Nära två av tre med diabetes typ 1 i åldern 15-30 år upplever att deras mående påverkas negativt av sjukdomen. Samma andel är oroliga för hur deras diabetes ska påverka hälsan i framtiden. Samtidigt får tre av tio inte möjlighet att prata om det psykiska måendet på sina vårdbesök, fast de vill det. Detta visar en ny enkät från Ung Diabetes som vill se till att psykosocialt stöd finns för alla som har behovet.
– Vår undersökning visar att många unga med diabetes är mycket hårt drabbade av den psykiska påfrestningen som livet med en allvarlig kronisk sjukdom innebär. Det är tyvärr inte en ny insikt och det är därför hög tid att diabetesvården möter det behov för psykosocialt stöd som finns, säger Clara Bengtsson, påverkansansvarig inom Ung Diabetes Råd.

I en enkät genomförd av Ung Diabetes, ett råd inom Svenska Diabetesförbundet, svarar 64 procent av respondenterna att deras psykiska mående påverkas negativt av sjukdomen. Andelen är markant större bland kvinnorna än bland männen i undersökningen.

Av respondenterna anger en stor majoritet att sjukdomen ständigt är närvarande i vardagen. Cirka två av tre uppger att de i ”stor” eller ”mycket stor” utsträckning oroar sig för hur deras diabetes kommer att påverka övriga hälsan i framtiden. Dessutom svarar två av tre att de minst en gång i timmen antingen tänker på eller ägnar sig åt sin sjukdom.

Bland de medverkande svarar hälften att de är i behov av psykosocialt stöd i vården. I den grupp som behöver stöd är det en av fyra som inte får hjälp. Bland de som har fått psykosocialt stöd är det en av tre som inte har varit hjälpt av det.

– Det är hjärtskärande att ta del av de personliga berättelser som har kommit till oss via vår nya kartläggning. Att behöva hantera en allvarlig kronisk sjukdom varje dag, året om och samtidigt inte känna sig sedd eller hörd av diabetesvården är oacceptabelt, anser Clara Bengtsson.

När det gäller vårdbesöken uppger totalt 43 procent att de enbart pratar om den fysiska hälsan, vilket 14 procent är okej med. De resterande 29 procenten skulle vilja prata om ämnen som livskvalitet och möjligheten att få psykosocialt stöd.

– Om du lider av psykisk ohälsa och inte får den stöttning du önskar av vården kan även den fysiska hälsan ta stryk på både kort och lång sikt. Ett sämre psykiskt mående kan göra att du inte orkar prioritera bra blodsockervärden, vilket i sin tur kan orsaka akuta livshotande situationer. Vården måste ta det psykiska måendet på allvar hos unga personer med diabetes och prioritera det psykosociala stödet, avslutar Clara Bengtsson från Ung Diabetes.

Enkäten skickades ut via både epost och via Svenska Diabetesförbundets övriga sociala kanaler samt hemsida tisdagen den 16 april och stängdes onsdagen den 22 maj 2024. 423 personer med diabetes mellan 15-30 år medverkade i enkäten och besvarade samtliga frågor i denna. 93 procent av respondenterna i undersökningen lever med diabetes typ 1.

Svenska Diabetesförbundet är Sveriges största och bredaste diabetesorganisation med över 20 000 medlemmar och uppemot 100 lokal- och regionföreningar i hela landet. Våra medlemmar representerar alla typer av diabetes, i alla åldrar, samt dessa personers familjer och närstående som också påverkas av sjukdomen.

Diabetes i Sverige Det beräknas finnas närmare 600 000 personer med diabetes i Sverige idag. Diabetes är en kronisk sjukdom som personen lever med från insjuknandet och under hela livet. Sjukdomen kräver kontinuerlig uppmärksamhet, kontroll samt löpande bedömning och analys av situationen genom avancerad egenvård. Samtidigt är risken stor att personer med diabetes över tid drabbas av allvarliga följdsjukdomar. Dagligen dör 5-6 personer i Sverige där diabetes är den underliggande dödsorsaken.

Press release Sv Diab förbundet

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt