Deltag i Nationellt diabetesmöte i Göteborg 15-17/4
Se program och anmälan. 700 anmälda,
platser finns kvar, anmäl dig idag
Tema NDR 30 år
LÄS ÅRSRAPPORT 2025
från NDR om några veckor
https://ndr.registercentrum.se
________________________________________________
Intervju med text digitalt utskick från Läkartidningen
• Nationella diabetesregistret:
»Vi har börjat tappa patienter«
Ännu ett stort kvalitetsregister har drabbats hårt av kraftigt indragna medel. Katarina Eeg-Olofsson, registerhållare på Nationella diabetesregistret (NDR), har landat i att det inte blir några mer pengar i närtid. Hon har också hunnit märka av en oroande effekt: betydligt lägre täckningsgrad i inrapporteringar.
Att de nationella kvalitetsregistren inte längre får öronmärkta bidrag, vare sig från stat eller region, är nytt för i år.
Läkartidningen har tidigare berättat om kvalitetsregistret Swedehearts ekonomiska bekymmer efter att finansieringsmodellen för registren har stöpts om, liksom hur det började att skruvas på modellen redan i fjol.
– Den chock som Swedeheart upplever nu drabbade oss redan förra året. Vi och alla andra högcertifierade och väletablerade register fick minst. Vi fick så lite pengar att vi inte förstod hur vi skulle få ihop det – och vi anade att de minskade medlen skulle innebära risker, berättar Katarina Eeg-Olofsson, registerhållare för Nationella diabetesregistret (NDR).
Men även om förutsättningarna har försämrats för NDR kan de mycket väl ha förbättrats för vissa av de mindre kvalitetsregistren med lägre certifieringsgrad, tror hon.
– Det har förekommit orättvisor tidigare, så är det.
I dag finns hundra kvalitetsregister som har fått nationella medel – en pott från staten och en pott från regionerna, efter en överenskommelse mellan staten och SKR. Men i fjol blev det ingen överenskommelse. I stället gick statens bidrag via Socialstyrelsen till de så kallade centralt personuppgiftsansvariga myndigheterna (CPUA-myndigheterna), som i sin tur fördelade medlen. I år gäller detta även för de regionala medlen. Det ligger nu alltså på respektive CPUA-myndighet – som just nu är sju till antalet – att fördela alla pengar för infrastruktur med it-drift, statistik, förvaltning och utveckling.
– Det finns ännu inget besked om de statliga pengarna för i år, men gissningsvis blir det ungefär på samma sätt som förra året, säger Katarina Eeg-Olofsson.
NDR:s registerhållare har accepterat läget.
– Jag har landat i att vi måste se framåt. Det kommer inte att komma mer pengar till kvalitetsregistren i närtid. För vår del är det CPUA Västra Götaland som tar hand om pengarna. Jag tycker att det verkar finnas en struktur där som jag tror på och där resurserna fördelas efter registrens behov, säger hon.
Samtidigt kan hon redan nu se vissa oroande effekter av omgörningen som drabbar NDR, där den tydligaste är inrapportering av patientdata.
– Vi har börjat att tappa patienter. Vi ser en betydligt lägre täckningsgrad för år 2025 jämfört med tidigare år. Det finns regioner som rapporterar så få patienter att vi inte kan visa deras siffror i årsrapporten, säger hon.
Tappet beror på flera saker, menar hon. Dels bytte NDR it-plattform nyligen, dels fungerar inte direktöverföringen från de nya journalsystem som införts på olika håll i landet. Dessutom kan den försämrade täckningsgraden också kopplas till den neddragning av personal som NDR tvingats till i samband med de minskade medlen i fjol, tror hon.
– Man behöver hålla uppe intresset för siffrorna på något sätt och ha någon som förklarar varför registret är relevant. Vårdenheterna behöver stöd, och det har vi tidigare kunnat ge i större omfattning. Ett register är ju en plattform, som både kan hantera data in och data ut och åskådliggöra siffrorna. Men grejen med ett kvalitetsregister är ju också att vården ska jobba med sina siffror. Inte bara rapportera in, utan också titta på sina siffror och fundera över varför man till exempel har så få som når blodtrycksmålet. Jag funderar mycket över hur vi kan vända detta – även om vi inte kan ge lika mycket stöd så måste vi kunna ge rätt stöd till regionerna, förklarar Katarina Eeg-Olofsson.
Dessutom behöver det finnas människor med förankring i professionen som funderar kring innehållet i registret och om man till exempel väljer ut rätt variabler, menar hon.
– Att allt ska vara så generiskt, att alla register ska ha samma it-lösningar, samma indata- och utdatahantering, kan vara bra på flera sätt för vissa register, men det måste också gå att anpassa. NDR står redan med en jättebra utdatafunktion – den vill vi ju ha kvar.
Från www.lakartidningen.se Mats Lundbäck; Läs mer på nedan www länk
https://lakartidningen.se/nyheter/nationella-diabetesregistret-vi-har-borjat-tappa-patienter/?utm_medium=email&utm_source=Newsletter&utm_campaign=Nationella%20diabetes%C2%ADregistret%3A%20%C2%BBVi%20har%20b%C3%B6rjat%20tappa%20patienter%C2%AB
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt