Svenskarna får allt längre livslängd

Många underskattar sin egen livslängd, vilket kan påverka hur de planerar sin ekonomi och pension.

De kvinnor som fyller 66 under 2025 har goda chanser att uppleva sin 90:e födelsedag,

förklarar Pensionsmyndigheten i en ny rapport om ålder.

 

 

• Hur länge vi kommer att leva är en fråga som är oundviklig, särskilt när pensionsåren närmar sig. 

Många tror att medellivslängden ger en bra bild av hur länge de kan förvänta sig att leva, men ny statistik från Pensionsmyndigheten visar att verkligheten ser annorlunda ut.

 

 

• Längre liv än förväntat

Trots att medellivslängden ofta används som måttstock för hur länge människor lever, visar siffrorna att många överträffar dessa förväntningar.

För kvinnor är medellivslängden i Sverige nu 88,7 år, men medianlivslängden – där hälften lever längre – ligger på 90 år.

Dessutom är den vanligaste åldern då kvinnor avlider hela 92 år, uppger E55.

 

 

• Ökad livslängd påverkar pensionsplaneringen

Många underskattar sin egen livslängd, vilket kan påverka hur de planerar sin ekonomi och pension.

För den som överväger att arbeta längre kan informationen vara värdefull.

Det finns inga garantier på individnivå, men att veta att många kvinnor kommer att leva långt över 90 år kan bidra till mer genomtänkta beslut.

 

 

• Även män lever längre än väntat

Statistiken visar också att mäns livslängd ökat.

Medellivslängden för män är nu 86,7 år, medan medianlivslängden ligger på 88,5 år.

Den vanligaste åldern för mäns bortgång är 90 år. 

Det innebär att även många män kommer att leva längre än de kanske räknat med.

 

 

”Tankar om livslängd dyker ofta upp när man börjar fundera på att gå i pension eller om man vill arbeta ytterligare år.

Det finns ju aldrig några garantier på individnivå, men det kan vara ett stöd att veta att hälften av ens årskamrater förväntas leva till 90 års ålder”,

säger Erland Ekheden, chefsaktuarie på Pensionsmyndigheten.

 

 

Press release Pensionsmyndigheten

 

_________________________________________________

 

Se även:

Vindsurfing har ingen övre åldersgräns. News55

 

_________________________________________________

 

 

Pressmeddelande – 22 April 2025 09:08

Skillnaden i livslängd ökar

Personer med god ekonomi lever över tio år längre än de med svår ekonomi

Trots decennier av inkomstutjämning och välfärdsreformer fortsätter hälsoklyftorna i Sverige att öka.

En ny studie visar att skillnaden i förväntad livslängd mellan de med högst och lägst inkomst har mer än tredubblats sedan 1960-talet.

 

 

Forskarna har analyserat sambandet mellan inkomst och livslängd i Sverige under perioden 1962–2021 och resultaten visar att gapet i förväntad livslängd har ökat kraftigt.

Bland män har skillnaden mellan de med lägst och högst inkomst ökat från cirka 3,5 år på 1960-talet till nästan elva år på 2010-talet. För kvinnor har skillnaden ökat från 3,8 till 8,6 år under samma period.

 

 

Skattningar visar också att det inte finns något tydligt samband mellan inkomst- och hälsojämlikhet.

– Under de senaste decennierna har visserligen både inkomst- och hälsoojämlikheten ökat parallellt, men den stora utjämningen av inkomstfördelningen från början av 1960-talet till slutet av 1980-talet sammanföll med en fortsatt ökning av hälsoojämlikheten. Även välfärdsstatens expansion under samma period, där ökade offentliga utgifter i högre grad gynnade de med lägre inkomster, sammanföll med en ökad hälsoojämlikhet, säger Johannes Hagen, docent i nationalekonomi vid Jönköping International Business School, Jönköping University (JU).

 

 

• Livstilsförändringar spelar stor roll

Studien ifrågasätter den så kallade absoluta inkomsthypotesen – idén att ökade ekonomiska resurser i sig leder till bättre hälsa.

– Livslängden i den övre delen av inkomstfördelningen har ökat snabbare än vad man skulle förvänta sig baserat på tvärsnittskillnader i förväntad livslängd mellan grupper med olika hög inkomst, säger Lisa Laun, docent i nationalekonomi vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU)

I stället lyfter de fram livsstilsförändringar och hur olika grupper tar till sig hälsoinformation som mer avgörande faktorer.

Tidigare studier har exempelvis visat att de med högre inkomster konsumerade betydligt mer tobak och alkohol än låginkomstgrupper under den första delen av den studerade perioden. Med tiden har skillnaden minskat, och i dag är rökning vanligare bland dem med lägre inkomster.

 

– Vår studie visar att skillnaderna i dödlighet före 75 års ålder mellan inkomstgrupper har ökat särskilt mycket för dödsorsaker som hade kunnat förebyggas genom preventiva åtgärder. Till exempel genom bättre kost, minskad rökning och fysisk aktivitet, säger Mårten Palme, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet (SU).

Det innebär att höginkomstgrupper inte bara haft bättre resurser, utan också snabbare anammat hälsosammare vanor, vilket gett utdelning i form av längre liv.

 

Läs artrikeln med abstract pdf free

https://www.pnas.org/doi/10.1073/pnas.2418145122

 

 

• Fakta

The rising income gradient in life expectancy in Sweden over six decades

bygger på registerdata för alla svenska invånare över 40 år mellan 1960 och 2021.

 

Den är gjord av Johannes Hagen, Lisa Laun, Mårten Palme samt Charlotte Lucke, tidigare doktorand i nationalekonomi vid SU.

 

Jönköping University (JU) är en stiftelsehögskola med tydligt profilerad verksamhet som präglas av entreprenörsanda, internationalisering och samverkan med näringsliv och samhälle.

Utbildning och forskning bedrivs inom de fyra fackhögskolorna Hälsohögskolan, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping International Business School och Tekniska Högskolan samt utbildning inom Jönköping University Enterprise. J

U har cirka 12 000 registrerade studenter, 800 anställda och omsätter 1 000 mnkr.

 

 

Press release Daniel Ekman kommunikatör Jönköpings universitet

 

______________________________________________________________________

 

From Google

”The results show that the gap in life expectancy between the top and bottom income percentiles widened substantially:

For men, it increased from 3.5 y in the 1960s to 10.9 y by the 2010s, and for women, from 3.8 y in the 1970s to 8.6 y by the 2010s.”

 

______________________________________________________________________

 

 

 

Hälsoklyftorna i Sverige fortsätter att växa – trots välfärdsreformer under flera decennier.

En ny studie visar att skillnaden i förväntad livslängd mellan hög- och låginkomsttagare mer än tredubblats sedan 1960-talet.

En förklaring är förbättrad livsstil bland de rikaste.

 

Forskare vid Stockholms universitet och Jönköping University har undersökt sambandet mellan inkomst och livslängd i Sverige under perioden 1962–2021.

Resultaten visar att klyftan i förväntad livslängd har ökat markant. För män har skillnaden mellan de med lägst och högst inkomst vuxit från cirka 3,5 år på 1960-talet till nästan elva år på 2010-talet. Bland kvinnor har skillnaden ökat från 3,8 till 8,6 år under samma tidsperiod.

 

 

• Hälsoklyftor har ökat

Skattningar visar också att det inte finns något tydligt samband mellan inkomst- och hälsojämlikhet. Mellan början av 1960-talet och slutet av 1980-talet minskade inkomstskillnaderna – men trots det fortsatte hälsoskillnaderna att öka under samma period.

– Även välfärdsstatens expansion under samma period, där ökade offentliga utgifter i högre grad gynnade de med lägre inkomster, sammanföll med en ökad hälsoojämlikhet, säger Johannes Hagen, docent i nationalekonomi vid Jönköping University, i ett pressmeddelande.

Studien ifrågasätter den så kallade absoluta inkomsthypotesen, det vill säga idén att ökade ekonomiska resurser i sig leder till bättre hälsa.

– Livslängden i den övre delen av inkomstfördelningen har ökat snabbare än vad man skulle förvänta sig baserat på tvärsnittskillnader i förväntad livslängd mellan grupper med olika hög inkomst, säger Lisa Laun, docent i nationalekonomi vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.

 

 

• Livsstil spelar roll

I stället lyfter forskarna fram livsstilsförändringar och hur olika grupper tar till sig hälsoinformation som viktiga faktorer.

Studier har till exempel visat att personer med högre inkomster konsumerade betydligt mer tobak och alkohol än låginkomstgrupper på 1960-talet. Med tiden har detta mönster förändrats, och i dag är rökning vanligare bland personer som tjänar mindre pengar.

Det innebär att höginkomstgrupper inte bara haft bättre ekonomiska resurser, utan också snabbare tagit till sig hälsosammare vanor – något som i sin tur har lett till längre livslängd.

– Vår studie visar att skillnaderna i dödlighet före 75 års ålder mellan inkomstgrupper har ökat särskilt mycket för dödsorsaker som hade kunnat förebyggas genom preventiva åtgärder. Till exempel genom bättre kost, minskad rökning och fysisk aktivitet, säger Mårten Palme, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

Studien bygger på registerdata för alla svenska invånare över 40 år mellan 1960 och 2021.

 

 

• Vetenskaplig artikel:

The rising income gradient in life expectancy in Sweden over six decades, Pnas.

https://www.pnas.org/doi/10.1073/pnas.2418145122

 

 

Från www.forsknings.se

 

 

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt