Mät din biologiska ålder: Så ung är din kropp? Sara Hägg Karolinska

Arkiv alla nyheter

Mät din biologiska ålder: Så ung är din kropp? Sara Hägg Karolinska

Din kronologiska ålder visar bara hur länge du levt, men biologisk ålder berättar hur frisk kroppen är. En låg biologisk ålder betyder bättre hälsa. Här får du enkla tips på hur du kan testa din biologiska ålder hemma – och hur du kan bromsa åldrandet.

Kronologisk ålder är helt enkelt hur många år du har levt, men den säger inget om kroppens hälsa. Sara Hägg, forskare vid Karolinska institutet, förklarar i DN att biologisk ålder istället mäter kroppens funktioner och hur väl den mår i jämförelse med andra i samma ålder.

https://www.dn.se/insidan/sta-pa-ett-ben-och-fa-en-uppskattning-om-din-biologiska-alder/

En hög biologisk ålder kan innebära större risk för sjukdomar och förtida död, medan en lägre kan tyda på att du har goda förutsättningar för ett långt och friskare liv.

“Självklart är den biologiska åldern ett relativt mått” säger hon i DN. Vad som är normalt för en 20-åring skiljer sig från vad som förväntas av en 60-åring.

Så mäter man biologisk ålder

Det finns flera metoder för att mäta biologisk ålder, men inget test kan med full säkerhet fastställa den exakta åldern för en individ. Det handlar oftast om att jämföra olika hälsovärden med en större population, enligt Sara Hägg.

Blodprov är det mest pålitliga sättet att mäta kroppens åldrande. Genom att analysera förändringar i DNA kan de ge en tydlig bild av hur gammal kroppen egentligen är på cellnivå.

Balanstestet – snabbt och enkelt

Men du kan också uppskatta din biologiska ålder hemma. Ett av de vanligaste och enklaste sätten är att testa din balans. Så här gör du:

Stå på ett ben.
Blunda.
Ta tid på hur länge du kan hålla balansen.

Resultatet ger en indikation på din biologiska ålder:

20–30 sekunder: motsvarar 20–29 år
10–19 sekunder: motsvarar 30–49 år
5–9 sekunder: motsvarar 50–64 år
Under 5 sekunder: motsvarar 65 år eller äldre, med ökad fallrisk

Resultatet bör ses är en uppskattning eftersom övning och eventuella skador kan påverka balansen.

Mät greppstyrka och lungkapacitet

Att testa sin greppstyrka och lungfunktion är två mer pålitliga mått för biologisk ålder, eftersom de inte kräver full ansträngning och inte lika lätt går att träna upp, berättar Sara Hägg i DN.

Greppstyrkakan testas med en enkel dynamometer (finns att köpa i sportbutiker). Ett starkt grepp tyder på god muskelhälsa och lägre biologisk ålder.

Lungfunktion kan mätas med en spirometer, som går att köpa online. Ett bra resultat visar att din kropp fortfarande har god syreupptagningsförmåga, något som ofta försämras redan från 25–30 års ålder.

Hemmatester och tekniska hjälpmedel

Det finns också epigenetiska hemmatester som analyserar kemiska förändringar i ditt DNA via blodprov, vilket kan ge en mer exakt uppskattning av din biologiska ålder. Exempelvis erbjuder företag som True Diagnostics sådana tester, men de kan vara kostsamma berättar Hägg.

Vill man börja enklare kan man använda smarta ringar eller armband som mäter sömn, puls och aktivitet. Även om dessa inte ger en exakt ålder, kan de hjälpa till att följa sin hälsa över tid.

Gånghastigheten- bra mått för biologisk hälsa

Sara Hägg menar att gånghastigheten är ett av de bästa måtten för att bedöma hur frisk man är. Det är ett oväntat men viktigt sätt att fånga både allmän hälsa, balans och styrka.

Sveriges Radio har skrivit om en gångstudie med 35 000 deltagare. Studien visar att de som går snabbare än en meter per sekund (4 km/h) väntas leva längre än genomsnittet.

Läkare kan använda gånghastigheten för att bättre uppskatta patienters hälsa och livslängd. Forskarna menar att långsam gång ofta speglar underliggande hälsoproblem i nervsystem, muskler, hjärta eller andning.

https://www.sverigesradio.se/artikel/4274849

Referens: JAMA. 2011;305[1]:50-58

Lyssna på kroppen

Sara Hägg påpekar att man inte alltid behöver avancerade tester för att förstå sitt hälsotillstånd.

Sin egna upplevelse av hur man mår är ofta en av de bästa indikatorerna.
“Vi själva ofta kan känna av hur vi mår och visar samtidigt hur viktigt vårt psykiska mående och våra sociala sammanhang är”, säger hon i DN.

Hur du kan påverka din biologiska ålder

Det vi upplever i livet – både det vi kan påverka och det vi inte kan – påverkar hur snabbt vår biologiska ålder ökar, skriver Forskning.se.

Studier visar att hälsosamma vardagsvanor är det effektivaste sättet att bromsa kroppens åldrande. Regelbunden motion och fysisk aktivitet stärker kroppen och kan göra att du känner dig yngre på insidan.

Kosten spelar roll

Kosten har också stor betydelse – en grönsaksrik diet kan skydda kroppen, medan mycket rött kött och processad mat kan påskynda åldrandet. Att äta lagom och hålla en stabil vikt är viktigt för hälsan.

Tillräckligt med sömn är dessutom avgörande för att undvika förtida åldrande.

Från https://news55.se/

_________________________

Så gör du för att känna dig ung så länge som möjligt

I takt med att forskningen avslöjar hemligheterna bakom åldrande blir det tydligt vad vi själva kan påverka hur fort vi blir gamla.

Frågan är inte om vi åldras – utan hur.

Här är vad du kan göra för att påverka processen, oavsett om du är 15 eller 85 år.

Åldrande är en oundviklig del av livet, och processen börjar samma stund som vi föds. Men det biologiska åldrandet – det vill säga hur våra celler, vävnader och organ förändras över tid – skiljer sig från den åldern som vi mäter i år.

– Biologiskt åldrande handlar om de gradvisa förändringar som sker i våra celler och organ med tiden. Dessa förändringar påverkas av en kombination av genetik, livsstil och miljö, säger Peter Stenvinkel, överläkare och professor på Karolinska institutet. Han har ägnat större delen av sin karriär åt att studera åldrandeprocesser.

Men det biologiska åldrandet är, till skillnad från det kronologiska åldrandet, inte linjärt.

– Det går absolut att sakta ner åldrandet. Det ändras, beroende på vilken fysisk och psykisk stress som vi utsätts för. ”Wear and tear” som man säger på engelska. Under vissa perioder av livet åldras vi långsammare än under andra.

Sömn, kost, rörelse, mental hälsa och socialt sammanhang är några av de faktorer som kan bromsa processen. Det finns studier som visar att djur som hibernerar, som björnar och ekorrar, åldras långsammare. Under perioden med djup sömn så saktas åldersprocessen ner. Vad vi äter spelar också en stor roll.

– Vi vet att växtbaserad kost är gynnsamt. För mycket rött kött påskyndar det biologiska åldrandet, säger Peter Stenvinkel.

Det finns också faktorer som vi själva inte kan påverka i samma utsträckning: Klimat och miljö har visat sig ha stor effekt på hur vi åldras. Solen är en annan faktor eftersom solstrålar kan öka åldrandeprocesser i huden.

Den irländske professorn Paul Shiels studerar bland annat epigenetik vid Glasgows universitet. Han besökte nyligen Kungliga vetenskapsakademin i Stockholm för att föreläsa om sin forskning. Även här stod kosten i fokus. När han studerade två närliggande byar i närheten av Glasgow kunde han se att männen i den ena byn levde mycket längre än i den andra. Anledningen? I byn där männen hade kortare livslängd så åt man mycket rött kött, i byn där männen levde längre åt man mer växtbaserad kost.

– Jag har verkligen dragit ner på rött kött, och äter det max en gång i veckan men ofta varannan vecka. Man kan inte äta det flera gånger per dag, säger Paul Shiels.

Men, det är inte under hela livet som man bör undvika rött kött, och man behöver inte heller följa samma hälsoråd under hela livet. Kroppen har olika behov beroende på vilken dess kronologiska ålder.

– Nyckeln är att komma ihåg att det som är bra när man är ung är inte nödvändigtvis bra när man är äldre, och tvärtom, säger Paul Shiels.

• 0–15 år:

– När en kvinna är gravid så är det viktigt med en varierad kost, för att fostret ska tillgodogöra sig optimalt med näring, och det gäller också när barnet sedan ammas. Hur barnet tas om hand har stor påverkan på hur det sedan åldras, säger Paul Shiels.

Hur man har det psykiskt som barn är det som påverkar mest hur man åldras. Om ett barn har omhändertagande och bra föräldrar så kommer barnet att åldras bättre än om det växer upp i en dysfunktionell eller våldsam familj.

– Man kan se när ett barn har en dålig barndom, kanske med missbrukande föräldrar, att det kommer ut i världen med andra perspektiv. Utvecklingen när barnet växer upp blir inte optimal.

Barnet reagerar starkare på stress om det kommer från en dysfunktionell familj.

– Och stress har ju en nära koppling till hur vi åldras. Hur vi åldras och fungerar kan förändras dramatiskt på grund av en dålig uppväxt, säger Paul Shiels.

• 15–30 år:

Här peakar man fysiskt. Och här är det viktigt att vara så vältränad och hälsosam som möjligt.

– I den här åldern gör sig kroppen redo att föröka sig. Det är under den här perioden man som mest behöver muskler. Det viktigaste här är att hålla sig aktiv och att ha en hälsosam diet, Man ska äta mindre rött kött och mer plantbaserat protein, säger Paul Shiels.

Men det är också viktigt att ta hand om sig själv psykiskt.

– Man ska undvika stress, det är en stor bov när det kommer till åldrande. Och man ska vara social. Inte röka. Alkohol med måtta är inte så farligt, men om man dricker för mycket är det lika farligt som rökning. Sedan är det så klart bättre att dricka vatten, men det är också viktigt att göra sånt som man mår bra av, säger Paul Shiels.

• 30–50 år:

– Det här är en nyckelperiod när det kommer till åldrande. Då är det jätteviktigt att hålla sig hälsosam och att inte vara överviktig, säger Paul Shiels.

I den här åldern är det inte lika viktigt att bygga muskler, så här kan man minska konsumtionen av rött kött ännu mer. Det är också viktigt att undvika ultraprocessad mat, som halvfabrikat och färdigmat till exempel, enligt Paul Shiels:

– Om tallriken är färgglad är det ofta ett bra tecken. Man ska äta varierat med mycket växtbaserat protein och grönsaker, till exempel betor, rotfrukter och baljväxter.

• 50–75 år:

Nu börjar åldrandet gå snabbare, samtidigt som ämnesomsättningen saktar ner.

– Här är det viktigt att fortsätta äta hälsosamt som till exempel växtbaserat protein, mycket frukt och grönt, samt att röra på sig, säger Paul Shiels.

Han betonar att detta är den mest kritiska tiden. Om någonting går fel i kroppen brukar det ske i den här åldern.

– Men tar du dig över 65 år och fortfarande är frisk så är det bra, det brukar vara ett bra tecken på att du kommer att fortsätta få vara frisk, säger han.

• 75 +:

Nu händer något med kroppen, musklerna blir svagare och när man fyller 80 är det dags att börja med något som man tidigare skulle undvika.

– Här kan man börja äta rött kött igen, för vid 80 så behöver kroppen verkligen protein, säger Paul Shiels.

Ett rikt socialt liv är också viktigt, kanske ännu viktigare än tidigare.

Hiba Abbas

hiba.abbas@bonniernews.se

www.dn.se

_____________________________________

Intermuskulärt fett är den nya röda flaggan för kardiovaskulär sjukdom

Intermuskulärt fett spelar en viktig roll i utvecklingen av hjärt-kärlsjukdomar, säger Vicente Javier Clemente-Suárez, PhD, professor i idrottsvetenskap vid European University of Madrid, Spanien. Han uppmanade det vetenskapliga samfundet och allmänheten att se bortom traditionella mätvärden som BMI och midjemått. En nyligen publicerad studie i The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolismbelyser de risker som är förknippade med ”patienter med till synes normal vikt men dold metabol risk”, vilket betonas av Clemente-Suárez

Vad bidrar artikeln publicerad i The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism med när det gäller fördelningen av kroppsfett och kardiovaskulär risk?

Den här artikeln ger en innovativ syn på hur inte bara den totala mängden kroppsfett utan även dess specifika placering påverkar kardiovaskulär risk. Traditionellt har vi fokuserat på bukfett som det farligaste, men den här studien visar att även intermuskulärt fett spelar en nyckelroll i utvecklingen av hjärt- och kärlsjukdomar. Detta fynd öppnar nya forskningslinjer och belyser vikten av att se bortom BMI och bukomfång. Med andra ord handlar det inte bara om hur mycket vikt vi har, utan hur den är fördelad i kroppen, särskilt i vävnader som muskler.

Varför kan fett som ackumuleras mellan muskler vara farligare?

Det är en ”dold” typ av fett som inte kan ses, men det fungerar mycket aktivt på en metabolisk nivå. Detta fett som infiltrerar muskelfibrerna stör muskelfunktionen, minskar effektiviteten, främjar ett kroniskt inflammatoriskt tillstånd och bidrar till insulinresistens. Till skillnad från subkutant fett, som är mer passivt, har intermuskulärt fett en pro-inflammatorisk effekt och är förknippat med djupare och tystare hälsoförsämring, särskilt inom metabolisk och kardiovaskulär hälsa, allt utan att nödvändigtvis återspegla synlig fetma.

Vilka mekanismer förklarar det möjliga sambandet mellan fett i låren och kardiometabol risk?

Flera viktiga mekanismer kan förklara detta samband:

Kronisk låggradig inflammation: Intermuskulärt fett producerar inflammatoriska cytokiner som försämrar endotelfunktionen och främjar åderförkalkning.
Insulinresistens: Genom att infiltrera muskeln påverkar detta fett glukosupptaget, vilket kan utlösa förändringar i glukosmetabolismen och utvecklingen av typ 2-diabetes
Muskeldysfunktion: En muskel som infiltreras av fett förlorar sammandragande effektivitet, vilket minskar fysisk aktivitet och vidmakthåller den onda cirkeln av fysisk inaktivitet och metabolisk nedgång
Förändring i hormonell och metabolisk signalering: Detta fett fungerar som ett dysfunktionellt endokrint organ som stör lipid-, glukos- och blodtrycksbalansen

Vem skulle ha mest nytta av detta resultat?

Det kan vara särskilt användbart för patienter som verkar ha normal vikt men som löper risk för dolda metabola problem, såsom stillasittande individer, de med en familjehistoria av diabetes eller hjärt-kärlsjukdom, eller de med sarkopeni. Det är också relevant för äldre vuxna, patienter med metabolt syndrom och postmenopausala kvinnor, där intermuskulärt fett kan öka utan märkbara förändringar i kroppsvikt. Detta hjälper oss att identifiera patienter som kan verka friska baserat på konventionella mått men som har samlat på sig fett i områden där det har en negativ inverkan på deras hälsa.

Kan denna studie påverka hur kardiovaskulär risk utvärderas under konsultationer?

Absolut. Denna forskning förstärker behovet av en mer holistisk syn på kardiometabolisk risk som inte är begränsad till att mäta vikt, midjemått eller kolesterol. I klinisk praxis kan detta översättas till:

Ge större vikt åt kroppssammansättning, bedöma muskelmassa och fettmassa med hjälp av bioimpedans eller densitometri
Uppmuntra funktionell utvärdering av muskler, särskilt hos äldre individer
Ta hänsyn till mindre synliga faktorer som faktisk fysisk aktivitet och förlust av muskelmassa

I takt med att dessa bevis blir mer etablerade är det troligt att vi i framtiden kommer att införliva mer exakta verktyg för att bedöma detta dolda fett, såsom MRI eller muskelskanning, för vissa riskprofiler.

Vilka praktiska rekommendationer kan erbjudas från medicinska konsultationer för att förhindra ansamling av detta fett?

Ur en läkares eller idrottsvetenskaplig professionells perspektiv kan vi rekommendera:

Styrke- och motståndsträning: Att arbeta med stora muskelgrupper, särskilt i benen, är nyckeln till att förhindra fettinfiltration i musklerna. När den är aktiverad bränner den fett och håller musklerna friska
Följ en antiinflammatorisk diet: Rik på grönsaker, omega-3, frukt, baljväxter och undvik överdrivna enkla sockerarter och ultrabearbetade livsmedel
Undvik stillasittande: Att gå dagligen, använda trappor, hålla sig aktiv under arbetet – små dagliga vanor gör stor skillnad
Övervaka sarkopeni hos äldre vuxna: Att bibehålla muskelmassan med skräddarsydd träning och tillräckligt proteinintag är avgörande efter 60 års ålder

Som du säger, om man ser bortom BMI och bukomfång…

Faktum är att studier som denna påminner oss om att kardiovaskulär och metabolisk hälsa inte kan bedömas med bara en våg eller ett måttband. Det finns fett som inte syns men som kan arbeta i tysthet för att öka vår risk. Det är därför det är viktigt att gå mot personlig medicin, baserad på muskelvävnadskvalitet och aktivt förebyggande genom livsstilsförändringar.

From www.medscape.com

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt