27 organisationer vill stoppa förslaget
I en samlad aktion försöker pensionärs- och patientorganisationer stoppa regeringens förslag.
Tjugosju organisationer gör nu gemensam sak för att stoppa sämre högkostnadsskydd. Organisationerna företräder stora grupper som använder mycket läkemedel – pensionärer, personer med kroniska sjukdomar och människor som lever med olika typer av funktionshinder.
I en gemensam debattartikel i Aftonbladet kräver de 27 att regeringen backar från det omdiskuterade förslaget om att från och med juli i år försämra högkostnadsskyddet för läkemedel. Som Läkemedelsvärlden rapporterat föreslår regeringen flera ändringar i högkostnadstrappan. Sammanlagt innebär de att en patient under ett år kan få betala upp till 900 kronor mer än i dag för sina läkemedel ur egen ficka.
“En knapp tusenlapp kan tyckas lite, men det är mycket pengar för den som inga pengar har när det allra nödvändigaste är betalt. Medlemmar vittnar om hur de redan i dag måste avstå från nya vinterskor och vinterjacka eller att de tvingas välja mellan kurslitteratur och medicin”, framhåller debattskribenterna.
Nödrop ska stoppa sämre högkostnadsskydd
De kallar artikeln för ett nödrop från organisationernas medlemmar
“Vår uppgift är att värna om våra medlemmar och alla andra som våndas över den sten på börda som planeras av regeringen. Politikernas uppgift blir att hitta andra lösningar än ett försämrat högkostnadsskydd när samhället måste spara pengar.”
Bland undertecknarna finns Reumatikerförbundets ordförande Lotta Håkansson. Reumatikerförbundet driver även en namninsamling på nätet i syfte att stoppa sämre högkostnadsskydd. För närvarande har 12 623 personer undertecknat uppropet mot regeringens förslag.
Kritik även i remissvar
Den 17 februari går remisstiden för förslaget ut.
Hittills har nio instanser svarat, de flesta har inga synpunkter. En kritisk instans är dock, som Läkemedelsvärlden berättat Region Gävleborg. Och även Reumatikerförbundet har nu svarat på remissen och för i svaret fram stark kritik.
Även ovanligt många privatpersoner har skickat in spontana remissvar för att protestera mot förslaget.
Många avstår redan läkemedel p.g.a. ekonomin
Apoteksföreningen har frågat 1 079 apoteksanställda hur de ser på förslaget om ändrat högkostnadsskydd.
Regeringens förslag om sämre högkostnadsskydd oroar apoteksanställda som redan i dag ser att många avstår läkemedel av ekonomiska skäl. Det förklarar Sveriges apoteksförening i en ny rapport.
Apoteksföreningen har genomfört enkätundersökning där 1 079 apoteksanställda medverkade. Två tredjedelar av dem möter minst en gång i veckan kunder som av ekonomiska skäl avstår från att hämta ut sina läkemedel.
– I slutändan riskerar det att leda till sämre följsamhet till behandling och ökade vårdkostnader, säger Johan Wallér, vd på Sveriges apoteksförening, i ett pressmeddelande.
Väljer bort vissa av sina läkemedel
Som Läkemedelsvärlden senast i dag tidigare har rapporterat väcker regeringens förslag till sämre högkostnadsskydd från 1 juli i år mycket kritik och många protester. Även de enda två remissinstanser som hittills lämnat synpunkter på förslaget är kritiska.
Sveriges apoteksförening ska också lämna ett remissvar. För att få ett underlag för detta gjorde branschföreningen den aktuella enkätstudien.
En majoritet av dem som svarat bedömer att apotekskundernas ekonomiska situation har försämrats de senaste två-tre åren. De apoteksanställda beskriver i fritextsvar att de träffar kunder som är tvungna att välja vilket av de förskrivna läkemedlen man har råd att hämta ut eller som medvetet hoppar över några dagars behandling för att invänta nästa lön eller pensionsutbetalning.
De beskriver även att andelen som utnyttjar möjligheten att delbetala för läkemedel har ökat.
Ser risk för högre samhällskostnader
Hela 90 procent av respondenterna anser att den föreslagna försämringen av högkostnadsskyddet kommer att leda till att ännu fler patienter avstår från sin behandling. De apoteksanställda framhåller också att andelen som måste ansöka om ekonomiskt bistånd hos socialtjänsten kommer att öka.
Sveriges apoteksförening drar slutsatsen att det sämre högkostnadsskyddet i förlängningen kan leda till större vårdbehov och högre samhällskostnader. Det finns, menar föreningen, bland annat en risk att patienter i ett ansträngt ekonomiskt läge prioriterar symtomlindrande läkemedel och väljer bort förebyggande behandlingar som är viktiga för hälsan på längre sikt.
Varnar för hamstring
Apoteksföreningen varnar också för att regeländringen kan komma att skapa en hamstringsvåg på apoteken. Dessutom riskerar förändringarna att påverka arbetsmiljön på apoteken när personalen behöver hantera kunders ilska och oro.
– Apotekens medarbetare är engagerade i ämnet och oroar sig för att konsekvenserna påverkar läkemedelsanvändarna negativt. Vi kommer nu att analysera rapporten närmre och inkomma med remissvar från apoteksbranschen baserat på detta innan remisstiden går ut den 17 februari, säger Fredrik Boström, chefsfarmaceut på Sveriges apoteksförening.
Press release www.lakemedelsvarlden.se Helene Wallskär
__________________________
Svenska Diabetesförbundet är emot förslaget till förändringar i högkostnadsskyddet för läkemedel
I december 2024 presenterade regeringen ett förslag till förändringar i högkostnadsskyddet för läkemedel, det har ännu inte fattats något slutgiltigt beslut.
Förslaget har skickats ut på remiss, dvs. att olika organisationer får lämna sina synpunkter på förslaget senast i februari 2025. Svenska Diabetesförbundet kommer som remissinstans att lämna synpunkter på förslaget i början av 2025.
Svenska Diabetesförbundet är emot förslaget då det innebär att personer i behov av livsviktiga läkemedel kommer behöva betala mer för dessa innan högkostnadsskyddet träder in, vilket drabbar många personer som redan idag har svårt att ha råd med sina läkemedel.
– Redan idag är det många som inte har råd med sina läkemedel, det blir en stor ökad kostnad för individen om förslaget går igenom, och ännu fler kommer få svårt att ha råd med sina läkemedel, säger förbundsordförande Björn Ehlin.
Press release Svenska Diabetesförbundet
____________
VARNING
Varnar för sämre högkostnadsskydd
Sveriges kommuner och regioner, SKR, varnar för att ett försämrat högkostnadsskydd kan få hälsomässiga och fördelningspolitiska konsekvenser.
27 jan 2025
”Kommer de sluta hämta ut sin medicin nu?”
Regeringen vill att patienterna ska betala mer själva för sina läkemedel. Just nu är förslaget att ändra maxbeloppet i högkostnadsskyddet från 2 900 kronor till 3 800 kronor per år ute på remiss.
Nu går Sveriges kommuner och regioner, SKR, ut och varnar för konsekvenserna av ett ändrat högkostnadsskydd.
SKR ser tydliga risker, såväl hälsomässiga som fördelningspolitiska, med förslaget.
– Det finns risker med att föra över kostnaderna för läkemedel på de som är i behov av dem. Staten behöver hålla koll på utvecklingen där, och det gäller särskilt de som kan få svårt att ha råd med sina läkemedel – kommer de sluta hämta ut sin medicin nu? Det måste vi ha koll på, säger Anna-Lena Hogerud, ordförande i SKR:s sjukvårdsdelegation, ett pressmeddelande.
Protester mot sämre högkostnadsskydd
Förslaget att öka maxtaket för patienternas egenavgiften med 900 kronor per år har fått mycket kritik. Som Läkemedelsvärlden rapporterade förra veckan går 27 pensionärs- och patientorganisationer till samlad protest för att försöka stoppa avgiftshöjningen. Dessutom har ovanligt många privatpersoner skickat in spontana remissvar för att kritisera förslaget, något Läkemedelsvärlden var först med att skrivaom.
Även apoteksanställda är oroade över ett försämrat högkostnadsskydd, som Läkemedelsvärlden berättat. Redan idag möter två tredjedelar av de apoteksanställda minst en gång i veckan kunder som avstår från att hämta ut sina läkemedel av ekonomiska skäl. Det visar en ny enkätundersökning som Sveriges apoteksförening låtit göra.
Dessutom framför Region Gävleborg tydlig kritik mot förslaget i sitt remissyttrande. Regionen efterlyser en bättre konsekvensanalys.
Ser risker med ändrat högkostnadsskydd
Nu sällar sig alltså tungviktaren SKR till kritikerkören.
I sitt remissvar varnar SKR för riskerna med förslaget. Förändringen av högkostnadsskyddet kan ha svårförutsägbara och sannolikt negativa konsekvenser, framhåller organisationen.
Framförallt varnar SKR för de konsekvenser ökade kostnaderna för läkemedel kan få för enskilda, i synnerhet personer med lägre betalningsförmåga. Därför är det särskilt angeläget att följa upp hur förändringen påverkar uthämtningen av läkemedel, argumenterar SKR.
Konsekvenserna behöver följas upp noggrant och strukturerat, tycker organisationen som vill att Socialstyrelsen får ett sådant uppdrag.
Konsekvenserna svåra att förutsäga
SKR framhåller att Socialstyrelsen inte bara bör analysera konsekvenserna av att maxbeloppet höjs med 900 kronor per år. Socialstyrelsen behöver också analysera effekten av att patienterna får bära en högre andel av kostnaderna innan högkostnadsskyddet träder in.
Enligt regeringens förslag ska patienten betala hela kostnaden – alltså utan någon subvention alls – upp till 2000 kronor. Idag är beloppet 1 450 kronor.
Därefter framhåller organisationen att det också är viktigt att analysera hur förändringen av att det första trappsteget, alltså när högkostnadsskyddet börjar träda in, slår. Enligt regeringens förslag ska patientens egenavgift i det första trappsteget höjas från 50 procent till 75 procent.
Enligt SKR är konsekvenserna av höjt belopp innan högkostnadsskyddet träder och ett högre första trappsteg de mest svårförutsägbara.
Större kostnader för regioner och kommuner
SKR ser även risker för sina medlemmar, kommuner och regioner.
Om individer med ansträngd ekonomi inte hämtar ut sina läkemedel kan det leda till ökad sjuklighet. Vilket i sin tur ökar regionerna och kommunernas kostnader.
Enligt regeringens förslag innebär ett förändrat högkostnadsskydd 60 miljoner i ökade kostnader för kommunerna. SKR betonar att storleken på kostnadsökningen är svårförutsägbar och vill att även detta följs upp.
Kommunerna kan få ökade kostnader för ekonomiskt bistånd, framhåller SKR. Om patienter avstår från sina läkemedel för att de har svårt att betala dem kan det dessutom leda till ökat behov av stöd och krav på snabba sociala insatser från kommunerna. Även det ökar kommunernas kostnader.
Vårdkostnaderna riskerar öka
Också regionerna riskerar att påverkas negativt av förändringen, påpekar SKR.
Om färre människor hämtar ut sina läkemedel kan det exempelvis leda till att viktig förebyggande läkemedelsbehandling inte fungerar som det var tänkt. Det i sin kan leda till högre vårdkostnader för vissa sjukdomar, varnar SKR.
Varnar för hamstringsvåg
SKR varnar också för hamstring av läkemedel ”eftersom förändringen kommer ha så påtaglig betydelse för den enskildes kostnader”.
Regeringen föreslår att förändringen träder i kraft 1 juli i år. Organisationen ser risken för hamstring innan regeländringen träder i kraft som “sannolik”. Incitamenten att utnyttja det nuvarande system är tydliga, skriver SKR.
Hamstring leder till stor belastning på apoteken, påpekar organisationen. Vidare skriver SKR att det även ökar belastningen på sjukvården i viss mån, eftersom att fler patienter kommer att vilja förnya sina recept.
SKR skriver: Mest allvarligt är om hamstring leder till ytterligare problem med bristsituationer som är mycket resurskrävande för hälso- och sjukvården och riskfylld för patienterna.
Dessutom behöver apoteken kunna erbjuda enkla och väl utformade lösningar för delbetalning, som är anpassade till den nya nivån på högkostnadsskyddet.
Press release www.lakemdelsvarlden.se Anna Bäsen
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt
