Så mycket längre lever svenskarna i dag än på 1970-talet
Svenskarna lever betydligt längre i dag än på 1970-talet.
För män har medellivslängden ökat med drygt tio år, enligt SCB.
Svenskarna lever betydligt längre än för 50 år sedan.
Sedan 1970 har kvinnors medellivslängd ökat med omkring åtta år
– och männens med över tio år. Det innebär också att pensionsåren för många blivit betydligt fler.
Sverige har under lång tid hört till de länder i världen där människor lever längst. Och skillnaden jämfört med 1970-talet är dramatisk.
År 1970
var den förväntade medellivslängden för svenska kvinnor 77,1 år. För män var den 72,2 år.
2025
hade siffrorna stigit till 85,5 år för kvinnor och 82,5 år för män, enligt SCB:s senaste statistik.
Det innebär att kvinnors medellivslängd har ökat med 8,5 år sedan 1970, medan männen har fått drygt tio år längre förväntad livslängd.
Ett längre liv har förändrat synen på ålderdomen. I dag kan många svenskar se fram emot två decennier eller mer som pensionärer. Foto: Magnus Lejhall / TT
Männen har tagit igen en del av kvinnornas försprång
Kvinnor lever fortfarande längre än män, men skillnaden har minskat kraftigt. År 1970 levde svenska kvinnor i genomsnitt nästan fem år längre än män. Under 2025 var skillnaden alltså drygt tre år.
SCB beskriver utvecklingen som en långsiktigt stigande trend för både kvinnor och män, med pandemiåren som ett tillfälligt undantag.
Pensionstiden har blivit allt längre
Den ökade livslängden har fått stora konsekvenser för Sverige.
När människor lever längre ska pensionen räcka under fler år. Samtidigt förändras synen på när arbetslivet ska ta slut. För några generationer sedan var det betydligt vanligare att pensionen omfattade ett kortare antal år.
I dag kan många som går i pension vid 65 års ålder se fram emot två decennier eller mer som pensionär.
Det är en av de stora förklaringarna till att pensionsåldrarna har blivit en allt viktigare fråga i Sverige.
Sverige ligger högt internationellt
Sverige har fortsatt en mycket hög medellivslängd i ett internationellt perspektiv.
SCB genomgång av utvecklingen i Norden visar också att Sverige har en särskilt hög medellivslängd, inte minst bland män.
Men skillnaderna inom Sverige är samtidigt betydande. Statistiken visar att medellivslängden varierar mellan olika län.
Här hittar du tabell med medellivslängd uppdelat på län, kommun och livslängd över decennier SCB
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/medellivslangd-i-sverige?menu=open&utm_source=chatgpt.com
_______________
260909
Hemligheten hos 100-åringar
välbefinnandet ökar med åldern
Japan har nästan 100 000 hundraåringar.
Förklaringen till åldern är inte bara kost och motion.
En stor studie från Lunds universitet visar att svenska äldre är inne på samma spår
– och att känslan av mening faktiskt ökar med åren.
Det japanska begreppet ikigai har inget perfekt svenskt ord. Det närmaste är något i stil med “meningen med livet”
– den känslan av att det finns ett skäl att kliva upp om morgonen, att man fyller en funktion, att man tillhör ett sammanhang.
Det är det som forskare pekar ut när de försöker förklara varför japaner lever längre och friskare än nästan alla andra folk på jorden, skriver SvD.
En studie publicerad i juni av Petri Kajonius, docent i psykologi vid Lunds universitet, och kollegorna Oscar Kjell och August Nilsson undersöker om det finns en svensk version av ikigai. Data kommer från Global Flourishing Study vid Harvard och täcker 34 000 svenska vuxna, skriver Lunds universitet.
Det som sticker ut i resultaten är inte vad man hittar utan vad som förändrats.
Sedan 2020 är det för första gången äldre – inte yngre – som rapporterar störst välbefinnande och meningsfullhet.
“Det är anmärkningsvärt att svenskar i 20-årsåldern upplever större ensamhet än personer som är 80 år eller äldre. En möjlig förklaring kan vara att många unga under pandemin tappade viktiga, sociala sammanhang under formande år och att det påverkat relationer senare i livet”, säger August Nilsson, skriver Forskning.se.
Relationer hjälper åldern
Det forskargruppen lyfter fram allra tydligast är inte kost, träning eller sömn. Det är relationer.
Känslan av att vara förankrad i ett sammanhang där man både ger och tar emot omsorg driver välbefinnandet mer än nästan allt annat – mer än inkomst, mer än bostadsort, mer än politisk tillhörighet, skriver Senioren.
“Det är uppenbart att vi människor är skapade för att ha med andra att göra. Trygga relationer ger en känsla av meningsfullhet, och just meningsfullhet spelar en avgörande roll för vårt välbefinnande”, säger Petri Kajonius.
Tråkighet är underskattat
Lotta Borg Skoglund, docent i psykiatri vid Uppsala och Karolinska, har skrivit boken Hjärnhjälpen. Hennes poäng är enkel: hjärnan behöver vila, och vi ger den aldrig det. Ständiga aviseringar, skärmar och informationsflöden håller den på konstant alert.
En studie från universitetet i Istanbul visade att de som ägnade mest tid åt sin smartphone upplevde tillvaron som minst meningsfull och kände minst hopp inför framtiden, skriver SvD.
“Att dagdrömma och att ha tråkigt är bra för oss. En hjärna som aldrig får vila har en stark koppling till psykisk ohälsa”, säger Lotta Borg Skoglund.
Inte stora grepp – utan små vanor gynnar åldern
Forskarnas råd handlar inte om att byta liv utan om att byta tempo.
En promenad med en vän. En middag som dukas vackert. Hantverk. Kura skymning utan telefon.
Lägga sig i gräset och titta på molnen. Saker som låter nästan löjligt enkla – och som ändå, visar forskningen, faktiskt gör skillnad, skriver Äldre i Centrum.
Och kanske är det ingen slump att det svenska begreppet “lagom” – varken för mycket eller för lite
– råkar vara det ord som bäst fångar vad välbefinnandeforskningen gång på gång pekar ut som viktigt.
From www.forskning.se press release
___________
From Lunds universitet press release
Personlighet och sociala relationer har större betydelse för välbefinnandet än faktorer som inkomst. Detta visar en ny stor studie om svenskars välbefinnande. Resultaten bekräftar också att det finns en tydlig generationsskillnad, där yngre vuxna tydligt rapporterar lägre välbefinnande än äldre – ett skifte som började under pandemin.
Forskarna har analyserat svar från över 34 000 representativa svenskar och har jämfört en lång rad parametrar – bland annat personlighet, ålder, sociala relationer, geografisk hemvist i Sverige och politisk identitet – som kan kopplas till hur svenskar upplever sina liv.
– Vi ville få en så bred bild som möjligt av vad som kopplas till svenskars välbefinnande. Inte bara tillfällig lycka, utan också känslan av mening, balans och hur nöjd man är med sitt liv som helhet, säger August Nilsson, en av forskarna bakom studien.
Relationer avgörande för hur vi mår
Studien visar att kvaliteten på våra sociala relationer har ett starkt samband med hur vi upplever vårt välbefinnande. Och upplevd ensamhet är starkt sammankopplat till lägre välbefinnande.
– Vi vet redan att ensamhet påverkar vår psykiska och fysiska hälsa negativt, och om goda relationer visar sig vara det viktigaste för vårt välbefinnande behöver vi fundera på hur samhället faktiskt skapar förutsättningar för närhet och gemenskap, säger August Nilsson.
Personlighetsdragen spelar roll
Resultaten visade även att våra mest framträdande personlighetsdrag spelade stor roll för vårt välmående. Framför allt stack personlighetsdraget neuroticism ut. Svenskar med hög grad av oro och emotionell instabilitet (neuroticism) rapporterade mycket lägre välbefinnande. Normalt så brukar personer som är mer sociala och utåtriktade (hög extraversion) rapportera mycket högre välbefinnande, men bland svenskar var sambandet relativt svagt.
Tydligt skifte bland unga efter 2020
Det mest överraskande resultatet kretsade kring ålder. Tidigare forskningsstudier har inte visat några större skillnader i välbefinnande mellan yngre och äldre svenskar över tid. Men nu kunde forskarna se ett tydligt skifte från och med år 2020, under pandemin.
– Det som överraskade oss mest var att unga vuxna stack ut så tydligt. Historiskt har unga ofta haft breda sociala nätverk och stark framtidstro. Nu ser vi nästan motsatsen, säger psykologiforskaren och medförfattaren Petri Kajonius.
Forskarna såg också att yngre personer i högre grad uppgav att de kände sig ensamma.
– Det är anmärkningsvärt att svenskar i 20-årsåldern upplever större ensamhet än personer som är 80 år eller äldre. En möjlig förklaring kan vara att många unga under pandemin tappade viktiga, sociala sammanhang under formande år och att det påverkat relationer senare i livet, säger August Nilsson.
Hallänningar, skåningar och de från Jönköpings län mår bäst
Forskarna kunde också peka på geografiska skillnader i välbefinnande. Personer i Halland, Skåne och Jönköpingslän rapporterade högre välbefinnande än genomsnittet, medan personer i Västmanland rapporterade lägre nivåer.
Studien undersökte även faktorer som politisk identitet och inkomst. Personer som identifierade sig med partier i mittfåran såg sig generellt mer välmående än de personer som höll sig till höger- och vänsterkanten. Däremot hade inkomst relativt svagt samband med välbefinnande jämfört med exempelvis relationer och personlighet.
Vem mår alltså bäst i Sverige idag?
– Det går nästan att skissa fram en statistisk idealperson utifrån resultaten: en emotionellt stabil äldre hallänning, med goda relationer och som politiskt rör sig i mellanskiktet, säger August Nilsson.
Forskarna bakom studien
Tre forskare med koppling till Institutionen för psykologi vid Lunds universitet ligger bakom studien.
Petri Kajonius, docent Institutionen för psykologi
Oscar Kjell, forskare Institutionen för psykologi
August Nilsson, var när studien gjordes verksam vid Lunds universitet. Han är numera doktorand vid Oslo metropolitan university, Norge.
Studie om svenskar välbefinnande
Studien Swedish Well-Being: The rising importance of age among demographic personality, and social relationship factors bygger på data från Global Flourishing Study och Gallup World Poll (World happiness report-datan) mellan 2006 och 2024 och omfattar över 34 000 personer i Sverige över 18 år. Forskarna har analyserat välbefinnande – en persons subjektiva bedömning och upplevelse av sitt liv, inklusive meningsfullhet och psykisk hälsa – genom att titta på er rad olika faktorer, som bland annat sociala relationer, personlighet och demografi.
Forskarna har använt sig av en maskininlärningsmodell (Lasso Regression) för att med högre precision kunna jämföra de olika variablerna och ställa dem mot varandra i att predicera välbefinnande. Personlighetstyperna hämtas från en etablerad personlighetsmodell som heter 5-faktorsmodellen (Big 5). Den beskriver människors personlighet utifrån fem stora drag: öppenhet, samvetsgrannhet, extraversion, vänlighet och neuroticism.
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt