Kostutbildningen för läkare behöver reformeras
Det skulle vara av stort värde om läkarutbildningen innehöll mer prevention och näringslära, anser Gunnar Johansson, seniorprofessor i kostvetenskap.
Foto: Getty Images
Det pågår för närvarande en diskussion i medierna, bland läkare och läkarstudenter, om hur läkare ger livsstilsråd – eller inte ger råd över huvud taget, speciellt kostråd.
Behovet av att reformera kostutbildningen för läkare har uppmärksammats av läkare och läkarstudenter både i Sverige och utomlands, såsom av Stene och Akner i Läkartidningen 2022, och av Crowley och medförfattare i Lancet planet health 2019.
Stene och Akner skriver: ”Såväl antalet föreläsningstimmar som antalet seminarietimmar under grundutbildningen varierade dock stort mellan universiteten (7–24 respektive 0–8 timmar)”.
I Lancet-artikeln skriver författarna att läkare bör använda sig av närings- och kostråd för att hjälpa patienter att hantera livsstilsrelaterade kroniska sjukdomar. Problemet är att få har kompetensen som krävs.
Bilden som ges i The Lancet är att läkarstudenter känner sig osäkra när det gäller näringslära och många är ovilliga att ge kostråd till sina patienter. En läkare i USA, Michael Greger, skrev i sin bok Konsten att inte dö, utgiven 2016:
”Under min utbildning blev jag erbjuden otaliga middagar och attraktiva förmåner av olika läkemedelsrepresentanter, men jag blev aldrig uppringd av några grönsaksföretag … Trots våra 21 timmar i näringslära var det ingen på läkarutbildningen som nämnde något om att kostförändringar kunde tillämpas för att behandla kroniska sjukdomar och än mindre att få deras förlopp att vända”.
• Dessa citat pekar på att läkare och läkarstudenter nu själva ser det som en brist att de har en otillräcklig undervisning i näringslära i sin utbildning.
• Läkare bör få en utökad, och speciellt en reformerad, utbildning om kostens betydelse för de stora folksjukdomarna, såsom hjärt-kärlsjukdomar, cancer och diabetes, eftersom de är kostrelaterade.
• Vetenskapen visar tydligt att rätt kostråd skulle kunna förbättra hälsan och förlänga ett friskt liv för tiotusentals personer i Sverige varje år. Det finns alltså en stor potential att avlasta sjukvården genom både primärprevention och sekundärprevention av de stora folksjukdomarna.
Gunnar Johansson, seniorprofessor i kostvetenskap
Debatt inlägg från Dagens medicin 25/8 www
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt
