Typ 2 diabetes har starka ärftliga inslag och de gener vi har fötts med kan vi inte förändra. Nu visar ny forskning att vi istället kan modifiera genernas funktion genom de epigenetiska förändringar som inträffar under livets gång.

Forskare har visat att hälften av de kända genetiska riskvarianterna för typ 2 diabetes är föremål för epigenetiska förändringar och att det påverkar de insulinproducerande cellernas funktion.

Bristen på insulin är ett kardinalsymtom vid typ 2 diabetes.
– Det innebär att vi kan få ett verktyg för att påverka riskgenernas funktion, förbättra insulinutsöndringen och på det sättet minska risken för diabetes, säger Charlotte Ling, Lunds universitets Diabetescenter, som idag publicerar en undersökning om epigenetiska effekter vid typ 2 diabetes i tidskriften Diabetologia.

Hälften av alla riskvarianter

Epigenetiska förändringar inträffar till följd av exempelvis åldrande, kemikalier, läkemedel, kost, motion och droger.
Den epigenetiska faktor som undersöks i den nu aktuella undersökningen är så kallade DNA-metyleringar, en kemisk förändring på DNA-strängen i ett bestämt mönster.
– Vi har visat att 19 av 40 kända genetiska riskvarianter för typ 2 diabetes påverkas av DNA-metylering. Det i sin tur förändrade de insulinproducerande cellernas funktion, konstaterar Charlotte Ling och fortsätter:
– Och det här är viktigt. Mängder med forskare har ägnat mycket tid och resurser på att kartlägga vår arvsmassa och för att hitta genetiska riskmarkörer för diabetes liksom andra sjukdomar. Vi vet att det finns genetiska varianter som ökar risken för typ 2 diabetes men varför de gör det är i de flesta fall inte känt. Nästa steg är att ta reda på det och efter den här undersökningen av de genetiska riskvarianterna kan man säga att den ökade risken i flera fall troligen beror på att de är DNA-metylerade i olika grad.

Avlidna donatorer

Forskargruppen har undersökt insulinproducerande celler från 84 avlidna donatorer och det är första gången en epigenetisk studie av de 40 riskmarkörerna för typ 2 diabetes har genomförts.
Ett känt exempel på hur den molekylära mekanismen via DNA-metylering används för att förändra sjukdomsrisk är när kvinnor inför och under en graviditet tar folsyra, vilket har visat sig minska risken för ryggmärgsbråck hos barnet.

Ny mekanism

Den nu publicerade undersökningen visar att DNA-metylering av genetiska riskvarianter för diabetes påverkar de insulinproducerande cellerna på flera olika sätt, som mängden insulin de innehåller och mängden de förmår utsöndra till blodomloppet.
– Nästa steg i vårt arbete är att testa om vi kan minska risken för typ 2 diabetes genom att ändra graden av DNA-metylering i de genetiska riskvarianterna för sjukdomen.

Text: Tord Ajanki www.diabetesportalen.se

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt