 

2. NDR används lokalt i kvalitetsarbetet på respektive enhet, barndiabetesmott, vårdcentral och sjukhusdiabmott. NDR har sedan starten för drygt 15 år sedan arbetat med verksamhetsnära förbättringsarbete med stöd av registerdata – ett numera väl inarbetat arbetssätt

 

3. NDR har under drygt 15 år visat att diabetesvården har successivt blivit bättre på flertalet kvalitetsindikatorer; bättre medelvärden, och mindre skillnader mellan olika vårdgivare. NDR har också fört fram sedan 2007, att HbA1c för vuxna med typ 1 och 2 diabetes har blivit sämre – framförallt i åldersgruppen 18-25 år och 18-40 år. Som en följd av detta så tar Nationella Programrådet för Diabetes (NPR) på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) fram en handlingsplan, ett redskap, nationellt för att bryta den negativa treden och för bättre HbA1c

 

NDR har också hävdat att registret ska användas som ett register för bättre kvalitet i diabetesvård. Ledningen för NDR har varit emot att utdata används för ekonomisk styrning via region eller huvudman. Riksrevisionsrapporten delar denna syn.

 

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

 

_____

 

Press releasen i sin helhet

 

Risk att statens satsningar på nationella kvalitetsregister inom vården styr fel

Statens ökade satsningar på nationella kvalitetsregister stödjer inte kvalitetsarbetet inom vården. Regeringen bör därför överväga att minska det stöd som ges till registren.

 

Riksrevisionen har granskat om statens ökade engagemang i nationella kvalitetsregister stödjer lokalt kvalitetsarbete inom vården. Staten har successivt satsat mer pengar på kvalitetsregistren och år 2013 avsätts cirka 600 miljoner kronor. Dessutom bidrar landstingen till finansieringen.

 

Det viktigaste för att få bra och användbara register är att vårdpersonalen tycker att uppgifterna i registren är användbara. Granskningen visar att statens ökade engagemang inte har gjort dem mer benägna att använda uppgifter ur registren för kvalitetsutveckling. Viljan att på relativt kort tid få igång en bred registrering, hög täckningsgrad och ökad användning av kvalitetsregistren för olika ändamål motverkar statens avsikt att vårdenheterna själva ska arbeta med kvaliteten i vården.

 

Inom några vårdområden får landstingen ersättning av staten för att öka antalet registreringar i kvalitetsregistren. Men denna prestationsersättning kommer inte åt problemets kärna, det vill säga att registren upplevs som en administrativ börda, inte passar all verksamhet och att det finns dåligt med tid, intresse och kunskap för analys. 

 

Dessutom riskerar prestationsersättningen att styra vården i fel riktning och till att vårdenheternas egna val att delta utmanas. 

 

Riksrevisionen menar att klinikerna själva i högre utsträckning bör få bestämma om man vill använda kvalitetsregister som en del av sitt kvalitetsarbete.

 

– Systemet med nationella kvalitetsregister är arbetskrävande, kostsamt och det är tveksamt om det bidrar till att höja kvaliteten i vården. Regeringen bör därför överväga att minska omfattningen av statens satsningar på registren, säger riksrevisor Jan Landahl.

 

Bakgrund: Kvalitetsregister skapades ursprungligen av specialistläkare utifrån specialitetens eget kunskapsbildande och behov. Registren är främst landstingens ansvar, det är frivilligt att använda dem och de innehåller individbundna data om problem eller diagnos, behandlingsåtgärder och resultat. Det finns idag 106 nationella kvalitetsregister och registerkandidater som finansieras av staten och landstingen via överenskommelser med Sveriges kommuner och landsting.

Rapporttitel: Statens satsningar på nationella kvalitetsregister – Leder de i rätt riktning? (RiR 2013:20)

 

Rapporten kan hämtas och beställas på www.riksrevisionen.se

 

På nedan www finns rapporten i sin helhet 59 sidor

 

www.riksrevisionen.se/PageFiles/18589/RiR_2013-20_Nationella%20kvalitetsregister_Anpassad.pdf

 

Riksrevisor: Jan Landahl

 

Projektledare: Petra Jonvallen