Sömnhormonet melatonin försämrar insulinfrisättningen hos personer med en viss men vanlig genvariant, visar en ny experimentell och klinisk studie från Lunds universitet.

Press release Lunds Universitet

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

– Detta kan förklara varför risken för typ 2-diabetes är större hos till exempel nattarbetare eller personer med sömnbesvär, säger professor Hindrik Mulder som ansvarar för studien.

Melatonin är ett naturligt förekommande hormon som bidrar till att upprätthålla vår dygnsrytm. Mängden melatonin varierar under dygnet och påverkas av ljuset. Nivån ökar vid mörker och är som högst på natten – melatonin kallas ofta ”mörkrets hormon” och används bland annat som sömnmedel och för att förhindra jet-lag.

– En tredjedel av alla människor bär på den aktuella genvarianten. Våra resultat visar att effekten av melatonin är förstärkt hos dem. Detta tror vi förklarar en ökad risk för att utveckla typ 2-diabetes, säger Hindrik Mulder.

Fynden som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism är resultatet av många års arbete. Forskarna bakom den nya studien kunde redan 2009 presentera en stor genkartläggning som visade att den i befolkningen vanliga genvarianten för melatoninreceptorn ökar risken för typ 2-diabetes. Genvarianten gör att halten av receptorn för melatonin på insulincellens yta ökar, vilket innebär att cellerna blir känsligare för melatonin och att det försämrar deras förmåga att frisätta insulin.

Nu har forskarna gått vidare och studerat processerna i möss och betaceller från människor samt utfört en studie om hur läkemedlens effekter påverkas av ärftliga faktorer, den är en av de första i sitt slag inom typ 2-diabetes där deltagare rekryteras utifrån sin genotyp, det vill säga genuppsättning.

I studien ingick 23 friska personer med den aktuella genvarianten och 22 personer utan den. Samtliga i samma ålder och med samma BMI (body mass index). Det fanns heller inga skillnader i förekomsten av diabetes i släkten.

Under tre månader ordinerades de fyra milligram melatonin vid sänggåendet.

Studien gav bland annat följande resultat:

• Insulinfrisättningen hos bärarna av riskgenen var markant lägre än i kontrollgruppen. 
• Koncentrationen av glukos (socker) i blodet var högre hos alla deltagarna efter tre månaders behandling med melatonin. Detta var dock särskilt påtagligt hos bärarna av riskgenen som inte förmådde öka sin insulinfrisättning.

Man vet sedan tidigare att personer som arbetar skift i större utsträckning drabbas av metabola sjukdomar som typ 2-diabetes.

– Det kan därför vara mindre lämpligt för personer som är bärare av riskgenen att arbeta skift. Dels kommer då melatoninivån troligen att bli högre samtidigt som effekten förstärks. Det finns ännu inget vetenskapligt stöd för detta, understryker Hindrik Mulder, men det borde studeras i framtiden mot bakgrund av våra nya resultat.

Text: Sara Liedholm

Fakta/Typ 2-diabetes

Insulin är ett blodsockerreglerande hormon som frisätts av betacellerna i bukspottkörteln när man äter. Vid typ 2-diabetes kan kroppen inte producera tillräckligt med insulin, eller så kan cellerna inte tillgodogöra sig insulinet lika effektivt, med följden att blodsockernivån stiger, vilket ger allvarliga skador på kroppens organ. Typ 2-diabetes utgör närmare 90% av all diabetes idag, som sammantaget drabbar c:a 5% av Sveriges befolkning, en siffra som stadigt ökar. Även om blodsockernivån kan hållas nere hos flertalet patienter så kan man inte lika effektivt förhindra komplikationer med dagens behandling. Diabetes är ett omfattande och globalt ökande problem – var 7:e sekund dör en människa på jorden av diabetes och dess komplikationer. Lunds universitets diabetescentrum är bland de större och mest framgångsrika centra inom området i världen idag. 

Publikationen:

Increased Melatonin Signaling Is a Risk Factor for Type 2 Diabetes
Cell Metabolism
http://www.cell.com/cell-metabolism/fulltext/S1550-4131%2816%2930160-7