Arkiv alla nyheter

Musik en underutnyttjad kraft för bättre hälsa? Lunds Universitet forskning

Här kommer en artikel för dig som är intresserad av området musik och hälsa.

 

Den är gjord av forskare vid universitetstankesmedjan LU Futura. Professorerna Cecilia Holm, Karin Johansson och Knut Deppert intervjuar hjärnforskare, musiker och vårdpersonal om musikens hälsofrämjande effekter.

I artikeln varvas musik, inspelade intervjuer med en kunskapsöversikt över forskning på området.

Läses med fördel på padda eller en laptop.
https://www.lu.se/artikel/musik-en-underutnyttjad-kraft-battre-halsa

https://www.lu.se/artikel/musik-en-underutnyttjad-kraft-battre-halsa

Trevlig läsning, använd gärna länken!

Ulrika Oredsson

Kommunikationsansvarig LU Futura – Lunds universitets tvärvetenskapliga tankesmedja för framtidsfrågor

Press release Lunds Universitet

Nyhetsinfo

Läs mer på

Detta är LU Futura

https://www.lu.se/artikel/musik-en-underutnyttjad-kraft-battre-halsa

Musik – en underutnyttjad kraft för bättre hälsa

Redan tidigt i människans historia tillskrevs musiken magiska krafter. Den ansågs kunna beveka gudarna och bota själsligt och kroppsligt lidande.
Men hur används musik inom dagens sjukvård? Vad finns det för forskning kring musik som hälsobefrämjande kraft? Kan musik till och med vara medicin?

Musik kan öppna, förena och förstärka möten mellan oss människor. Forskning visar att den också kan sänka stressnivåer, ge oss ett ökat välbefinnande och till och med minska behovet av smärtlindring och lindra inflammationer.

LU Futura är Lunds universitets tankesmedja för framtidsfrågor. I denna artikel möter LU Futuras forskare inom musik och hälsa – Karin JohanssonCecilia Holm och Knut Deppert – hjärnforskare, musiker, hälsostrateger och vårdpersonal, som ur olika aspekter tar sig an förhållandet mellan musik och hälsa.

De menar alla att musik borde vara en mer integrerad del av vården, men även att fler och större studier borde göras för att verkligen klarlägga musikens positiva effekter.

Genvägar till artikelns innehåll

 

En 3000-årig behandlingsform

Ett välkänt exempel på musikterapi finns redan i Gamla Testamentet (cirka 1000 före vår tideräkning), där det beskrivs hur kung Saul, som plågades av en ond ande, råddes att ta hjälp av musik.

…låt oss dina tjänare söka reda på någon som kan spela harpa. Harpans toner kommer att få dig att må bättre när den onde anden plågar dig.”

                                          
                                                           Första Samuelsboken 16:15, 23

Hur påverkar musiken våra hjärnor?

Neuroforskaren och musikern Jan Fagius talar om Bach, musiken och hjärnan.
 
Jan Fagius.

– En bra melodi ska vara begriplig… Men ju mer tränade vi blir på att lyssna desto mer kan vi uppskatta komplex musik.

Varför gillar vi viss musik?

Läkaren och docenten i neurologi Jan Fagius berättar här vad som händer i hjärnan när vi lyssnar på musik, och i just det här fallet Bachs Die Kunst der Fuge.

Det är när tonerna från ett musikstycke når det limbiska systemet, som också kallas för känslohjärnan, som vi kan känna musikens välbehag. Men det krävs också att musiken är uppbyggd på ett visst sätt för att våra hjärnor ska uppskatta den. Det får till exempel inte vara för långt avstånd mellan tonerna.

– En bra melodi ska vara begriplig, säger Jan Fagius. Men ju mer tränade vi blir på att lyssna desto mer kan vi uppskatta komplex musik.

Om Contrapunctus I ur Die Kunst der Fuge

När Johann Sebastian Bach dog 66 år gammal efter en misslyckad ögonoperation lämnade han efter sig det ofullbordade verket Die Kunst der Fuge (Fugans konst) som består av 14 fugor och fyra kanonsatser.

Verket framförs idag ganska ofta och det finns en lång rad inspelade tolkningar av ensembler och musiker, främst organister och pianister.

Finns det ett musikcentrum i hjärnan?

Man trodde länge att det förhöll sig så, berättar Jan Fagius. När man upptäckte att det fanns ett språkcentrum i hjärnan började man också leta efter ett musikcentrum.

Idag vet vi att det inte finns ett specifikt musikcentrum i våra hjärnor, däremot att vår fallenhet för att musicera har byggts upp under människans utveckling och med hjälp av många av våra förmågor.

Det verkar dock som att medan språk bearbetas framför allt i den vänstra hjärnhalvan så bearbetas våra musikupplevelser i den högra.

Precis som droger påverkar musiken dopaminet, vårt belöningssystem… 

Kan man bli beroende av musik?

Musik stimulerar belöningscentrum i hjärnan, precis som olika typer av droger. Men kan man bli beroende av musik?

Enligt Jan Fagius är musik som konstart unik på det sättet att vi känner ett behov av att återuppleva den mer än vad vi exempelvis gör med litteratur eller konst.

– Vi får ett sug efter att lyssna på ett visst musikstycke, säger han och jämför med suget efter droger. Precis som droger påverkar musiken dopaminet, vårt belöningssystem, dock utan att vara beroendeframkallande på ett skadligt sätt.

 

Jan Fagius är docent i neurologi vid Uppsala universitet och överläkare i neurologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Utöver att under många år ha varit verksam som klinisk neurolog, pedagog och forskare, är han också en hängiven amatörmusiker som spelat och sjungit sedan barnsben.

Han har själv mest forskat kring multipel skleros och andra neurologiska sjukdomar. Under många år har han också följt den forskning som gjorts angående hur hjärnan hanterar musik och har skrivit boken ”Hemisfärernas musik”, som utkom första gången 2001.

 

Musik i vården – och för själen

Musikern Ulrika Gudmundsson Schönberger och läkaren Ola Björgell talar om betydelsen av musik inom vården. 

Musik i äldreomsorgen väcker minnen

Ulrika Gudmundsson Schönberger har under sina år som musiker i vården sett hur musik kan väcka känslor och minnen.

– Plötsligt kan någon som är djupt inne i demensen sjunga med i alla 17 verser i ett skillingtryck eller ta upp beteenden från förr, som exempelvis vattna blommor eller välja att sätta på sig läppstift, berättar Ulrika Gudmundsson Schönberger.

Musiken kan vara lugnande och dämpa ångest. Men den kan också väcka svåra minnen till liv.

– Lika viktig som själva musikstunden är kaffestunden efteråt, säger hon.

Ulrika Gudmundsson Schönberger efterlyser en nationell linje för musik i vården. Hon menar att det idag är mycket stor skillnad mellan olika regioner och olika äldreboenden när det gäller satsningar på musik.

Ulrika Gudmundsson Schönberger är musikern som efter en karriär i nöjesbranschen hittade sin mening med musiken i uppsökande kulturverksamhet inom sjukvård och omsorg.

Sedan 2016 har hon stegvis tagit sig an producentrollen för dessa frågor inom Musik i Syd, och från 2021 projektleder hon deras stora satsning på ett utvecklingscentrum för musik i vård, omsorg och hälsa.

Där följer hon med stort intresse den tvärsektoriella forskningen och söker ständigt gemensamma projekt för en helhetssyn på människan, med musiken som en helande kraft, i olika vårdsituationer.

Läs mer på Musik i Syds webbplats:

musikisyd.se

 
Ola Björgell.

Vi turas om att vara patienter… Det är bara en tidsfråga innan vi själva är där…

 

”Patienterna ska få det absoluta välkomnandet”

Musiken hade kunnat utnyttjas mer i vården är vad den gör idag.

– Ibland var vi till och med bättre förr inom vården, menar läkaren Ola Björgell som minns musikstunder från sin tid som vårdbiträde på Värnhems sjukhus.

Sjukhusvård måste få kosta både tid och pengar, menar han och säger att lika viktigt som att ge den bästa vården är att ge det bästa välkomnandet av patienterna.

– Vi turas om att vara patienter, säger han. Det är bara en tidsfråga innan vi själva är där och som man bäddar får man ligga!

Ola Björgell efterlyser mer medicinsk humaniora i vårdutbildningarna för att personalen verkligen ska kunna ge patienterna det ”absoluta välkomnandet”. 

– Vi tränar studenterna i mindfulness och i att lära sig lyssna, och här borde vi få in musiken också som ett spröt bland andra i deras utbildning.

Men, påpekar han, musik ger också en allmän trivselfaktor:

– Vi kommer att behöva anställa tiotusentals människor inom vården, och då måste vi skapa en miljö där hälso- och sjukvårdspersonalen trivs och orkar med, säger Ola Björgell.

Ola Björgell är docent och regionöverläkare i medicinsk radiologi vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.

Utöver sin roll som röntgenläkare har Ola en rad andra roller och funktioner. Han är till exempel vetenskaplig sekreterare i Svenska Läkaresällskapet och funktionsansvarig för lika rätt i hela Region Skåne.

Ola kom i kontakt med musik i vården när han inom ramen för sin utbildning till undersköterska gjorde praktik på Värnhems sjukhus (då Europas största sjukhus för långvård). Där spelades musik i den stora aulan på regelbunden basis.

Intresset för hur musik och andra kulturformer kan användas inom vården har han burit med sig under hela resan från undersköterska till läkare.

 

Musik mot stress, inflammation och smärta – tidigare studier

Det har gjorts många studier på vad som händer i kroppen när vi lyssnar på musik och vilka positiva effekter vi kan uppnå.

Mycket stödjer tesen att musik kan användas för minska stress och inflammation och lindra sjukdomar som är relaterade till detta.

Utöver studier kring hur musik kan användas i syfte att öka välbefinnandet samt minska stress och inflammation finns det mycket som talar för att musik kan ha en smärtlindrande effekt.

I flera olika studier har man sett hur patienters behov av smärtstillande mediciner minskar om de får lyssna på musik de tycker om.

– Många studier har gjorts, men fler och större studier skulle behöva göras för att ytterligare belägga musiken hälsobefrämjande effekter, säger Cecilia Holm, professor vid medicinska fakulteten och medlem i tankesmedjan LU Futura.

Nedan presenteras ett axplock studier som visar på bland annat körsångens och musikens positiva effekter.

Fler och större studier skulle behöva göras för att ytterligare belägga musiken hälsobefrämjande effekter.

                             Cecilia Holm, LU Futura

 
 
Många studier pekar på körsångens positiva inverkan på välmåendet. Här sjunger damkören La Cappella från Uppsala. Fotograf: Magnus Aronson

Sångens läkande kraft

En svensk nestor på området är läkaren och professorn vid Stockholms universitet Töres Theorell som har studerat vad som händer i kroppen när man sjunger i kör.

Hans studier har visat att körsångarna fick högre pulsvariation, det vill säga en bättre balans mellan parasympatikus och sympatikus i den icke-viljestyrda (autonoma) delen av vårt nervsystem.

En bra balans underlättar för oss att varva mellan intensivt arbete och återhämtning på ett hälsosamt sätt. Han har även visat att nivåerna av må-bra-hormonet oxytocin höjdes, stresshormonet kortisol sjönk och att testosteronet – som ökar förmågan att reparera celler och vävnader – ökade.

Vidare har Töre Theorells studier visat att körsång kan sänka nivåerna av fibrinogen, en markör för låggradig inflammation, som är kopplat till diabetes och andra sjukdomar.

Minskad stress med Mozarts Requiem

31 medlemmar i en amatörkör fick antingen sjunga eller lyssna till delar ur Mozarts Requiem.

Man tittade på upplevd effekt samt markörer för immunfunktion och stress i form av mätning av IgA-antikroppar respektive kortisol i saliv. Vidare använde man en tidigare publicerad psykometrisk metod för att mäta effekter på känslotillstånd.

Att aktivt sjunga gav positiva effekter på känslotillstånd i form av ökat välbefinnande och minskad upplevelse av olust. Man uppmätte även signifikant ökade nivåer av IgA-antikroppar, men däremot sågs inga effekter på kortisol.

Att istället lyssna på ett körstycke resulterade i signifikant sänkta nivåer av kortisol, samt ökad känsla av olust.

Läs hela studien:

Effects of choir singing or listening on secretory immunoglobulin A, cortisol, and emotional state – PubMed

Körstudie på college visade på ökat psykiskt och fysiskt välbefinnande

I två intervjustudier vid ett universitetscollege undersöktes effekterna av körsång.

Den första studien omfattade 84 individer, som deltog i körsång en gång per vecka under ett års tid. Andelen av deltagarna som upplevde olika typer av ökat välbefinnande var hög:

  • ökat socialt välbefinnande (87 procent)
  • ökat emotionellt välbefinnande (75 procent)
  • ökat fysiskt välbefinnande (58 procent)
  • ökat spirituellt välbefinnande (49 procent)

I den andra studien fick 91 individer ta ställning till 32 olika påståenden om vilka effekter en körsång session hade. Påståendena hade formulerats utifrån resultat från den första studien.

Det tydliga resultatet från dessa studier var att över 40 procent instämde starkt i påståendet att körsång haft positiva effekter på humöret.

Läs hela studien:

The perceived benefits of singing: findings from preliminary surveys of a university college choral society – PubMed

Amatörsångare utvecklar må-bra-hormon

Effekterna av en sånglektion studerades hos åtta amatörsångare respektive åtta professionella sångare.

Båda grupperna hade tagit sånglektioner under sex månader innan de faktiska mätningarna gjordes, 30 minuter före respektive efter en sånglektion. Nivåerna av må-bra-hormonet oxytocin ökade i båda grupperna, och intervjuer och självskattning visade att både graden av avslappning och energinivån ökade i båda grupperna.

Amatörgruppen upplevde också ökad glädje, vilket inte de professionella sångarna gjorde. En annan skillnad mellan grupperna var att nivåerna av TNF-alfa, en markör för inflammation, ökade hos de professionella sångarna, medan den minskade hos amatörsångarna. 

Författarna drog slutsatsen att sånglektionen främjade mer välmående och mindre vaksamhet hos amatörsångarna, medan de professionella sångarna upplevde mindre välmående och ökad vaksamhet.

Läs hela studien:

Does singing promote well-being? An empirical study of professional and amateur singers during a singing lesson – PubMed

Körsång minskar inflammationer

I denna studie från 2009 delade man in personer med känslig tarm (irritable bowel syndrome– IBS) i två grupper om 16 individer per grupp.

Den ena gruppen fick under ett års tid sjunga i kör en gång i veckan, medan den andra gruppen deltog i informationsmöten om sjukdomen. Symptom registrerades och blodparametrar analyserades vid studiens start respektive slut.

Smärtan tenderade att vara mindre i körgruppen än i informationsgruppen, men skillnaden var inte statistiskt signifikant. Inga effekter på mättnad, gasbildning, diarré eller förstoppning observerades.

Vad gäller parametrar som mättes i blod observerades att fibrinogen, som är en markör för låggradig inflammation, ökade i informations-gruppen, men inte i kör-gruppen.

Vad gäller snabbsänka (CRP) sågs ingen skillnad mellan grupperna. Samma gällde för kolecystokinin, ett hormon som frisätts i tarmen och framkallar frisättning av galla och bukspott, och motilin, ett tarmhormon som reglerar tarmens rörelser.

Läs hela studien:

Choir singing and fibrinogen. VEGF, cholecystokinin and motilin in IBS patients – PubMed

 

 
Av 18 gjorda studier rapporterar 15 att musik minskar smärta efter operation och fyra rapporterar minskat behov av smärtlindrande läkemedel. Foto: ÅUCS

Musikens smärtlindrande effekt

I en systematisk översyn summerades resultaten av 18 olika studier av musikens smärtlindrande effekt, gjorda mellan 1998 och 2007. Av dessa 18 studier var 14 så kallade randomiserade kliniska prövningar (RCT)*.

Femton av de 18 studierna rapporterar att musik minskar smärta efter operation och fyra av studierna rapporterar minskat behov av smärtlindrande läkemedel.

Musiken i flertalet av studierna valdes av försöksledarna; endast i två studier var det patienterna själva som valde musiken. Flertalet av studierna var små, med färre än 100 deltagare. Endast tre studier hade fler än 100 deltagare. Den i särklass vanligaste metoden använd för att mäta smärta var VAS.**

Läs hela studien:

Music as a nursing intervention for postoperative pain: a systematic review – PubMed

*Randomiserad klinisk prövning: En vetenskaplig studie där man jämför förändringen i på förhand definierade parametrar mellan grupper som fått olika behandling eller ingen behandling alls.

Att den är randomiserad betyder att försökspersonerna slumpmässigt delas in i de olika grupperna, för att på så sätt få okända faktorer, som eventuellt kan påverka utfallet, att fördelas slumpmässigt mellan grupperna.

**VAS: En metod för att mäta parametrar som är kontinuerliga till sin karaktär och inte lätt låter sig mätas på annat sätt. Skalan består av ett streck, som är 10–15 centimeter långt. Den kan till exempel användas för att mäta akut eller kronisk smärta.

Personen eller patienten graderar då sin smärta genom att sätta ett kryss på linjen, där punkten längst till vänster representerar ingen smärta alls och punkten längst till höger representerar värsta tänkbara smärta.

Smärtlindrande effekt vid bråckoperation

I en studie från 2003 baserad på 151 patienter utvärderades effekten av att lyssna på musik under samt efter operation för antingen ljumsk- eller åderbråck.

Man uppskattade smärta på en tiogradig skala och mätte behovet av smärtlindring i form av paracetamol, ibuprofen och morfin.

I gruppen som fått lyssna på musik var upplevelsen av smärta lägre både en och två timmar efter operation jämfört med de som inte lyssnat på musik.

Vidare var behovet av morfin, som är starkt smärtstillande, lägre en timme efter operation i musik-gruppen. Det var ingen skillnad på om man fått lyssna på musik under eller efter operationen.

Läs hela studien:

A comparison of intra-operative or postoperative exposure to music – a controlled trial of the effects on postoperative pain – PubMed

Musik under eller efter operationen

I en uppföljande studie delades 75 patienter, som genomgick operation för ljumskbråck, in i tre grupper:

  • en kontrollgrupp
  • en grupp som fick lyssna till musik under operation
  • en grupp som fick lyssna till musik efter operation

I gruppen som fick lyssna till musik under operationen rapporterades mindre smärta en timme efter operation.

I gruppen som fick lyssna till musik efter operationen observerades lägre nivåer av stresshormonet kortisol två timmar efter operation samt mindre smärta och oro. Vidare krävde de mindre morfin en timme efter operation jämfört med kontrollgruppen.

Läs hela studien:

Stress reduction and analgesia in patients exposed to calming music postoperatively: a randomized controlled trial – PubMed

Rejäl smärtminskning vid tarmkirurgi

167 patienter som genomgick gastrointestinal kirurgi fick självskatta sin smärta och sitt obehag. 16–40 procents reduktion i smärta och obehag på dag ett och två efter operation med hjälp av avslappning och musik. Bäst blev effekten när de båda kombinerades.

Läs hela studien:

Relaxation and music reduce pain following intestinal surgery – PubMed

Bättre än utbildning i smärthantering

I en av de största studier som gjorts av Good et al (2010) delades 517 personer som skulle genomgå bukkirurgi slumpmässigt in i fyra olika grupper:

  • en kontrollgrupp
  • en grupp som fick utbildning i smärthantering
  • en grupp som fick avslappning och lyssna till musik
  • en fjärde grupp som fick en kombinationen av utbildning i smärthantering och musik

Grupperna som fick lyssna till musik, ensamt eller i kombination med utbildning upplevde mindre smärta en och två dagar efter operationen.

Utbildning hade ingen effekt i sig och förstärkte inte heller musikeffekten. Detta kan bero på att patienterna hade svårt att tillgodogöra sig informationen på grund av dåsighet från smärtlindrande medicin.

I gruppen som lyssnade till musik observerades också lägre puls och lägre andningsfrekvens första dagen efter operation, vilket, i enlighet med andra studier, tyder på effekter på autonoma nervsystemet.

Läs hela studien:

Supplementing relaxation and music for pain after surgery – PubMed

 

Mer forskning behövs – hur går vi vidare?

Sammanfattningsvis finns det en lång rad studier som stödjer att musik verkligen främjar hälsa och välmående – både fysiskt och psykiskt. Och att den kan användas för att minska inflammation, smärta och stress.

För en ökad användning av musik i hälso- och sjukvården krävs dock ännu fler och, framför allt, större studier där kvalitativa och kvantitativa metoder kombineras.

Få individer i gjorda studier

Idag baseras de flesta studier på relativt få individer. De tendenser till effekter som ses i dessa skulle möjligen kunna befästas i studier med betydligt fler individer.

Kvantitativa och kvalitativa metoder kompletterar varandra eftersom de besvarar olika frågor. Kvantitativa metoder besvarar frågor som ”hur mycket” eller ”hur många”, medan kvalitativa metoder besvarar frågor som ”hur” eller ”vad”.

En kombination av dessa metoder ger studien större bredd och djup och ökar därmed resultatens generaliserbarhet. 

Det finns också kunskapsluckor avseende skillnaderna mellan att använda musiken aktivt eller passivt, och musikens effekter beror på om man är amatörmusiker eller professionell musiker.

Olika effekter av körsång?

I en studie såg vi att aktivt utövande av körsång resulterade i ökat välbefinnande och minskad känsla av olust, men att nivåerna av stresshormonet kortisol var oförändrade.

Studien visade också att de som passivt lyssnade på körsång upplevde ökad känsla av olust, medan nivåerna av kortisol minskade.

I en annan studie resulterade körsång i ökat välmående och minskad vaksamhet hos amatörsångare, medan det omvända observerades hos professionella sångare.

Mer forskning behövs också kring mekanismerna bakom musikens hälsoeffekter. Det är ett framtida, mycket spännande, forskningsfält, som kan leda fram till ökad kunskap om när musik de facto är ett alternativ

till annan behandling, eller, ännu hellre, när den kan användas för att förebygga sjukdom.

Möjligen kan några av dessa frågeställningar komma att besvaras vid Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora, som är under uppbyggnad vid Lunds universitet.

Belägg finns för mer musik

I väntan på dessa framtida studier finns ändå belägg för att uppmana hälso- och sjukvården till ökad användning av musik och även andra konstformer.

Det finns också anledning att uppmana till att studenter inom de olika vårdutbildningarna får mer undervisning i hur musik och andra kulturformer kan användas för att förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd.

Endast så kan vi bygga rätt kompetens och utnyttja den fulla potentialen av kulturens kraft i medicinens tjänst. Läs mer om ämnet medicinsk humaniora:

 

LU Futura och tankesmedjans forskare inom musik och hälsa

Med forskning vid nio olika fakulteter har Lunds universitet en unik möjlighet att se på framtidsproblem ur alla möjliga synvinklar.

LU Futura är universitetets tankesmedja som ska arbeta tvärvetenskapligt med angelägna framtidsfrågor, och verkar i gränslandet mellan universitetet och det omgivande samhället.

Förutom musik och hälsa har LU Futura – genom öppna föreläsningar, poddar, filmer, rundabordssamtal och utställningar – tagit sig an framtidsfrågor inom arbetslivet, EU, klimatet, framtidens lärande, språk samt coronapandemins konsekvenser.

Mer om LU Futura

UR Samtiden: Musik som hälsobefrämjande kraft

Se LU Futuras seminarium från Lunds universitets framtidsvecka 2020 med intervjuer, musik samt ett panelsamtal på urplay.

Karin Johansson

Karin Johansson är professor i konstnärlig forskning i musik och forskar bland annat om musikaliskt skapande och lärande. Hon deltar i utvecklingsprojekt kring improvisation, körsång och högre musikutbildning.

Karin Johanssons forskning – Lunds universitets forskningsportal

Cecilia Holm

Cecilia Holm är professor i molekylär cellbiologi. Hon forskar om nya strategier för att förebygga och behandla fetma och typ 2-diabetes samt deras följdsjukdomar. 

Cecilia Holms forskning – Lunds universitets forskningsportal

Knut Deppert

Knut Deppert är professor i fasta tillståndets fysik. Han forskar till vardags om bland annat nanopartiklar som katalysatorer, och granskar deras effekter på hälsa.

Knut Depperts forskning – Lunds universitets forskningsportal

Textbearbetning och layout: Ulrika Oredsson och Eva Fredenholm
Filmare: Johan Nyman och Hanna Linder

wwww red DiabetologNytt

Facebook
LinkedIn
Email
WhatsApp