För ett år sen infördes Time In Range, TIR, tid i målområde, som en ny variabel i Nationella diabetesregistret.
49 procent av alla med diabetes som har sensor och insulinbehandling har en registrerad TIR. Resultatet visar att diabetesvården välkomnar den nya metoden att mäta hur patienten mår.
Katarina Eeg-Olofsson, medicine doktor och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, menar att det finns en stor klinisk förankring och att variabeln är efterfrågad.
– Det har varit ett stort intresse för den nya variabeln som har hamnat rätt i tid och något som diabetesvården vill ha, säger Katarina Eeg-Olofsson.
Genom att registrera tid i målområde (TIR, från engelskans time-in-range), där blodsockernivåerna ska ligga inom referensintervallet 4–10 mmol/l (för vuxna), går det bättre att följa patienternas resultat. TIR kan mätas hos personer som använder kontinuerlig sensorbaserad glukosmätning som framför allt används vid insulinbehandling.
– Under pandemin blev det uppenbart att man inte kunde komma till vården och ta prover på samma sätt, istället laddades data ner digitalt av väldigt många patienter så att vi ändå kunde följa deras resultat. Det blev viktigt att få till de här överföringarna med glukoskurvor och tid i målområde, inte bara för att få en siffra i registret utan också för att patienterna ville ha hjälp i sina digitala besök, säger Katarina Eeg-Olofsson.
TIR och HbA1c – viktigaste måtten
Det viktigaste för många med diabetes, menar Katarina Eeg-Olofsson, är ett stabilt blodsocker och därmed har TIR kommit att spela roll.
– Det patienterna i första hand önskar är inte alltid ett lågt HbA1c utan ett blodsocker som inte svänger. Med TIR kan man få ett mått som kan förklara hur och varför det svänger. Är det att man överkorrigerar ett högt värde som gör att man blir låg i blodsocker? Och när tar man sitt insulin i förhållande till maten?
Ett bra HbA1c minskar risken för följdsjukdomar och för eventuella komplikationer senare i livet. Målet med diabetesbehandling är att öka tiden som personer med insulinbehandling tillbringar i god glukoskontroll, TIR.
Moderna insuliner har haft stor betydelse för att få bättre kontroll på sitt blodsocker.
– De långverkande basinsulinerna har varit avgörande för att nå en bra glukoskontroll med behandling med hjälp av insulinpennor, säger Katarina Eeg-Olofsson.
Även måltidsinsulinerna har blivit bättre. De delas upp i snabb- och direktverkande. Med de nyare direktverkande insulinerna kommer effekten snabbare men varar kortare, jämfört med effekten vid äldre snabbverkande insulin. Även direktverkande insuliner behöver ofta tas en stund före en måltid, för att insulineffekten ska passa till matens blodsockerstegring.
– De moderna direktverkande insulinerna är också mycket snabbare än de tidigare. De har bidragit till mycket bättre glukoskontroll, säger Katarina Eeg-Olofsson.
Smarta insulinpennor unikt för Sverige
TIR styrs inte bara av vilket insulin man tar, utan när och hur. Det är sedan tidigare känt att många glömmer sina doser, tar dem vid fel tillfällen eller tar för många doser. För att underlätta för patienterna och förbättra deras tid i målområde har det gjorts studier där man jobbat med TIR och nya tekniska lösningar.
Jarl Hellman, endokrinolog och överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och forskare vid Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet, har medverkat i studier som gör att Sverige som första land i världen har tillgång till ny smart nedlaggningsbar insulinpenna.
Smartpennan samlar data om dos och tidpunkt för de senaste 800 insulindoser. Informationen laddas upp digitalt och insulindata från pennans minnesfunktion kan göras tillgänglig för patienten och vårdpersonalen i en och samma digitala vy i realtid.
– Detta ger en överblick på samma sätt som med pump. Det går att se systemfel patienterna gör och patienten själv kan få förståelse för vad som är för lite och vad som är för mycket, säger Jarl Hellman och fortsätter:
– Den smarta insulinpennan är en jättestor hjälp till patienterna. Doser glöms bort, med smartpennan kan man för första gången se vilka doser man tagit och när, säger Jarl Hellman.
Alla med typ 1 och 2-diabetes som har insulinbehandling kan använda de nya pennorna.
– Även om man enbart kontrollerar blocksocker i fingret och saknar en kontinuerlig glukosmätare kan man absolut ha nytta av smarta pennor. De har väldigt fina minnesfunktioner och det är lätt att se om du har tagit en dos eller inte.
Nya appar utvecklas
Smartpennan kan också kopplas till appar som utvecklats för att kunna ge ett behandlingsstöd.
– Det är flera appar som håller på att testas vetenskapligt. Det insulin du gav matas in och sen anger du hur mycket kolhydrater du ätit och så får du råd om hur många enheter som ska ges nästa gång. I framtiden kommer apparna med hjälp av AI som samlar in data utifrån glukosmönster, insulindoser och kolhydratintag kunna ge råd som till exempel ”det finns ett mönster att du brukar ge för mycket måltidsinsulin vid frukost”, säger Jarl Hellman.
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32003590/
visar att personer med typ-1 diabetes genomsnittligt kan uppnå cirka 2 timmar mer tid inom målområdet per dygn efter introduktionen av den smarta insulinpennan. Patienterna hade också färre hypoglykemier.
Ett överraskande fynd i studien, menar Jarl Hellman, var att antalet som glömde att ta en dos insulin minskade rejält med de smarta pennorna.
– Det som var mest spännande var att man minskade antalet missade doser med 43 procent, säger han.
Ytterligare en ny studie som kom i juni 2021 och som presenterades på den amerikanska världskongressen inom Diabetes, ADA (American Diabetes Association) visar att många med typ 1-diabetes missar att ta sitt insulin.Risken att en genomsnittlig patient missade minst en basinsulindos under en 14-dagarsperiod var hela 22 procent.
Studien visar att det är svårt för personer med typ 1-diabetes att komma ihåg sina insulindoser, trots att de i många fall levt med sin diabetes sedan barndomen. Hur tror du att det ser ut för en patient med typ 2-diabetes (som får insulin) som ofta får sjukdomen i hög ålder?
– Det finns skäl att anta att glömda doser är ett ännu större problem för de som har en högre ålder och använder insulin och där kan förstås också denna nya generation med insulinpennor vara till en god hjälp, säger Jarl Hellman.
Kortfakta TIR:
Tid i målområde (TIR, time in range) är ett begrepp som används för att ange hur stor del av dygnet som blodsockret för en individ befinner sig inom en viss målnivå, 4–10 mmol/L för vuxna. TIR mäts hos personer som använder sensorbaserad glukosmätning och som oftast har insulinbehandling för sin diabetes och de bör befinna sig inom TIR minst 70 % av tiden per dygn. TIR fångar glukoskontrollen här och nu och hur mycket tid som är inom önskad nivå. Det är viktigt att andelen tid i målområde är hög eftersom det betyder att sockret är så stabilt som möjligt och inte går för mycket upp och ner för att minska risken för komplikationer.
På uppdrag av DiabetologNytt
Text: Matilda Lann
Nyhrtsinfo
www red DiabetologNytt