Under tidiga vårdagar i maj var Visby den enda fläcken på Sveriges karta som värmdes upp av vårsolen. Satellitsymposiet gick av stapeln 9/5 på Clarion hotel.
Moderatorn Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska, öppnade med uppmuntrande besked från Socialstyrelsens nationella utvärdering om att jämfört med 2007 har diabetesvården varit så pass bra att dödlighet till följd av kardiovaskulära komplikationer av diabetes har minskat med i genomsnitt ett fall/dag! Och att diabetes är en sjukdom där man faktiskt kan göra mest för att minska dödligheten – ”dock bara om man gör något aktivt i interventionen”.
Samtidigt uppmärksammades den oroväckande trenden med ökning av HbA1c i NDR, framförallt hos de yngre patienterna i åldern 20-40 år – och därför finns nu behov av betydligt tätare uppföljning av de yngre patienterna med diabetes, för att förhindra onödiga och svåra diabeteskomplikationer.
Mötet präglades av hög expertis och hög teknisk nivå – och kraftfull interaktion mellan föreläsare och audiens genom mentometerfrågor, SMS-frågor och till och med twittrande live.
Nedsatt njurfunktion vid diabetes
Ämnet täcktes av en översiktsföreläsning av Maria Svensson, docent/överläkare vid njurmedicinska kliniken, Sahlgrenska. Det är föga överraskande att diabetes är den vanligaste orsaken till behov av dialys eller transplantation i Sverige och att antalet patienter med typ 2-diabetes i dialysbehandling är i ökande till följd av ökad förekomst av diabetes, förbättrad behandling av andra akuta och kroniska diabetes¬komplikationer samt ökad tillgänglighet och bättre dialysbehandling. Risken för kardiovaskulär sjukdom ökar också med minskande njurfunktion och att denna risk kan reduceras genom målstyrd och multifaktoriell behandling av metabola störningar sammankopplade med diabetes, dvs hyperglykemi, hypertoni, dyslipidemi samt genom minskning av albuminuri, rökstopp och ASA-behandling. I sammanhanget är det då intressant att de flesta blodsockersänkande läkemedel utsöndras via njurarna och att nedsatt njurfunktion kan påverka både effekt och biverkningar såsom hypoglykemi. Det är viktigt att beakta njurfunktionen vid val av blodsockersänkande behandling och dosering. Vad är då bästa metoden för skattning av njurfunktionen? Maria presenterade hemsidor som kan vara till hjälp vid beräkning av glomerulär filtration (eGFR) med ffa MDRD formeln http://nephron.org/MDRD_GFR.cgi eller Schwartz formel för beräkning av eGFR hos barn http://www.kidney.org/professionals/kdoqi/gfr_calculatorPed.cfm.
Nya verktyg för doktor och patient – vad har de för plats?
På ett humoristiskt och tillika vetenskapligt sätt tog Jarl Hellman, överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala oss igenom den moderna digitala världen som håller på att växa till sig tack vare alla smarta telefoner och lösningar och som utmanar vårdpersonalens intellekt och existensbehov. Mars 2011 fanns det bara i USA 262 Diabetesappar – och åtminstone 25 diabetesspel online. Denna snabba utveckling har förstås ökat behovet av kritisk granskning och flera vetenskapliga tidskrifter är nu tillägnade ämnesområden såsom teknologin vid diabetes. Begrepp som Digital Game-Based Learning (DGBL) bereder ut sig (mer inne än PBL = Problembaserat lärande).Sammanfattningsvis finns det idag växande evidens för att tjänster via mobiltelefon (såsom insulinordination via SMS, videomeddelanden via mobilen mm) är effektiva hjälpmedel inom diabetesvården och att t ex dataspel kan påverka livsstilen positivt och verkar även ha en positiv effekt vad gäller glykemisk kontroll vid diabetes, men mer och bättre forskning krävs.
Lilly i Sverige har varit framgångsrikt och tidigt ute med lansering av flera digitala tjänster såsom SMS-påminnelser (smsminne.healthsolutions.se) och diabetesspelen Equalize och Dependency som är framtagna i samråd med några av Sveriges främsta experter inom diabetologin och som kan laddas ner kostnadsfritt på appStore eller androidmarket (förutom att spelas direkt på www.equalize.se). Den intresserade kan förslagsvis börja fördjupa sig genom att ta en titt på http://ies.ed.gov/ncee/wwc/ som bl a utvärderar DGBL på initiativ från det amerikanska utbildningsdepartementet eller läsa reviewartikeln av DeShazo som går igenom 9 studier och 11 olika spel som ffa handlar om barn med typ 1 diabetes (DeShazo et al. Diabetes technology & Therapeutics 2010; 10:815-822).Under sin research för föredraget råkade Jarl trycka på någon extra ”yes” knapp och är nu prenumerant på speltidskrifter under ett helt år. Vi önskar honom mycket spelglädje under året.
Aktuellt om GLP-1 och inkretinbaserad behandling
Så var det dags för Björn Eliasson, docent/överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset att sammanfatta kunskapsläget kring inkretinbaserad behandling. De många studier som pågår gör ämnet mycket dynamiskt och nya kunskaper tillkommer ständigt. Vad gäller inställningen till användning av DPP-IV hämmare respektive GLP-1 receptoragonister är vi fortfarande konservativa i Sverige jämfört med många andra delar av världen där dessa klasser av läkemedel är mer etablerade och har högre prioritet. Denna syn kan förstås utmanas i och med de nya gemensamma riktlinjer som ADA/EASD lade fram under året (Diabetes Care June 2012 35:1201-1203) där man uppmanar till ett individbaserat val av behandling och ett mer patientcentrerat tillvägagångssätt där de specifika egenskaperna av varje klass av blodsockersänkande läkemedel utnyttjas. Avslutningsvis illustrerades att det finns för- och nackdelar med dessa läkemedel och att experimentellt och även i små humana studier har man noterat ”spännande effekter” på hjärta-kärl. Långtidsstudier avseende effekt på hjärt-kärlhändelser pågår och resultaten av dessa studier kommer naturligtvis att ha stor betydelse för utvecklingen av praxis.
Kroniskt kompartmentsyndrom vid diabetes
En mindre uppmärksammade komplikation vid diabetes, nämligen kroniskt kompartment syndrom (KKS), belystes av ortopeden David Edmundsson från Umeå. Denna åkomma är ffa känd inom idrottsvärlden men David har gjort sin avhandling kring KKS hos patienter med diabetes och sett att KKS är en tidigare inte beskriven differentialdiagnos bland diabetiker med ansträngningsutlöst underbenssmärta. KKS drabbar främst kvinnor med diabetesduration längre än 10 år. Dessa patienter besväras ofta av långvarigt gånghandikapp och behandlingsresistent smärtproblematik. Om man bara väcker misstanken är det möjligt att bekräfta diagnosen genom tryckmätning i musklerna, vilken är kraftigt förhöjd. Behandlingen består av fasciotomi, ett ingrepp som genomförs på några få minuter och är mycket effektivt. De flesta patienterna återfår normal gångförmåga och slipper smärta. Prevalens och patofysiologi är idag inte helt klar och utgör underlag för kommande forskning och avhandlingar.
Ett problem är att det inte är många enheter i landet som känner till denna komplikation, eller kan utföra muskeltryckmätning före och efter arbete för att bekräfta diagnos. KKS är dock en viktig differentialdiagnos att tänka på hos patienter som uppvisar aktivitetsutlöst tilltagande smärta som begränsar gångsträckan och som försvinner i vila och där man inte har hållpunkter för arteriell ischemi. De flesta patienter har bilaterala symtom.
En och annan promenerade sedan från mötet medan de mindes några av sina svårgripbara patienter med terapiresistenta smärtor och funderade om inte de skulle lyfta på luren och prata med David väl tillbaks till sina mottagningar men det fick bli en anteckning med påminnelse i smartphonen för tillfället.
Rapport från Lillys Satellitmöte i samband med SFD Visby 9/5
Mozhgan Dorkhan, Medicinsk rådgivare
Anders Toll, Vetenskaplig rådgivare, Eli Lilly Sweden AB