En ny studie från GIH visar att mer än hälften av alla vuxna i Sverige räknas som överviktiga, en ökning med 10 procentenheter de senaste 25 åren.
Samtidigt visar Pep-rapporten att bara 14 procent av svenska ungdomar äter och rör på sig enligt rekommendationerna.
Båda studierna genomförs med stöd av Hjärt-Lungfonden.
– Frågan om övervikt och fetma har funnits på den allmänna agendan i flera decennier utan att man lyckats vända trenden. Konventionella råd om livsstilsförändringar har dessvärre sällan visat sig ge positiva resultat. Nu ser vi allt tydligare att förebyggande åtgärder behöver sättas in redan i tidig ålder. Småbarnsfamiljer behöver få mer kunskap om vikten av hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet och hur man tillsammans som familj kan lägga grunden till goda vanor, säger Elin Ekblom-Bak, docent och doktor i medicinsk vetenskap på Gymnastik och idrottshögskolan.
Fetmatrenden utgör ett allt större hot mot folkhälsan. I Sverige har tidigare forskning om viktökning i huvudsak baserats på självrapporterade data. Den nya studien från GIH bygger på en databas med statistik från 447 000 hälsoprofilundersökningar bland män och kvinnor i åldern 18-74 år. Studien visar att andelen svenskar som räknas som överviktiga eller har fetma har ökat från 44 procent till 54 procent sedan 1995. Viktökningen syns i alla grupper oavsett ålder, kön, utbildningsnivå och var i landet man bor. Vidare visar studien att män i större grad är överviktiga jämfört med kvinnor.
Dessvärre ser trenden likadan ut hos de svenska barnen. Enligt statistik från Folkhälsomyndigheten har övervikt bland barn blivit dubbelt så vanligt de senaste 30 åren. 2017/2018 var 15 procent av barnen mellan 11-15 år överviktiga jämfört med sju procent 1989/1990. Risken för övervikt är också större hos pojkar och ökar med åldern.
Vuxna är viktiga förebilder för barnens levnadsvanor
Statistik från Pep-rapporten visar att andelen barn som äter i vuxnas närvaro äter mer både frukt och grönt samt fisk än de barn som äter på egen hand. 50 procent av alla barn som äter middag i vuxnas närvaro alla veckans dagar anger också att de äter grönsaker till maten varje dag. Motsvarande siffra för de barn som aldrig äter mat tillsammans med en vuxen är 28 procent.
– Barn gör som vi vuxna gör, inte som vi säger att de ska göra. Det gäller även våra levnadsvanor. Forskningen visar att det aldrig är för sent att ändra sina levnadsvanor oavsett var man befinner sig i livet. Så varför inte använda sommaren som ett avstamp för mer hälsosamma vanor, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare på Hjärt-Lungfonden.
Även barnens inställning till fysisk aktivitet påverkas av vuxnas agerande. De barn vars vårdnadshavare själva inte rör på sig så mycket är i större utsträckning inaktiva än barn vars vårdnadshavare är fysiskt aktiva. De barn vars vårdnadshavare själva är aktiva går också oftare på en aktivitet.
Enligt en kartläggning från WHO kan hälsosamma levnadsvanor förebygga 80 procent av all hjärt-kärlsjukdom och stroke. Det kan även förebygga 90 procent av diabetes typ 2. Hjärt-kärlsjukdom är vår tids största folksjukdom och innebär stora kostnader för samhället.
Press info Hjärtlungfonden
Aktiva och hälsosamma tips inför sommaren:
- Varannan frukt
När solens strålar värmer är det lätt att det blir många glassar. Varför inte byta varannan glass mot en frukt.
- Upptäck närområdet
Gör en gemensam plan för utflykter som ligger nära nog för att hela familjen ska kunna ta sig dit till fots. Ta med en hälsosam matsäck.
- Våga pröva nytt
Utmana hela familjen i att pröva nya frukter och grönsaker som ingen har smakat tidigare. Kanske hittar ni en ny favorit.
Faktaruta
Rekommendationer om fysisk aktivitet
Alla vuxna från 18 år och uppåt bör vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 150 minuter i veckan. Intensiteten bör vara minst måttlig. Aktiviteter med hög intensitet rekommenderas minst 75 minuter per vecka. Aktivitet med måttlig och hög intensitet kan även kombineras.
Alla barn och ungdomar rekommenderas sammanlagt minst 60 minuters daglig fysisk aktivitet
Rekommendationer om hälsosamma matvanor.
Generellt bör vi äta mer av grönsaker, frukt och bär, mer fisk och skaldjur samt mer nötter och frön. Vi bör äta mindre rött kött och charkprodukter, mindre socker, salt och alkohol. Slutligen bör vi även byta det vita mjölet till mer fullkornsmjöl, feta mejeriprodukter till mindre feta och smörbaserade fetter till växtbaserade fetter som till exempel majs- eller olivolja.
Referenser är Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket.
Läs mer i Pep-rapporten här
https://generationpep.se/sv/hur-vi-arbetar/egna-satsningar/pep-rapporten/
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt