Dags för en nationell diabetesstrategi

De flesta som får diabetes typ 2 har övervikt eller fetma när de får sjukdomen – men trots att de nu står under vård och behandling så går 25 procent upp ännu mer i vikt efter att de fått sin diagnos.

Var femte person som får dia­gnos diabetes typ 2 är inte äldre än 30–49 år.

Det är det dystra resultatet i den patientundersökning som Sifo för andra gången utfört för Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvårds, SFSD:s, räkning.

Sedan förra undersökningen från 2008 är det nu ännu fler som går upp i vikt efter att de fått sin diagnos. Trenden går alltså tyvärr åt helt fel håll.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer, som ska vara vägledande för vårdens arbete, lyfter fram grupputbildning som ett högprioriterat område för diabetesvården. Men i vår undersökning har bara en av fyra erbjudits utbildning i egenvård. Och av dem som fått erbjudande om en grupputbildning så är det mindre än varannan som tackar ja.

Diabetes typ 2 är numera en av de vanligaste folksjukdomarna. Bland män i arbetsför ålder har så många som 10 procent fått dia­gnos diabetes typ 2, bland kvinnor 6,2 procent. Det uppskattas att minst lika många till har sjuk­domen utan att den har upptäckts.

Komplikationerna är svåra och allvarliga, patienter som är dåligt behandlade måste vi därför betrakta som något av ”tickande bomber”. Vården måste bli tydligare med vilka allvarliga risker som finns med sjukdomen, diabetes typ 2 är inte ”en släng av socker” som en del patienter lättsamt beskriver sin sjukdom. 

Vi sjuksköterskor inom diabetesvården ser bäst resultat när patienterna får en individanpassad behandling som tar hänsyn till ålder, vikt och andra förutsättningar.

Vi behöver kunna erbjuda patienten tid, utbildning och ett brett spektra av behand­lings­alternativ. 

Vi tror att alla – patienter och samhället – tjänar på välbehandlade patienter som kan fortsätta jobba och slippa komplikationer och kanske en för tidig död.

Patienterna i vår undersökning hade låg kunskap om vilka alternativ som finns vid sidan om kost, motion och standardbehandling.  Studier visar att endast 5 procent klarar av att gå ner i vikt på egen hand. I vår studie hade bara 5 procent fått information om överviktskirurgi, 6 procent om att det finns viktminskande medicin och endast 8 procent kände till att det finns diabetesmedicin med viktminskande effekt för en del patienter.

Vi diabetessjuksköterskor är mycket bekymrade över att våra patienter bara blir yngre och tyngre. Därför behövs en folk­hälso­kampanj för att stoppa ökningen av övervikt i befolkningen.

Det behövs dessutom en strategi för att säkerställa att de goda intentionerna i våra nationella riktlinjer för diabetesvården samt för sjukdomsförebyggande metoder kommer befolkningen till del på lika villkor oberoende av huvudman. SFSD menar därför att det är hög tid för Sverige att införa en nationell diabetesstrategi inkluderande prevention, struktur för bra och jämlik behandling samt strategi för patientutbildning i egenvård.