Publicerat söndag 24 juli kl 14.51
- Patienter med diabetes typ 1 i Sverige har svårt att få tillgång till den senaste tekniken som insulinpumpar och sensorer.
- Detta eftersom data från hjälpmedlen lagras i molntjänster med servrar i USA, vilket bryter mot dataskyddsförordningen, GDPR.
- ”Det är en frustration att veta att tekniken finns, men att man inte har tillgång till den”, säger Björn Ehlin, ordförande för Svenska diabetesförbundet.
Ludwig Vesterström journalist Sveriges Radio
_______________________
Ledare SvD 29/7
GDPR skapar nya problem
Svenska patienter med diabetes får inte till- gång till de senaste och bästa hjälpmedlen.
De nya insulinpumparna mäter nämligen blodsockervärden för att anpassa sin aktivitet, och insamlad data lagras i en molntjänst i USA. Så får det inte gå till, enligt en dom av EU-domstolen som slår fast att det amerikanska dataskyddet är otillräckligt.
Man kan förstå att de som går miste om den nya behandlingen uttrycker frustration (SR 24/7).
En liknande situation har uppstått i danska skolor . På grund av GDPR är det inte längre tillåtet att låta elevernas personuppgifter sparas på amerikanska servrar. Skolor som baserar undervisning på att eleverna använder Chrome- book-datorer tvingas därför att till hösten skyndsamt omar- beta sina planer.
Det är bara två exempel på ett problem som lär öka med tiden, till följd av EU:s dataskyddsförordning.
Samtidigt fortsätter företagens kostnader för GDPR att växa. Enligt Tillväxtverkets beräkningar för några år sedan, kostade införandet av förord- ningen svenska företag drygt 26 miljarder kronor – och det är bara omställningskostnaden.
Till det kommer en årlig kostnad på över 6 miljarder kronor per år för att leva upp till lagstiftningen. Det låter som osannolika siffror, men de flesta som på ett eller annat sätt jobbat med personuppgifter vet hur mycket tid EU- regleringen har tagit i anspråk. I en ekonomi som allt mer kretsar kring datadrivna tjänster blir den här byråkratin ett hin- der för innovation, och Europa halkar efter resten av världen.
Syftet med GDPR är att skydda enskilda från att få sina personuppgifter missbrukade. Problemet är att för varje tveksam användning som regelverket stoppar, så förhindras och försvåras sannolikt flera fall av harmlös användning, och de som skulle skyddas fråntas istället tillgång till värdefull teknik.
Även när personuppgifterna är känsliga, som i fallet med hälsoinformation, måste det göras enkelt för den enskilde att prioritera bättre tjänster framför ett starkt dataskydd. De patienter med diabetes som villigt avstår från bättre behandling för att hålla uppgifter om blodsockervärden borta från amerikanska servrar lär vara lätträknade.
__________________________________
