Omvårdnad vid diabetes
https://www.liber.se/webshop/product/omvardnad-vid-diabetes-9789147147212
Omfång, sidor 272, Libers förlag. Pris saknas på www. Kan beställas fr o m v 17 dvs efter påsk
https://www.adlibris.com/se/bok/omvardnad-vid-diabetes-9789147147212
378 kr fri frakt
De tre redaktörerna för skriften är utifrån förlagets presentation
• Janeth Leksell, leg. sjuksköterska, med.dr och docent vid Uppsala universitet. Hennes forskningsområde är diabetesvårdforskning och patientutbildning.
• Agneta Lindberg, leg. sjuksköterska, specialistsjuksköterska i diabetesvård vid Hässleholms sjukhus. Hennes huvudsakliga intresseområde är omhändertagandet av unga personer med typ 1-diabetes och utvecklingen av diabeteshjälpmedel.
• Marianne Lundberg, leg. sjuksköterska, diabetessjuksköterska och tidigare diabetessamordnare i Region Skåne. Hennes huvudsakliga intresseområden är patientens och professionens lärande.
Förlaget skriver på baksidan av boken
• Denna bok presenterar aktuell forskning om personcentrerad omvårdnad, teamsamverkan, egenvård och kvalitetsförbättring inom diabetesvården
• Diabetesvården har genomgått stora förändringar under de senaste årtiondena. Tidigare låg fokus på enkelriktad informationsgivning, där patienten förväntades följa förutbestämda rekommendationer. Idag grundar sig arbetet på personcentrerad omvårdnad, där varje persons unika behov, kunskapsnivå och erfarenheter står i centrum för att hen ska kunna få rätt stöd, vård och utbildning.
• Denna bok presenterar aktuell forskning om personcentrerad omvårdnad, teamsamverkan, egenvård och kvalitetsförbättring inom diabetesvården. Genom att beskriva praktiska exempel och teoretiska insikter är författarnas förhoppning att boken ska bidra till en djupgående förståelse för hur vårdpersonal, särskilt diabetessjuksköterskor, kan förbättra omvårdnaden för personer med diabetes, oavsett deras livssituation.
• Boken är indelad i fyra delar som omfattar allt från samarbete inom vårdteam och utbildning till stöd i specifika livssituationer och kvalitetsarbete. Författarna, alla experter inom sina områden, delar med sig av sina erfarenheter och kunskaper för att stödja vårdpersonal att bättre möta de utmaningar som omvårdnad vid diabetes innebär. Oavsett om du är vårdgivare eller själv lever med diabetes kan denna bok fungera som en värdefull resurs för att främja bättre hälsa och ökat välbefinnande.
RECENSION
Redaktörerna har verkligen lyckats med sitt arbete. Detta är en ytterst läsvärd bok. Den fyller ett stort tomrum i ämnet. Tidigare bok på svenska i ämnet är 20 år.
Boken är lätt att läsa. Det är korta meningar. Långa bisatser undviks i stort sett helt. Trevligt med 2-3 sidor med författarpresentationer. De 24 författarna är alla erfarna och kompetenta inom sitt respektive ämne. Boken är up-to-date kvartal 3 2024. Den är väl korrekturläst. De olika kapitlen i boken ”flödar fram” på ett naturligt sätt. Framsidan är i färg med en person i centrum.
I senare del av boken tas upp i specifika kapitel, omvårdnad vid retinopati, nefropati, neuropati med fotsår, sexuell dysfunktion med urinvägsbesvär, graviditet vid typ 1 och 2 liksom graviditetsdiabetes, i separata och olika kapitel. Det är bra struktur. Faktafel saknas. Boken är lagom ingående i aktuell diagnostik och terapi. Omvårdnadsfrågor dominerar på ett naturligt sätt med initierade råd utifrån egna erfarenheter och vetenskapliga publikationer. I boken används orden patient, individ, person med diabetes, utifrån aktuell kontext. Ofta använder författarna, ibland flitigt, ordet hen såsom ett könsneutralt pronomen. Blodglukos används i kapitlen omväxlande med blodsocker – så blir det ofta. Benämningen är bättre än kliniska kemisters önskan om att vi helst ska använda ordet plasmaglukos. Patienter och journalister använder på samma sätt ofta begreppet kontinuerlig blodglukos, när det i själva verket är kontinuerlig interstitiellt plasmaglukos. De flesta säger enbart CGM.
Upprepning är ovanligt i boken trots drygt 20-tal kapitel med olika författare. Samsyn finns i kontroversiella frågor. Det är redaktörernas förtjänst. Det är också bra att ofta 2-3 författare ansvarar för sitt kapitel. Samtidigt blir det roligt för respektive författargrupp med detta upplägg.
Se lista på alla drygt 25 författare nedtill
Nationella Diabetesregistret NDR nämns på flera ställen och visar den guldgruva som registret är för kvalitetsarbete liksom vid olika projekt och förbättringsarbete. Diabetessjuksköterskan är engagerad i såväl registrering som kvalitetsarbete. Modern diabetesvård med CGM och insulinpump diskuteras i flera kapitel ur olika tekniska och omvårdnads-aspekter, på ett klokt och initierad sätt..
https://ndr.registercentrum.se
Författarna har aktivt diskuterat modernt positivt diabetesspråk utan stigmatisering. Skriften Diabetesspråk från nationella diabetesteamet nämns
https://dagensdiabetes.se/images/filer_att_ladda_ner/DN_1-18_Diabetessprak_compre.pdf
liksom skriften Mål och målsättning från Svensk Förening för Diabetologi SFD, i version 2024 fanns ”diabetesspråk” inlagt såsom en punkt. I kapitlet ”att få en diagnos” tas upp att istället för ordet ”drabbas” används ”får en diagnos”. Ett kapitel i boken lite längre fram inleds med ordet ”börda”; kanske mer passande är ”utmaning” – eller något ännu bättre.
Största delen av boken i början omfattar pedagogik, didaktik och undervisning i vården inklusive presentation av olika teoretiska perspektiv på djupet. Ett långt kapitel på 35 sidor. Skönt med en liten färgbild på en båt på ett lugnt vatten inlagt i texten. Det är helt naturligt med djuplodning i detta ämne i en bok om omvårdnad. Det är dessutom nog den mest omfattande och up-to-date genomgång av ämnet pedagogik på svenska i aktuell bok. I slutet av kapitlet finns ”lärande vändpunkter” med 16 bullets points. Detta underlättar betydligt läsningen.
Kulturella aspekter vid diabetesvård glöms ofta bort. Här finns det med i två kapitel ur olika ingångar.
Övergång från barn till vuxen diskuteras ingående. Det finns nu på www ett helt färskt och initierat dokument från kliniskt kunskapsstöd SKR, utarbetat under 2-3 år, högst läsvärt.
Referenser finns inlagda i löpande kapitel texten inom parentes. Varje kapitel avslutas med referenser i lagom mängd, högst 1-2 sidor. De flesta från senare år. Mycket händer inom ämnet omvårdnad och pedagogik med undervisning, ett ämne i tiden..
Faktarutor underlättar läsningen liksom tabeller, enstaka är i färg, och patientberättelser, ibland flera per kapitel. Avslutande reflektioner finns inlagt på de flesta kapitel. Dessa underlättar högst påtagligt för läsaren. Ett register A-Ö finns på sista sidan 259 och gör det lätt att hitta det man söker inkl fyllig kapitelindelning i början.
I slutet finns tre exempel på regionalt förbättringsarbete liksom ett kapitel med kvalitets- och förbättringsarbete i en storregion. Detta underlättar och inspirerar läsaren till egna projektarbeten. Dessa kan sedan på ett naturligt sätt implementeras in i ordinarie diabetesverksamhet.
Vad kan bli bättre i nästa utgivning?
- Under varje kapitel är författarnamnen understrukna. Detta kan tas bort.
- En del kan ha svårt att få tag på referensartiklar. Internetadress till artikel underlättar
- Boken slutar lite abrupt med kapitel 25, om barndiabetesvård i utveckling. Sedan är det slut. Lite oväntat. Hade varit trevligt med ett nytt avslutande kapitel, en epilog, av de tre redaktörerna med deras syn på framtiden utifrån meta-omvårdnadsperspektiv, i en tid med digitalisering, generativ AI, önskemål från politiker och tjänstemän om krav på fler video- och chat-besök.
Förlaget har markerat att data- och textutvinning är ej tillåten. Boken finns enbart i fysisk form, så generisk AI inläsning lär vara svårt.
Sammanfattningsvis
• Denna bok ”Omvårdnad vid diabetes” är ett mycket värdefullt tillskott i diabetesvården. Målgrupp är hela diabetesteamet inklusive läkare.
• Den bör finnas i bokhyllan på alla våra vårdcentraler inklusive diabetesmottagningar för barn och vuxendiabetesvård.
• Den är idealisk att användas som reflektionsunderlag för diabetesteamet vid veckomöten, fördjupa sig i några kapitel per gång, under ett halvår.
Redaktörer och författare gratuleras till ett fint arbete.
Författarpresentationer
Omvårdnad vid diabetes
• Janeth Leksell, leg. sjuksköterska, med. dr och docent vid Uppsala universitet. Hennes forskningsområde är diabetesvårdforskning och patientutbildning.
° Agneta Lindberg, leg. sjuksköterska och specialistsjuksköterska i diabetesvård vid Hässleholms sjukhus. Hennes huvudsakliga intresseområde är omhändertagandet av unga personer med typ 1-diabetes och utvecklingen av diabeteshjälpmedel.
• Marianne Lundberg, leg. sjuksköterska, diabetessjuksköterska och tidigare Diabetessamordnare i Region Skåne. Hennes huvudsakliga intresseområden är patientens och professionens lärande.
• Susanne Andersson, leg. sjuksköterska, specialistsjuksköterska med inriktning diabetesvård (primärvård), fil. dr samt docent vid Högskolan Väst. Hennes forskningsområde berör vården vid långvariga sjukdomar som diabetes, hypertoni samt astma/KOL.
• Magdalena Annersten Gershater, leg. sjuksköterska, doktor i vårdvetenskap och universitetslektor i diabetesvård vid Malmö universitet. Hennes forskningsområden är omvårdnad och prevention av diabeteskomplikationer.
• Mia Berglund, leg. sjuksköterska och professor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. Hennes forskning handlar om hur lärandet vid långvarig sjukdom sker och kan stödjas.
• Ingela Bredenberg, leg. sjuksköterska, bitr. universitetssjuksköterska och specialistsjuksköterska i diabetesvård vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Hennes huvudsakliga intresseområde är tekniska hjälpmedel som stöd vid behandling av typ 1-diabetes samt utvärdering och uppföljning av interventioner i arbetet att förbättra behandling och utbildning för personer med diabetes.
• Anna-Lena Brorsson, leg. sjuksköterska, medicine doktor och specialistsjuksköterska inom barn och ungdom. Arbetar som universitetssjuksköterska på barndiabetesmottagningen på Astrid Lindgrens barnsjukhus vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. Hennes forskning omfattar stöd till unga med typ 1-diabetes vid överföringen från barn- till vuxensjuk-vård, med särskilt fokus på att stärka unga med typ 1-diabetes i deras förmåga till självbestämmande.
• Johan Fischier, leg. sjuksköterska och diabetessjuksköterska som arbetat på Akademiska sjukhuset, Ersta sjukhus och senast på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Hans huvudsakliga intresseområden är interaktionen och samarbetet mellan människa och teknik, där patienternas behov och erfarenheter står i centrum.
• Krister Gustafsson, leg. sjuksköterska och diabetessjuksköterska sedan 1990-talet samt Diabetessamordnare i Region Sörmland. Hans intresseområden är personcentrerad vård, sammanhållna vårdkedjor och förnyade arbetssätt. Han bidrar även med kompetensförsörjning på Mälardalens universitets kurser i diabetesvård.
• Carina Hansson, leg. sjuksköterska, distriktssköterska, specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning psykiatrisk vård och diabetessjuksköterska sedan 2000-talet samt Diabetessamordnare i Region Sörmland. Hennes intresseområden är personcentrerad vård, sammanhållna vårdkedjor och förnyade arbetssätt. Hon bidrar även med kompetensförsörjning på Mälardalens universitets kurser i diabetesvård.
• Ulrica Hero, leg. sjuksköterska, barnsjuksköterska och diabetessjuksköterska sedan 2000-talet samt Diabetessamordnare i Region Sörmland. Hennes intresseområden är personcentrerad vård, sammanhållna vårdkedjor och förnyade arbetssätt. Hon bidrar även med kompetensförsörjning på Mälardalens universitets kurser i diabetesvård.
• Åsa Hörnsten, distriktssköterska och professor i omvårdnad vid Umeå universitet. Hennes forskningsområde är sjukdomsupplevelser, egenvård och egenvårdssupport vid diabetes och andra kroniska sjukdomstillstånd.
• Catarina Isgren, leg. sjuksköterska, leg. lärare, master i pedagogik, doktorand och adjunkt vid Malmö universitet. Hennes forskning är inom området vårdpedagogik.
• Karin Johansson, leg. sjuksköterska, fil. dr, diabetessjuksköterska och tidigare Diabetessamordnare i Region Kronoberg. Hennes huvudsakliga intresseområde är personcentrerad vård samt patienters och professionens lärande.
• Unn-Britt Johansson, leg. sjuksköterska, med. dr och professor vid Sophia-hemmet Högskola. Hennes forskningsområde är diabetesvård, prevention och hälsofrämjande metoder.
• Anna Lindholm Olinder, leg. sjuksköterska, docent vid Karolinska Institutet och specialistsjuksköterska inom barn och diabetesvård. Arbetar som universitetssjuksköterska vid Sachsska barn- och ungdomskliniken vid Södersjukhuset, med klinisk tjänstgöring på diabetesmottagningen. Gästlärare vid Uppsala universitet. Hennes forskningsområde är främst diabetes, egenvård och utbildning bland barn och unga med diabetes.
• Ann-Sofie Nilsson Neumark, leg. sjuksköterska, fil. mag., diabetessjuksköterska och samordnare för diabetesvården i Region Kalmar. Hennes huvudsakliga intresseområde är omvårdnad vid diabetes för äldre och den åldrande individen.
• Jessica Rosman, leg. sjuksköterska, specialistsjuksköterska i diabetesvård samt doktorand. Arbetar kliniskt i primärvården. Pågående doktorandprojekt med egenvård som huvudfokus. Undervisar på specialistsjuksköterske-programmet i diabetesvård på Uppsala universitet.
• Nouha Saleh Stattin, diabetessjuksköterska, lärare och Diabetessamordnare i Region Stockholm. Med. dr och docent vid Karolinska Institutet. Hennes intresseområde är bemötande, kulturella aspekter och diabetes. Hennes forskningsområden är diabetesvårdforskning och patientutbildning.
• Ulrika Sandgren, leg. sjuksköterska och diabetessjuksköterska. Hennes huvudsakliga intresseområden är tekniska hjälpmedel och att lära patienter hur dessa bäst kan fungera och vara till hjälp i deras vardag.
• Kaija Seijboldt, distriktssjuksköterska, diabetessjuksköterska, föreläsare, magister och Diabetessamordnare i Region Stockholm. Hennes största intresseområde är förbättrings- och kvalitetsarbete.
• Sheyda Sofizadeh, leg. sjuksköterska och specialistsjuksköterska i diabetesvård i Västra Götaland. Hennes huvudsakliga intresseområde är mångfald och jämlik vård i arbetet med personer med typ 2-diabetes.
• Carina Sparud Lundin, barnsjuksköterska och professor vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Hon undervisar på specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot diabetesvård. Hennes forskning fokuserar övergångar i livet för personer med långvariga tillstånd, som till exempel typ 1-diabetes hos unga.
• Jenny Stenberg, leg. sjuksköterska, med. dr och postdoktor vid Uppsala universitet samt biträdande avdelningschef i njurmedicinsk öppenvård vid Akademiska sjukhuset. Hennes forskning har fokus på personer med kronisk njursjukdom och dialysbehandling.
• Frida Sundberg, leg. sjuksköterska, leg. läkare, specialist i pediatrik, med. dr, överläkare Universitetssjukhuset Örebro. Kliniskt verksam i barndiabetesteamet. Hennes huvudsakliga forskningsintresse är behandlingsinsatser tidigt i barnets diabeteshistoria.
• Maria Svedbo Engström, leg. sjuksköterska, med. dr och universitetslektor vid Högskolan Dalarna. Hennes huvudsakliga forskningsområden är patienters perspektiv av diabetesvård och erfarenheter kopplade till sjuksköterskeutbildning.
• Anne-Marie Wangel, leg. sjuksköterska och barnmorska, doktor i medicinsk vetenskap och lektor vid Malmö universitet. Huvudsakligt forskningsområde är kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa.
• Shadan Vesterback, leg. sjuksköterska, diabetessjuksköterska samt föreläsare inom prediabetes, typ 2-diabetes och kulturanpassad diabetesvård. Hennes huvudsakliga intresseområden är prediabetes, kulturanpassad diabetesvård och utveckling av undervisningsmaterial för patienter med typ 2-diabetes.
• Karin Åkesson, barnläkare, Länssjukhuset Ryhov, och bitr. professor i pediatrik vid Linköpings universitet. Ordförande i expertgrupp barndiabetes vid Nationella diabetesregistret. Hennes forskningsintressen fokuserar på att hitta bästa möjliga diabetesbehandling för barn och unga, för att minska risken för komplikationer på kort och lång sikt.
Recensent
Stig Attvall, docent,
diabetes, Sahlgrenska Akademin,
Göteborg
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt
