Rapport ISPAD 2024 Lissabon, Portugal
ISPAD (= International Society for Pediatric and Adolescent Diabetes) firade 16-19 oktober sitt 50-årsjubileum med ett välorganiserat och inspirerande möte i Lissabon. President för mötet var prof Catarina Limbert som förutom ett genomarbetat vetenskapligt program också satte sin personliga prägel på valet av kvällsarrangemang genom sin lokala kännedom om staden.
Temat för detta år var ”Inclusion & Innovation in Pediatric and Adolescent Diabetes”. Nytt för i år var att denna rubrik gav genklang i programmets symposier så att dessa väsentligen fokuserade just på hur mer utsatta grupper bättre kan inkluderas i diabetesvården och hur innovationer kan utnyttjas optimalt.
Första dagen startade tidigt kl 07.30 med workshops inom de olika SIG-grupper (Special Interest Groups) som bildats under de senaste åren. Det finns nu intressegrupper inom ISPAD som fokuserar på nutrition, mental hälsa, diabetes i skolan, T2D, diabetes i låginkomstländer samt en särskild grupp för sjuksköterskor i diabetesvård. Jag har sedan två år ansvarat för skolgruppen och vi presenterade vårt arbete med att ta fram en uppdaterad version av ISPAD Position Statement on Diabetes in School. Detta dokument är nu accepterat och publicerat online i ISPADs nya tidskrift Hormone Research in Pediatrics samt på PubMed
https://doi.org/10.1159/000541802
Vi hoppas med detta dokument globalt kunna stärka barns rättigheter att få nödvändig hjälp och stöd under skoldagen av välutbildad personal. Sverige har en lag från 1 juli 2009 som tydligt markerar denna rätt men de flesta länder har inte en motsvarande lagstiftning. I dessa länder är United Nations Convention on the Rights of the Child och United Nations Convention on the Rights of Persons with Disabilities (CRPD) tillämpliga. Under vår workshop diskuterades också två enkätundersökningar som besvarats av diabetesteam världen över respektive av familjer med ett barn med T1D. Resultaten av dessa kommer publiceras inom det närmaste halvåret men det står klart att mycket arbete återstår för att skolmiljön ska vara trygg för barn med diabetes.
Mötet öppnades officiellt kl 09 med President Welcome och sedan följde en strålande föreläsning av prof Silva Arslanian, Pittsburgh som fått ISPADs finaste pris 2024, ”Prize of Achievement” för sin mångåriga forskning kring insulinresistens, obesitas och T2D hos barn och unga. Är man intresserad av dessa frågeställningar bör man läsa Silvas artiklar – det finns ett stort antal.
En plenar session handlade om hur en sjuk pankreas vid T1D kan förstås. Definition på endotyper vid T1D diskuterades, där en arbetsdiagnos kan sägas vara ”en subtyp av T1D som distinkt kan definieras av en funktionell eller patobiologisk mekanism”. T1D har en substantiell heterogenicitet i progressionshastighet (”kliniska subtyper”). Denna heterogenicitet reflekteras mekanistiskt (”mekanistiska subtyper”). Immunterapier ger upphov till olika kliniska svar (”terapeutiskt spårbara subtyper”). Det talades också om mikroRNA som sedan en tid föreslagits vara en biomarkör för sjukdomsprogression. I Innodiastudien har det påvisats två grupper av mikroRNA subtyper sett till immunrespons och kliniska karakteristika (Sebastiani et al. Cell Reports Medicine 2024).
Under en session om långtidskomplikationer diskuterades för- och nackdelar med tidig intervention hos ungdomar med T1D. Kärlskador kan debutera relativt tidigt och intervention kan vara kärlskyddande och få redan uppkomna skador att bli reversibla. Som nackdel framfördes att interventionsmöjligheterna hittills är relativt oprövade och att ungdomar kan vara en svårbehandlad grupp. Den målsättning vi haft sedan länge i Sverige, nämligen en normaliserad glukoskontroll, dvs TITR (Time in Tight Range, 3.9-7.8 mmol/l) har nu fått ett starkare genomslag även internationellt. Ett antal föreläsare visade under detta ISPAD-mötet att de anammat detta synsätt; en del uppenbart medvetna om att de tidigare förespråkat Time in Range (3.9-10.0 mmol/l) medan andra inte låtsades om sin egen tvärvändning. Doktorand Ebba Bergdahl från Göteborg visade i en oral presentation hur både strukturella och funktionella vaskulära förändringar går att påvisa med avancerade kärlundersökningar hos barn och ungdomar med vad vi betraktar som en mycket välreglerad diabetes (medel HbA1c 46.5 (36-61mmol/mol)). Studien omfattade 50 barn 6-16 år med minst fem års sjukdomsduration och inkluderade nästan lika många friska kontroller. Högt TITR och normalt BMI var viktiga faktorer för bibehållen kärlhälsa.
Före onsdagskvällens Welcome Reception gavs en historisk återblick på hur ISPAD bildades för 50 år sedan. Presentatörer var den 98-åriga Zvi Laron, Tel Aviv, Johnny Ludvigsson, Linköping, Stu Brink, Boston samt Peter Swift från Leicester. Nyttigt och inspirerande att få en tillbakablick, och inse att även om sjukdomen ännu inte kan botas eller helt förebyggas har det ändå hänt oerhört mycket terapeutiskt under de senaste decennierna.
Mötespresidenten Catarina Limbert presenterade ”Declaration of Lisbon” som ersätter det äldre ”Declaration of Kos”. Den nya versionen är nu publicerad i Lancet Diabetes Endocrinol (Published Online October 15, 2024
https://doi.org/10.1016/S2213-8587(24)00305-X
En fantastiskt duktig grupp barn i nedre tonåren underhöll sedan med portugisiska sånger och danser under en dryg halvtimme innan kvällens mingel vidtog.
Påföljande dagar varierade utbudet av intressanta sessioner och workshops. Som vanligt blev det en viss frustration att inte kunna täcka allt. ATTD-ISPAD-sessionen gav dels en historisk överblick över teknikens framsteg och förutsättningar att nå målvärden för glukoskontroll, dels uppdatering avseende det allra senaste som gäller inom området. Michal Witsch från Luxemburg som är webmaster i SWEET-studien visade glädjande hur tillgång till modern teknik har förbättrat förutsättningarna för många barn och unga i världen, framför allt under de senaste fem åren. Sverige har fortfarande en tätplacering bland de länder vars resultat inom diabetesvården ligger i topp.
Baksidan av presentationerna av alla dessa framsteg är att den globala situationen fortfarande är så extremt olika; att många av världens barn och unga dör i samband med diabetesinsjuknandet eller inom några år. Rätten och möjligheten till jämlik sjuk-och hälsovård är en utmaning som såväl ISPAD som exempelvis Life for a Child och IDF arbetar intensivt för.
Screening för T1D var ett återkommande tema under många sessioner. Italien fick en lag redan förra hösten med krav på generell screening för barn och en pilotstudie pågår för att finna den bästa organisatoriska möjligheten att nå så många som möjligt. I Italien är samtliga barn listade hos en barnläkare i öppenvård och därigenom ökar chansen att kunna kalla de flesta barn i förskoleåldern för provtagning. När och hur screening i stadium 2 bör utföras diskuterades i många fora men mycket få röster ifrågasatte att detta är lämpligt. Som alltid gäller att om en screening ska anses etisk måste det finnas en nyttiggörande intervention att erbjuda individerna som fångas upp. Många nya droger för att hindra eller åtminstone fördröja sjukdomsdebuten finns i pipeline men ännu är det bara Teplizumab som kommit ut på marknaden i vissa länder. Prediktion och prevention av T1D får nog anses som återkommande ”Hot Topics” under de kommande åren.
ISPAD 2025 kommer hållas i Montreal, Kanada i början av november, dvs något senare på året än brukligt. Traditionsenligt räcktes ISPADs fana över till kommande mötespresident sista mötesdagen och vi är säkerligen många som redan ser fram emot att deltaga även då!
För DiabetologNytt
Gun Forsander, docent, överläkare
Diabetes, Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus, SU Östra, Göteborg
