https://lakartidningen.se/nyheter/video-vad-hander-med-vara-kvalitetsregister/

Kolla länk med video på 45 min från Visby Almedalen, läkartidningens session. Se- och hörvärd

Låt det gå 12 min in på videon så slipper du reklam

 

Inspel gjordes från ansvariga myndigheter inkl ordf för kvalitetsregisterföreningen och personer med stort engagemang inkl frågestund mot slutet.

 

 

Sammanfattning gjord manuellt av www red DiabetologNytt

Samtliga är eniga om att kvalitetsregistren är fortsatt viktiga för utveckling av vården, än mer viktiga nu jämfört med tidigare, en strategisk resurs

• Myndigheter använder kvalitetsregister för att följa utveckling av vården, förbättra vården, bench marketing, för att göra analys av vården, ex vis MTP rådet använder ordet NDR 10 ggr i sin färska AID pump-hälsoekonomi

• Kvalitetsregistren sparar stora pengar, ex vis MS registret kan visa att billigare behandling är bättre än dyrare, då sparar vården 500 miljoner/år, samma positiva hälsoekonomi gäller för för ortoped- och diabetesregister; de är kostnadseffektiva och ger tillbaka pengar.

• Kvalitetsregister är mer än data. Det är nätverkande, samverkan med profession och vård. Att ha nära kontakt med användare, vara proaktiv, ha workshops, utbilda hur data kan och ska användas, vara med på regionala träffar, validera data, träffas, synas och visa upp data. Registerdata ska utvecklas över tiden avseende variabler och indikatorer.

• Huvudman för register är respektive region i harmoni med SKR, de ansvarar för logistik inkl ekonomi. Det är ytterst regionen som har ansvar för sitt kvalitetsregister. Just nu turbulens kring dessa frågor, CPUA har olika rutiner/struktur i resp region och ekonomin är oklar.

• Viktigt är att respektive register är lätt att administrera. Förbättrad digital teknik krävs för att de ska bli mer lättarbetade; bättre och en gemensam digital plattform behövs för alla register, framöver kanske en enda CPUA enhet – men pengar för detta saknas liksom närmaste åren. Sos tog upp att de lånar i dagsläget 200 000 kr per minut (+?). De har svårt att bidra med den ekonomi som behövs. SKR saknar medel för denna investering i sin budget 2026.

 

 

I slutdiskussionen ställdes frågan; hur är det med kvalitetsregistren om 6 år.

Samtliga, Kvalitetsregisterföreningen, SKR, SoS och Socialdepartement var eniga om att registren kommer att vara kvar

De är en förutsättning för att vården ska kunna utvecklas och bli ännu bättre.

 

 

Video: Vad händer med våra kvalitetsregister?Debatt från scenen i Almedalen med bland andra Jan Hillert från Nationella kvalitetsregisterföreningen och Lars Almroth på Socialstyrelsen.

Fram till förra året har staten och regionerna samfinansierat dessa.

Men nu finns en ny modell där man istället distribuerar pengarna via sju centralt personuppgiftsansvariga enheter, CPUA. Dessa hanterar sedan ekonomin på olika sätt, förstärker framförallt sin egen enhet och verksamhet, juridiskt och avseende it.

Den här nyordningen skapar oro med stor osäkerhet. Varför? Se debatten på aktuell video från Almedalsveckan

 

 

Medverkande:

Jan Hillert, ordförande i Nationella kvalitetsregisterföreningen,

Johan Kaarme, chef för avdelningen Vård och omsorg på Sveriges Kommuner och regioner SKR,

Lars Almroth, direktör för verksamhetsområdet hälso- och sjukvård på Socialstyrelsen SoS, samt

Fredrik Lundh Sammeli (S), vice ordförande i socialutskottet i riksdagen.

Moderator: Åsa Uhlin, chefredaktör för Läkartidningen.

 

________________________________

 

ChatGPT 3,0 sammanfattar mötet

Seminariet “Vad händer med våra kvalitetsregister?” under Almedalsveckan 2026, arrangerat av Läkartidningen i anslutning till Läkarförbundets program, fokuserade på den pågående omställningen av styrning och finansiering av de nationella kvalitetsregistren. Panelen bestod bland annat av Jan Hillert, Johan Kaarme, Lars Almroth och Fredrik Lundh Sammeli.

De viktigaste budskapen var:

• Kvalitetsregistren beskrivs som en strategisk tillgång för svensk hälso- och sjukvård. De används för kvalitetsutveckling, forskning, uppföljning av behandlingsresultat och internationella jämförelser.
• Den nya finansierings- och styrmodellen väcker oro. Tidigare samfinansierades registren av staten och regionerna. Nu har ansvaret flyttats till sju centralt personuppgiftsansvariga organisationer (CPUA), samtidigt som kraven på regional medfinansiering och dokumenterad nytta har ökat. Kritiker befarar att detta leder till osäker finansiering och ökad sårbarhet.
• Professionens inflytande riskerar att minska. En central fråga var att kvalitetsregistren historiskt har byggts upp av kliniskt verksamma professioner. Flera paneldeltagare uttryckte oro över att beslut om utveckling och prioriteringar i högre grad flyttas från professionen till administrativa strukturer.
• Digitalisering och europeiska krav kräver investeringar. Panelen lyfte behovet av att utveckla registren för att kunna integreras med framtida nationell digital infrastruktur och det europeiska hälsodataområdet (EHDS). Detta kräver långsiktig finansiering och modern teknisk utveckling.
• Bred enighet om registrens värde – oenighet om vägen framåt. Samtliga deltagare betonade registrens betydelse, men diskussionen handlade mycket om hur styrning och finansiering ska utformas för att både säkerställa effektiv användning av offentliga medel och bevara registrens kvalitet och innovationskraft.

Sammanfattning i en mening

Debatten kretsade kring hur Sverige kan bevara de nationella kvalitetsregistrens internationellt starka ställning samtidigt som styrning, finansiering och digital infrastruktur förändras, utan att förlora professionens engagemang eller försämra datakvaliteten.

 

__________________

 

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt