https://kunskapsstyrningvard.se/kunskapsstyrningvard/omkunskapsstyrning/nyheter/nyheter/halladarmatsbojestig.97383.html
Nationell kunskapsstyrning ser tillbaka på åren som gått
”Hallå där, Mats Bojestig
Efter många år i utvecklingen av systemet för kunskapsstyrning lämnar Mats Bojestig rollen som ordförande för styrgruppen i höst. Här delar han sina erfarenheter, reflektioner och tankar om framtidens utveckling för en mer jämlik och kunskapsbaserad vård.
Vad tar du främst med dig från åren som gått sedan starten för kunskapsstyrningen 2018?
Det starkaste är insikten om vad vi kan åstadkomma tillsammans. Kontinuitet, både inåt i organisationen och utåt mot våra samarbetspartner, har varit ett ledord från början. Under åren har vi byggt nätverk, stärkt samarbeten och fått en allt större förståelse för att många av vårdens utmaningar bara kan lösas gemensamt.
Hur började arbetet med det som idag är nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård?
Det började egentligen redan 2007 när regioner, myndigheter och andra aktörer började träffas för att hitta former för en mer gemensam kunskapsstyrning. Det tog ungefär tio år att hitta de strukturer som sedan kunde etableras nationellt. En viktig inspiration för mig och andra var Dr Brent James arbete i Intermountain Health system Salt Lake USA, som visade hur minskade variationer i vården kan leda till bättre resultat för patienterna.
2017 byggdes strukturerna av regionerna med stöd från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och deras politiska sjukvårdsdelegation.
Det är just den gemensamma utvecklingen som har gjort det möjligt att skapa ett nationellt system.
Vilken betydelse har samarbetet mellan regioner och myndigheter haft?
Det har varit helt avgörande. Idén om partnerskap mellan regioner och myndigheter har sina rötter i Sofia Wallströms utredning “Kunskapsbaserad och jämlik vård” (SoU 2017:48).
I utredningen föreslog hon att det behövdes en fastare form för samverkan mellan myndigheter inom hälso- och sjukvården och regionerna.
På initiativ från Olivia Wigzell, då generaldirektör för Socialstyrelsen, och styrgruppen för kunskapsstyrning bildade vi partnerskapet mellan regionernas system för kunskapsstyrning. Övriga myndigheter var och är Läkemedelsverket, Folkhälsomyndigheten, Statens beredning för social och medicinsk utvärdering (SBU), Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) samt E-hälsomyndigheten.
Du lyfter ofta fram politikens roll. Varför är den viktig?
För att vårdens utveckling inte bara handlar om profession och verksamhet. Allt vi gör kliniskt påverkas av beslut på olika nivåer. Därför behöver politiken förstå syftet med kunskapsstyrningen och värdet av samverkan. Politisk förankring är en viktig förutsättning för att skapa långsiktighet.
Hur ser du på resultaten av arbetet hittills?
Vi har kommit långt med att skapa gemensamma förutsättningar för en mer jämlik vård. Men systemet har egentligen inget värde förrän kunskapen används i verksamheterna och gör skillnad för patienterna. Nationellt kan vi ta fram kunskap, kunskapsstöd och uppföljning, men förändringen sker lokalt där vården möter patienten.
Om du ser tillbaka, är det något som hade kunnat göras annorlunda?
Vi hade kanske tidigare kunnat fokusera ännu mer på hur förändringar faktiskt omsätts i vardagen. Att ändra beteenden och invanda arbetssätt är svårt. Det kräver stöd från ledare, utvecklingsenheter, professioner och patienter. Jag tror också att vi behöver bli bättre på att ställa frågan: Hur gör vi verklig skillnad?
Vad ser du som den största utmaningen framåt?
Att skapa utrymme för reflektion och lärande samtidigt som vården hanterar många och komplexa utmaningar. Kunskapsstyrning handlar inte bara om att ta fram ny kunskap utan om att förstå varför resultaten ser ut som de gör och hur vi tillsammans kan förbättra dem.
Vilka möjligheter ser du de kommande åren?
Jag ser stora möjligheter. Sverige är ett relativt litet land med starka traditioner av samverkan. Det ger goda förutsättningar att fortsätta utveckla systemet.
En nyckelfråga blir att ytterligare stärka kopplingen mellan kvalitetsregisteroch nationell kunskapsstyrning
samt uppföljning och förbättringsarbete generellt, så att mätande och görande hänger ihop.
Flera aktuella rapporter pekar på att vårdens utmaningar inte kan lösas med enskilda insatser. Hur ser du på det?
Rapporterna visar att tillgänglighet är viktig, men att väntetider och köer inte kan reduceras till antalet utförda åtgärder. Om vi ska lösa problemen långsiktigt behöver vi förstå hela vårdprocessen och patienternas olika behov. Kunskapsstyrning handlar just om att skapa den helhetssynen, så att insatser inte flyttar problem mellan olika delar av systemet utan bidrar till verkliga förbättringar för patienterna.
Vad hoppas du att människor säger om kunskapsstyrningen om tio år?
Att den bidrar till bättre hälsa, mer jämlik vård och bättre resultat för patienterna. Ytterst är det där framgången mäts. Inte i hur många dokument vi tar fram, utan i den skillnad som märks i människors liv. Kunskapsstyrningens vision handlar om att skapa en mer likvärdig vård och minska skillnader i resultat och därigenom förlänga liv.
Styrgrupp och kunskapsstyrning på nationell nivå
https://kunskapsstyrningvard.se/kunskapsstyrningvard/omkunskapsstyrning/organisation/nationellniva.71425.html
Partnerskapet med myndigheter
https://kunskapsstyrningvard.se/kunskapsstyrningvard/omkunskapsstyrning/samverkanmedmyndigheteripartnerskap.71419.html
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt