Rapport från ATTD Amsterdam 19-23/4. Frida Sundberg

Arkiv alla nyheter

Rapport från ATTD Amsterdam 19-23/4. Frida Sundberg

RAPPORT

ATTD MÖTET AMSTERDAM 19-23/4 2025

Advanced Technology & Treatments for Diabetes

Drygt 5 0000 deltagare från 100 länder samlades för att uppdatera sig om nya strategier för diabetesbehandling.

De flesta var på plats i Amsterdam men möjligheten fanns också att delta på länk. Mötet har blivit så mångfacetterat att det är svårt att ge en komplett beskrivning.

Det första ATTD-mötet hölls år 2008 och fokus var då helt och hållet inriktat på teknologiska innovationer för insulinbehandling, huvudsakligen för personer med typ 1 diabetes.

ATTD har varit en otroligt viktig mötesplats i samarbetet mellan akademi, sjukvård, industri, tillverkare och företrädare för personer med diabetes och dagens behandling med algoritmstyrda insulinpumpar har vuxit fram.

Tekniska detaljer, matematiska principer i algoritmerna, sensorprestanda och psykologiska aspekter på algoritmanvändning har varit återkommande teman.

Tankespår som kurativ behandling av typ 1 diabetes, tilläggsbehandling med andra farmaka än insulin vid typ 1 diabetes och andra beredningsformer än injektionslösning av insulin har funnits med på agendan men med lite varierande intensitet.

Efter ett antal år utvidgades diskussionerna till möjligheten att använda pumpbehandling vid typ 2 diabetes, initialt förenklade pumpar för statisk dosering av stora mängder basalinsulin med möjlighet till förenklade bolusdoser. När sedan CGM-systemen blev mer mogna kom CGM för bruk vid typ 2 diabetes och prediabetes att få mycket utrymme på konferensen. Som Battelino sade finns ännu inget internationellt konsensus om bruk av CGM vid typ 2 diabetes. Här saknas entydiga vetenskapliga och hälsoekonomiska evidens för vilken roll tekniska hjälpmedel som CGM skall ha i behandlingen.

Härom året vann läkemedelsbehandling av typ 2 diabetes, prediabetes och obesitas, allt mer utrymme på agendan. En markering av detta intresse var att årets formella öppningsanförande hölls av McGowan från Storbritannien och handlade om farmakologisk behandling av obesitas.

I fjol och i år har en ny vinkel på behandlingen av typ 1 diabetes fått större uppmärksamheten: möjligheten att detektera, följa och påverka insjuknandeförloppet.

Professor Chantal Matthieu presenterade de ICD-10 koder som nu finns antagna och accepterade i USA för tidigt hittad typ 1 diabetes. Enligt den klassifikationen kan man använda E10.A1 respektive E10.A2 för personer med tidigt hittad typ 1 diabetes, dvs med två positiva autoantikroppar men ännu formellt inte patologiska glukosnivåer. I Sverige är dessa koder inte accepterade, kanske kommer de in i ICD 11. Frågan kan tyckas byråkratisk och petitessartad men den har både medicinsk, filosofisk och ekonomisk betydelse. När kan en person sägas ha typ 1 diabetes? Skiftet av koder signalerar att sjukdomen har börjat när betacellerna skadas och inte bara när terminal organsvikt uppstått och insulinbristen blivit akut.

Matthieu redogjorde för normaldata som beskriver CGM hos friska. Åtskilliga publikationer finns med denna typ av data, vilka gör att kunskapen numera kan anses vara robust om hur normoglykemi ser ut beskrivet med CGM. I och med detta är bruket av intermittent CGM för att beskriva sjukdomsprocessen vid uppseglande typ 1 ett alternativ till upprepade OGTT. Ännu inväntas formella godkännanden från de stora diabetologiska sällskapen som fortfarande uttrycker sig diplomatiskt om alternativ till OGTT vilket är golden standard för stadieindelning av typ 1 diabetes och utgör basen för inklusion i interventionsstudier. För svensk barnsjukvård med stor erfarenhet av CGM men begränsad kapacitet och erfarenhet av att genomföra OGTT vore detta sannolikt en förenkling i omhändertagandet av unga med tidigt hittad typ 1 diabetes.

I ett par sessioner diskuterades möjligheten av att använda dessa dokumenterade normalvärden för glukos som pedagogiskt och utvärderingsmässigt mål för insulinbehandling. ATTD och ADA utvecklade en standard att ha målglukos 4-10 mmol/l och kallade detta Time In Range TIR och att 70% TIR var att anse som måluppfyllelse.

Parallellt med detta valde svensk barndiabetesvård att fortsätta använda sitt gamla blodsockermål 4-8 mmol/l även som CGM mål. Den internationella nyfikenheten växer avseende möjligheten att använda detta även om skepsisen är stor i vissa kretsar. Under årets konferens diskuterades möjligheten att använda normoglykemi som målsättning, nu under termen Time in NormoGlycemia, TING. Den här gången ser kejsarens nya kläder rätt klädsamma ut.

Genom sina justeringar av agendan och bort från teknik för insulinbehandling förlorar ATTD alltmer av sin särart, frågorna på agendan liknar alltmer andra diabetologiska konferenser. Kanske var ATTDs nisch mer lättdefinierad under det historiska teknologisprång som präglat framförallt 2010-talets diabetesvård. Nu är AID-system en självklar del av modern insulinbehandling och rekommenderas som förstahandsbehandling vid typ 1 diabetes av stora internationella organisationer som ISPAD.

Återkommande har kritik riktats mot att konferensen har stora plenara schemablock som inte är en del av det vetenskapliga programmet utan företagssponsrade sessioner. Det gör att mer vetenskapligt orienterade sessioner får mindre attraktiva schematider tidigt på morgonen och sist på kvällen. Den kommersiella kopplingen är både ATTDs styrka och svaghet. Som deltagare får man lära sig att använda dessa timmar på ett klokt sätt. Ibland är sessionerna värda att lyssna på. Ibland får man använda tiden till annat som möten med kollegor från när och fjärran, besök på teknikmässan eller ta en promenad och sortera tankarna.

Under promenaderna mellan hotellet, tunnelbanan och konferenslokalen kan man inte undvika att konfronteras med den teknologiska uppfinning som nog är det mest effektiva tekniska hjälpmedlet i behandling av rörelsebrist och insulinresistens i det moderna urbana samhället: cykeln.

Amsterdam är en platt stad med kort period av vintersnö där man aktivt satsat på snabba ostörda cykelvägar. Här går det undan! Fotgängare och bilister får vara någon annanstans. Vi har idag kanske en övertro på att fysisk aktivitet ska vara roligt. Samtidigt finns urgamla litterära beskrivningar (tex 1 Mos 3:19) om att ansträngande fysisk aktivitet ses som något nödvändigt ont. Den teknologiska utvecklingen, allt ifrån den kupade handen via hjulet och framöver, har drivits av strävan att skapa maximalt utfall till priset av minimal (kroppslig) ansträngning. Alternativet till teknologisk utveckling var att leja eller tvinga någon annan att utföra fysiskt ansträngande uppgifter.

Biverkan av detta är befolkningsproblem med övervikt, insulinresistens och typ 2 diabetes. Kan vi lösa detta med dyr medicinteknik? I ett land som Sverige har 450 000 personer typ 2 diabetes och halva den vuxna befolkningen har övervikt. I synnerhet som övervikt, obesitas och typ 2 diabetes har en socioekonomisk gradient där de svagaste grupperna är mest drabbade kan vi inte heller lämna frågan till den individuella plånboken. Konstigt bara att jag inte såg en enda cykel inne i konferenslokalerna.

Det är också ett återkommande problem med lokalfördelning på kongresserna. Medan flera av de industrisponsrade sessionerna hålls i de största plenara salarna får andra sessioner som varje år är välbesökta, tex den gemensamma ISPAD-ATTD sessionen, deltagarna att sitta på golvet och stå i flera rader i de bakre delarna av salen.

Mötet inleddes kronologiskt med en session för uppstarts-företag. Här presenterades nya innovationer och hur de skulle kunna utvecklas till kommersiellt bärkraftiga affärsidéer. Uppslagen var olika. Ett CGM-baserat beslutsstöd för bilförare som skulle kunna indikera om glukosnivåerna var lämpliga för bilkörning och guida till närmaste snabbmatsrestaurang. Ett företag ville sälja självtester för diabetesgenetik och som uppföljningssteg självtester för diabetesassocierade autoantikroppar.

Vann hedersutmärkelsen gjorde det företag som höll på att utveckla en metodik för kontinuerlig intravasal glukosmätning avsedd för intensivvårdssituationer. Idén var intressant då den byggde på en ny sensorteknologi, en variant av fotosensorisk mätning. Kliniska prövningar är i inledningsfas och bedrivs inom europeisk thoraxkirurgisk vård.

I anslutning till detta kan det vara av intresse att rapportera att ett arbete av Waterman et al presenterades under ”Yearbook-sessionen” där man undersökte möjligheten att använda klassisk interstitiell CGM vid ketoacidos. Med den vana vid kontinuerlig glukosmätning blir det uppenbart att glukosmätning med kapillär provtagning en gång per timme känns otillräckligt i intensivvårdssituationer men att dagens CGM inte kan överföras direkt i intensivvård.

En återvändare i diskussionerna är det inhalerbara insulinet. En produkt var på väg in på marknaden för några år sedan men försvann av olika anledningar. Bidragande orsaker då var nog den otroligt klumpiga inhalatorn och oron för risk för lokala biverkningar i lungorna som fibros eller malignifiering. När nu produkten åter närmar sig marknaden, med smidigare inhalator, är tobaksrökning noterat som kontraindikation då detta avsevärt ökar biverkansrisken. Effektprofilen visar ett betydligt snabbare anslag än subkutant injicerat insulin men svårigheter att titrera en exakt dos. Detta gör att produkten kanske skulle kunna användas som ett komplement till AID, tänk ett barn som har svårt att ta sina bolusdoser i tid inför måltiderna som kan ta en inhalerad insulindos just innan skolmaten och sedan låta AID-systemet följa upp med en långsammare kompletterande bolusdos.

Teknikmässan är en väsentlig del av ATTD-konferensen. Här finns såväl etablerade leverantörer som nyare uppstickare, såväl CGM som pumpar med och utan AID. Här finns teknik i alla prisklasser och det gäller som konsument, förskrivare och upphandlare att kunna identifiera prisvärd teknik.

När nu detta är vardag är det intressant att se hur företagen marknadsför sig. Ett i Sverige aktivt pumpföretag marknadsförde sitt AID-system i sin stora monter under devisen ”life is more fun when you’re not counting carbs!” (livet är roligare när du inte kolhydraträknar!). Det innebär sannolikt inte att de börjat sälja en kurativ diabetesbehandling utan mer troligt en syn på pumpbehandling där man försöker sälja produkter med förespeglingen att behovet av egenvårdsinsatser som kolhydraträkning försvinner.

Ett annat pumpföretag visade rullande bilder av en kontinuerligt småätande stressad man med insulinpump med budskapet att detta var möjligt med deras pumpsystem.

Ett tredje i Sverige verksamt AID-företag valde att visa sitt system i en sluten container. Jag frågade värden som vaktade containern om varför de hade ett slutet rum och fick svaret att det var ”för att de skulle kunna erbjuda en speciell upplevelse”. Behöver jag säga att jag avstod från att gå in.

En tydlig motvikt till budskapet om överförenklade pedagogiska förhållningssätt till mat och ätande kontrasterades av lördagens kostsession som innehöll mer fördjupade problemlösningsmetoder. Smarts föreläsning i denna session är klart sevärd i efterhand. Vikten av att ha ett i grunden strukturerat och rimligt kosthåll framhölls och, i tillägg till detta, en strategi för att kvantifiera innehållet av kolhydrater i maten.

Ett kinesiskt bolag marknadsför en ketonsensor, avsedd såväl för personer med insulinbehandlad diabetes som för ketonintresserade idrottare. På sin session berättade företaget hur de gör för att få in stora normalmaterial för att validera sina sensorer för ketoner och glukos. De berättade att de har som uppdrag att sköta årliga hälsovårdskontroller för anställda (och deras anhöriga) vid vissa statliga sjukhus och i dessa ingår genomförande av CGM och data används sedan av företaget. Svårt att avgöra hur de etiska tillstånden ser ut och det lyfter vikten av att kontrollera vilken population data som beskriver kvaliteten på tex CGM är insamlade på.

Ämnen som intressant nog saknades i år, men som funnits på mötets agenda tidigare, är miljöaspekter, tex hantering och återvinning av avfall, på diabetesteknik samt de tidigare så hett diskuterade integritetsaspekterna på hälsodata.

Ett ämne som söker sina praktiska tillämpningar av det något svårgreppbara som kallas AI, både för förbättringar av algoritmerna i AID-system och för individualiserade prognosmodeller för insjuknandeförlopp i typ 1 diabetes.

En av de sessioner som tilldrar sig störst intresse är ”ATTD Yearbook”.

https://www.liebertpub.com/toc/dia/27/S1

Här presenteras en sammanställning av årets viktigaste artiklar inom en rad områden som motsvarar ATTDs temaprofil. Varje kapitel har sammanställts av 2-3 personer som gjort gedigna litteratursökningar på sina tilldelade kapitel. Det är en god guidning genom det bästa av det senaste som publicerades. Från Sverige rapporterades ett arbete av Leksell et al om distansmottagning för unga vuxna med typ 1 diabetes. Kapitelteman är olika typer av hjälpmedel för diabetesbehandling men också utifrån livssituationer då dessa används (tex barn, gravida och åldringar).

Nytt för i år är att ATTD låtit AI göra poddar som sammanfattar innehållet i ett antal sessioner. Poddarna finns på Spotify. Efter provlyssning av enstaka avsnitt ter det hela sig något ytligt, översiktligt och babbligt i tonen. Idén är nog god men algoritmen skulle behöva justeras för att bättre passa den mest sannolika lyssnargruppen, de som varit på konferensen men vill höra en sammanfattning av en session som missats. En annan möjlighet att se en missad session är att inspelade versioner av sessionerna finns för att se i efterhand för deltagare.

Nästa års ATTD hålls 11-14 mars i Barcelona.

__________________________________________________________

SE MER FRÅN ATTD

Frida Sundberg

• Rapport från ATTD. Dag 1.

ATTD-konferensen har inletts i Amsterdam. Mötet är ett hybridmöte som även kan följas på distans. Mötet har 5400 deltagare från minst 95 olika länder.

Mötet inleddes med ett symposium kallat ”Ignite”. Bakom rubriken fanns ett möte i två delar. Dels en paneldiskussion kring finansiering av uppstart av nya medtek-företag. Mycket var baserat på amerikanska erfarenheter men ändå intressant och allmängiltigt.
Andra delen av Ignitesessionen bestod av att ett utvalt antal uppstartföretag inom ATTDs område fick presentera sina produkter, sina affärsplaner och leta samarbetspartner. En utmärkelse tilldelades ett av projekten.
De projekt som presenterades var av olika karaktär. Där deltog en träningsapp med integrerade cgm-data, en app till stöd för bilförare med cgm, ett företag som vill sälja självtester för diabetesgenetik baserat på prover tagna med munsvabb, analyskit för betacellssvikt vid framförallt typ 2 diabetes och en sensor för kontinuerlig intravasal glukosmätning.
Vann gjorde det team som utvecklat en glukossensor för intravasal glukosmätning. Tanken är att produkten framförallt skall användas i intensivvård och den skall (enligt tillverkaren) inom kort komma att testas i klinik på patienter som genomgår thoraxkirurgi i tyskspråkiga Europa. Om detta fungerar är det en lovande produkt. Vanlig interstitiell CGM fungerar inte i dessa sammanhang och ”blodig” glukosmätning ger begränsad data. Tanken är att glukosdata ska presenteras tillsammans med övriga vitaldata på patientens övervakningsskärm på IVA.
Företaget som vill sälja hemtestning avseende först diabetesgenetik uppföljt av hemtest av diabetesantikroppar avspeglar samtida intresse för tidig upptäckt av typ 1 diabetes. Företagets affärsidé är att enskilda ska köpa dessa självtester. Hur dessa personer sedan ska få tillgång till uppföljning framgick inte av affärsidén.
Dagens inledningsanförande hölls senare av professor Barbara McGowan, UK. Hennes huvudområde är obesitasbehandling och i sin presentation lyfte hon betydelsen av farmakoterapi vid obesitas.

SE MER FRÅN ATTD

Frida Sundberg

• ATTD Rapport dag 2.

Rykande färskt – ”hot from the oven” – från ATTD

ATTD har nu bestämt sig för att använda

termen TING (Time In NormoGlycemia)

för att beskriva andelen tid i glukosområdet 3,9-7,8 mmol/l.

Det är samma glukosområde som vi i svensk barndiabetologi kallar ”Tid i målområdet”, ”time in target” eller ”time in tight range” och rapporterar till NDR.

TING är en term som bättre förklarar vad vi försöker beskriva och har upprepade gånger visat sig vara en rimlig beskrivning av normoglykemi hos friska personer undersökta med CGM.

På själva sessionen ”hot from the oven” rapporterades en serie nyheter.

Dovc presenterade Medtronics data från Lennystudien med AID använt av barn i åldern 2-6 år.

I studien hade en specialanpassning gjorts i algoritmen för att tillåta användning ner till 6 E per dygn istället för den vanliga minimigränsen på 8E.

Cohen från Nya Zeeland presenterade en australiensisk-nyzeeländsk studie av en ”fully closedloop” pump utan måltidsavisering som visade noninferiority jämfört med HCL med måltidsavisering. Det var dock slående höga kvälls- och nattglukosvärden i den healutomatiserade pumpen, vilket kommenterades från auditoriet. Cohen medgav att det var vissa svårigheter med måltidsdoserna på kvällarna som gjorde att glukosvärdena fortsatte vara höga under natten.
Dayan presenterade CGM-data från protectstudien som innebar att teplizumab gavs 12 dagar vid klinisk typ 1 diabetes stadium 3 med en uppföljande kur om 12 dagar 6 månader senare. Studien påverkades negativt av covid-pandemin som gjorde att det var svårt att få tillgång till sjukvårdsplatser för den uppföljande kuren.
Garg presenterade en studie av Dexcoms G7sensor med uppdaterad algoritm för 15 dagars bruk. Studien publicerades samtidigt i DTT.

Från auditoriet ställdes frågan om risken för hudirritation vid längre sensorbruk. Garg sade sig varken ha hört om ökade hudirritationer eller problem med att sensorer lossnade innan 15 dagar gått.

Rapportör för DiabetologNytt

Frida Sundberg, överläkare, Barndiabetes,

Örebro Universitetssjukhus

Nyhetsinfo

• Läs också rapport från Jarl Hellman, överläkare Uppsala och ordförande svensk Förening för diabetologi SFD

https://www.netdoktorpro.se/diabetes/artiklar/jarl-hellman-om-attd-2025-fran-insulinautomation-till-rostanalys-vid-diabetes-kongress-attd-2025/?utm_campaign=ND_25_04_PRO_riktat_utskick_kongress-2025_ATTD-bnsegment&utm_medium=email&utm_source=Eloqua&details=ND_25_04_PRO_riktat_utskick_kongress-2025_ATTD-bnsegment

• Rapport från ATTD specialistsjuksköterska Rebecca Guldberg med handfasta råd, framtidens diabetesvård kräver mer än teknik – lärdomar från ATTD

https://www.netdoktorpro.se/diabetes/artiklar/framtidens-diabetesvard-kraver-mer-an-teknik-lardomar-fran-attd-kongress-attd-2025/?utm_campaign=ND_25_04_PRO_riktat_utskick_kongress-2025_ATTD-bnsegment&utm_medium=email&utm_source=Eloqua&details=ND_25_04_PRO_riktat_utskick_kongress-2025_ATTD-bnsegment

www red DiabetologNytt

• Nedtill finns mer kring ATTD Year Book 2025

ATTD Rapport. Yearbook 2025 free. 19 kapitel diabetes Up To Date

The ATTD Yearbook addresses a growing interest in the development of new and advanced technologies and devices for the treatment of diabetes, which has resulted in numerous manuscripts in medical journals relating to this topic.

The ATTD YEARBOOK reflects innovations in the treatment of diabetes, combining a selection of the most relevant published data from this very broad field with a critical review of the most important articles selected by key opinion leaders.
The 16TH YEARBOOK ON ADVANCED TECHNOLOGIES & TREATMENTS IN DIABETES (ATTD 2024 YEARBOOK) summarizes the most important articles in the field of diabetes technology published in medical journals during the period between July 2023 to June 2024.
The 16TH YEARBOOK ON ADVANCED TECHNOLOGIES & TREATMENTS IN DIABETES (ATTD 2024 YEARBOOK) is published in March 19 2025 simultaneously with the opening of the ATTD 2025 conference in Amsterdam.
The content of the ATTD 2023 Yearbook is freely available here online.
The ATTD 2024 Yearbook will be presented during the ATTD 2025 Conference.

Volume 27, Issue S1 / March 2025

ATTD 2024 Yearbook Advanced Technologies and Treatments for Diabetes

Edited by Moshe Phillip and Tadej Battelino

EditorialFree

Technologies in Diabetes—the Sixteenth ATTD Yearbook

https://doi.org/10.1089/dia.2025.8819

2. Virtual Clinics for Diabetes Care

https://doi.org/10.1089/dia.2025.8801.skg

www re3d DiabetologNytt

ATTD ABSTRACT

Conference Abstracts

Please click below to download pdf copies of ATTD Yearbooks from previous years:

Arkiv alla nyheter

Rapport från ATTD Amsterdam 19-23/4. Frida Sundberg

ATTD Rapport. Yearbook 2025 free. 19 kapitel diabetes Up To Date

Volume 27, Issue S1 / March 2025

Technologies in Diabetes—the Sixteenth ATTD Yearbook

2.

Virtual Clinics for Diabetes Care

3.

Continuous and Intermittent Glucose Monitoring in 2024

Insulin Delivery Hardware: Pumps and Pens

New Insulins, Biosimilars, and Insulin Therapy

6.

Closed-Loop, Artificial Intelligence-Based Decision Support Systems, and Data Science

Using Digital Health Technology to Prevent and Treat Diabetes

Technology and Pregnancy

Diabetes Technology and Therapy in the Pediatric Age Group

Advances in Exercise and Nutrition as Therapy in Diabetes

Primary Care and Diabetes Technologies and Treatments

Use of Diabetes Technology at the Advanced Age

Diabetes Technology in the “Real World”: Employing New Paradigms to Improve Outcomes and Address Disparities

Diabetes Technology in the Hospital

Impact of Diabetes Technologies on Psychosocial Outcomes

Immune Intervention and Replacement Therapies in Type 1 Diabetes

New Medications for Diabetes Care

Obesity and Diabetes

Emerging Trends in MAFLD and MASH