den 17 februari 2015 Pressmeddelande
Diabetes är en allvarlig sjukdom som drabbar 4-6 procent av svenskarna och kan leda till svåra komplikationer och förtida död. Trots det räcker vårdinsatserna inte till.
Ytterligare 35 000 personer med diabetes skulle behöva hjälp att sänka sitt blodtryck och därmed minska risken för att dö i stroke och hjärt-kärlsjukdomar, visar en ny utvärdering.
Sammanlagt har drygt 400 000 svenskar diabetes. Vanliga komplikationer är skador på nerver, njurar och ögon vilket orsakar lidande, men även sjukskrivningar och ökat vårdbehov. Socialstyrelsen har nu utvärderat den svenska diabetesvården och presenterar samtidigt målnivåer och uppdaterade riktlinjer.
För högt blodtryck
Utvärderingen visar att trenden är positiv, men det finns flera förbättringsområden. Att högt blodtryck är en viktig orsak till att personer med diabetes löper en ökad risk för att drabbas av stroke, hjärtinfarkt och njurskador är välkänt. Trots det beräknar Socialstyrelsen att ytterligare 35 000 personer skulle behöva vårdinsatser för att sänka sitt blodtryck.
– Vår utvärdering visar exempelvis att bara ett enda landsting, Östergötland, når upp till Socialstyrelsens målnivå om att minst 65 procent av patienterna med typ 2-diabetes ska ha ett normalt blodtryck. I riket ligger snittet på 55 procent, säger utredaren Christina Broman.
Patientutbildning i grupp effektivt
Vid diabetes innehåller blodet förhöjda halter av glukos, ”socker”. Höga halter under en lång tid ökar risken för komplikationer som skador på ögon och njurar, svårläkta fotsår, stroke och hjärt- kärlsjukdomar. I Sverige har 27 000 personer med diabetes mycket höga glukosvärden. En viktig åtgärd för att förbättra glukoskontrollen är att fler patienter erbjuds patientutbildning i grupp, en åtgärd som kan ha lika stor effekt som läkemedelsbehandling.
– Trots det visar utvärderingen att många mottagningar inte erbjuder patientutbildning i grupp, än mindre någon kulturanpassad sådan. Här finns en stor förbättringspotential, säger utredaren Erik Åhlin.
Regionala uppgifter om diabetesvården finns att läsa i Socialstyrelsensutvärdering.
Socialstyrelsens riktlinjer rekommenderar:
- Ökat stöd till rökstopp, fysisk aktivitet och goda kostvanor då högt kolesterol och rökning ökar risken för hjärt- kärlsjukdomar.
- Årlig undersökning av albumin i urinen för att påvisa njurskador.
- Satsning på behandling av svåra fotsår för att minska patientens lidande och jämna ut regionala skillnader i amputationsfrekvens.
- Satsning på effektiv läkemedelsbehandling av blodtryck och blodfetter utifrån patientens beräknade risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar.
- Förebyggande tandvård och behandling vid försämrad munhälsa.
- Ögonbottenundersökning vart tredje år vid typ-2 diabetes.
- Anpassning av rekommendationerna för de mest sjuka äldre.
Resultatet av utvärderingen av följsamheten till de nationella riktlinjerna för diabetesvården presenteras i två rapporter. Denna rapport sammanfattar det viktigaste från utvärderingen och innehåller Socialstyrelsens rekommendationer och bedömningar.
-
Sammanfattning
Socialstyrelsen har utvärderat diabetesvården med utgångspunkt i Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2010 och 2015. Utgångspunkten har även varit de förbättringsområden som framkom i utvärderingen av diabetesvården från 2011.
Utvärderingen visar att flera av rekommendationerna i riktlinjerna har fått genomslag i verksamheterna, bland annat som underlag för vårdprogram, läkemedelsterapirekommendationer eller som underlag för andra beslut.
Men utvärderingen visar också att det finns ett antal förbättringsområden inom såväl landstingen och regionerna som kommunerna, där hälso- och sjukvården behöver lägga ytterligare kraft för att i ännu högre grad följa riktlinjerna samt att framöver även uppnå de målnivåer som Socialstyrelsen fastställt för vissa indikatorer.
Förbättringsområden för landsting och regioner
Svensk diabetesvård visar i de flesta fall positiva resultat och trenderna tyder på stadig förbättring, både för sjukvårdens processer och för dess resultat.
Resultaten är sämre inom vissa områden där sjukvården och patienten behöver ha en mer fördjupad, frekvent och varaktig kontakt.
Exempel på detta är att utvärderingen visar på bristande måluppfyllelse för HbA1c-värden (långtidsblodsocker) och blodtryck, något som kan få långsiktiga negativa konsekvenser.
Dessutom visar resultaten på otillräckliga insatser från hälso- och sjukvården för att stimulera patienterna till ökad fysisk aktivitet och rökstopp. Resultaten i rapporten pekar även på betydande skillnader mellan landstingens diabetesvård både vid medicinkliniker och i primärvården.
Socialstyrelsen har i utvärderingen identifierat följande förbättringsområden för landstingen och regionerna, baserat på de nationella riktlinjerna:
- Minska andelen personer med diabetes som har ett HbA1c-värde över 70 mmol/mol.
- Minska andelen personer med diabetes som har ett blodtryck över 140/85 mmHg.
- Öka andelen personer med diabetes som regelbundet och minst tre gånger per vecka är fysiskt aktiva.
- Minska andelen rökare bland personer med diabetes.
- Öka andelen personer med diabetes som årligen genomgår en fotundersökning.
- Öka andelen personer med diabetes som genomgår en ögonbottenundersökning.
- Öka andelen personer med diabetes som får förebyggande åtgärder mot karies och parodontit.
- Öka förekomsten av kulturanpassad utbildning.
- Öka förekomsten av gruppbaserad utbildning till personer med typ 2-diabetes inom primärvården.
- Öka andelen diabetessjuksköterskor med utbildning i pedagogik vid sjukhusmottagningarna.
- Förbättra samverkan kring multidisciplinära fotteam för att patienter med fotproblem ska få ett kvalificerat omhändertagande.
- Öka stödet till fysisk aktivitet med hjälp av kvalificerade rådgivande samtal.
- Öka stödet till rökstopp med hjälp av kvalificerade rådgivande samtal.
Förbättringsområden för kommuner
Socialstyrelsen har identifierat följande förbättringsområden för kommunernas hälso- och sjukvård när det gäller diabetesvård:
- En höjd utbildningsnivå inom diabetes för samtlig personal som vårdar personer med sjukdomen.
- Regelbundna fotkontroller och möjlighet till preventiv fotvård.
Ökat läkemedelsuttag i enlighet med riktlinjerna
Sedan 2010 ökar antalet personer som tar ut glukossänkande läkemedel, och det tyder på att landstingen följer rekommendationerna i riktlinjerna om förbättrad glukoskontroll. Den största delen av läkemedelsförskrivningen utgörs av etablerade läkemedel som använts i decennier i svensk diabetesvård.
Ny utvärdering inom några år
Socialstyrelsen kommer inom några år att utvärdera diabetesvården på nytt och då följa upp resultaten från denna rapport. Myndigheten kommer främst att fokusera på de förbättringsområden som identifierats, men även andra indikatorer kommer att följas upp. Målsättningen är att hälso- och sjukvården ska kunna använda rapporterna som en utgångspunkt i arbetet med att ytterligare förbättra diabetesvården.
Läs mer inkl Riktlinjerna i sin helhet på
http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2015februari/battrediabetesvardkanraddaliv
Bilagor som finns här är nedan
- Tillstånds- och åtgärdslista
- Vetenskapligt underlag
- Hälsoekonomiskt underlag
- Metodbeskrivning
- Indikatorer
- Mest sjuka äldre och Nationella riktlinjer
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt