https://link.springer.com/article/10.1007/s00125-026-06841-z

Läs nedan dokument som är framtaget i konsensus med internationella diabetesorganisationer,  

ADA, EASD, ATTD, IDF Europé m fl,

 

imponerande och värdefullt dokument, väl genomarbetat inom arbetsgruppen, 

förefaller ha haft 10 tal digitala möten förutom heldagar

 

10 olika frågor finns väl belysta, även etiska frågor liksom hälsoekonomi,

bra struktur med i varje fråga fördjupad uppdatering med därefter de 26 kollegernas konsensus

 

 

Open source free pdf

https://link.springer.com/article/10.1007/s00125-026-06841-z

 

 

International consensus guidance for general population screening for islet autoantibodies to diagnose early-stage type 1 diabetes: a nominal group technique process

Consensus Report
26 internationella författare, från Sverige Helena Elding Larsson,

157 referenser

 

 

Abstract

Type 1 diabetes is an autoimmune disease that targets and destroys insulin-producing beta cells in the pancreatic islets.

 

The incidence of type 1 diabetes is rising globally. At the clinical diagnosis of type 1 diabetes, between 20% and 67% of children and adolescents present with diabetic ketoacidosis (DKA) requiring hospitalisation, and one-third of these require intensive care. Type 1 diabetes can be detected in early stages, prior to the insulin-requiring clinical diagnosis, through screening for islet autoantibodies (IAbs). Identifying individuals with early-stage type 1 diabetes, combined with monitoring of and education on disease progression, prevents DKA and results in a milder clinical onset.

 

This allows for timely insulin initiation in outpatient settings and improved long-term glucose management. Early diagnosis also enables access to novel disease-modifying therapies that can delay the clinical onset of diabetes. In this international consensus, we provide guidance on the principles and practice of implementing general population screening for IAbs to diagnose early-stage type 1 diabetes.

 

We also outline the minimum requirements for establishing effective population screening programmes to diagnose early-stage type 1 diabetes through IAb detection.

 

This consensus statement has been endorsed by the following professional associations: Advanced Technologies & Treatments for Diabetes (ATTD); Association of Diabetes Care and Education Specialists (ADCES); Association Belge Du Diabète; Associazione Medici Diabetologi (AMD); Australian Diabetes Society (ADS); Belgian Diabetes Liga; Breakthrough T1D; Czech Diabetes Society (ČDS); EASD; Finnish Diabetes Association (FDS); Fondazione Italiana Diabete (FID); International Diabetes Federation (IDF)-Europe; International Society of Paediatric and Adolescent Diabetes (ISPAD); Paediatric Endocrinology Nursing Society (PENS); Polish Diabetes Society; Portuguese Diabetes Association (APDP); Sociedade Portuguesa de Diabetologia (SPD); Società Italiana di Diabetologia (SID); Société Francophone du Diabète (SFD) and Type 1 Diabetes Exchange (T1D Exchange).

 

 

 

From the article

Conclusions

Detection of type 1 diabetes can now be achieved in its early stages, when autoimmunity is present but sufficient functional beta cell mass is still available to prevent frank hyperglycaemia.

 

Evidence from research in families already affected by type 1 diabetes and in children and adolescents at increased genetic risk and emerging studies in the general population demonstrate that detection of early-stage type 1 diabetes can be achieved effectively through IAb testing, resulting in improved outcomes including the reduction in frequency of DKA at clinical presentation with stage 3 type 1 diabetes.

 

Whereas opportunistic screening for the presence of IAbs can be performed at any age, we propose a structured pathway of screening for IAbs in childhood, with screening initiated at age 2–4 years and rescreening of those who screened negative during childhood, at the times when other preventive services are also being offered (i.e. at age 6–8 years and 10–15 years).

 

This consensus guidance will need to be translated into practice according to the prevailing healthcare system (and patient preference) in different national/regional settings. Adaptation of healthcare systems is recommended, to embed this screening in the established routines of primary care settings (e.g. linked to vaccination visits and well-baby examinations).

 

It should be clear that general population IAb screening initiatives should only roll out when healthcare services are fully prepared to implement the full screening pathway, including education and metabolic monitoring of those detected with early-stage type 1 diabetes. Combined with the arrival of disease-modifying therapies, this strategy should open the way to the delay and eventual prevention of clinical stage 3 type 1 diabetes.

 

 

Läs hela artikeln

International consensus guidance for general population screening for islet autoantibodies to diagnose early-stage type 1 diabete

https://link.springer.com/article/10.1007/s00125-026-06841-z

 

 

___________________

Medicinsk kommentar

Internationellt konsensus:

Bygg upp screeningprogram för att tidigt hitta typ 1 diabetes hos barn

 

 

Möjligheten att tidigt identifiera personer som håller på att utveckla typ 1 diabetes har vuxit fram under senare år. Arbetet med att ta fram evidensbaserade råd och riktlinjer för hur detta skall kunna omsättas till praktisk hälso- och sjukvård har varit intensivt och nu resulterat i ett konsensusdokument undertecknat av flera internationella diabetesorganisationer. Bland undertecknarna finns EASD, ISPAD, ATTD och IDF-Europe m fl. Riktlinjerna är publicerade i Diabetologia finns att läsapå

https://doi.org/10.1007/s00125-026-06841-z.

 

 

Screeningen bör riktas till den allmänna barnbefolkningen och utformas så att den på ett jämlikt sätt når alla socioekonomiska grupper.

Screeningprogrammet bör samordnas med andra strukturer i nationella eller regionala hälso- och sjukvårdsstrategier som barnhälsovård, elevhälsa och vaccinationsprogram. Innan provtagning påbörjas bör program finnas ordnade för svarshantering, bekräftande provtagning, glykemisk monitorering och uppföljning av barnen och deras föräldrar. Om man vill bygga upp screeningprogram stegvis kan det vara en möjlighet att inledningsvis rikta provtagningen mot individer med ökad risk för typ 1 diabetes som nära släktingar till personer med typ 1 diabetes eller barn som har andra autoimmuna sjukdomar.

 

 

En första provtagning bör erbjudas till barn i åldern 2-4 år.

Om barnen är negativa avseende diabetesassocierade autoantikroppar rekommenderas upprepad provtagning i 6-8 års ålder och därefter i 10-15 års ålder.

 

 

Personer äldre än 15 år bör inte screenas.

Riktlinjer för uppföljning av antikroppspositiva barn finns publicerade av t ex ISPAD och har följts av praktiska svenska råd via NAG diabetes efter expertmedverkan från SFPED (Svensk Förening för Pediatrisk Endokrinologi och Diabetes)och SFD (Svensk Föreniing för Diabetologi). Båda texterna finns publicerade på SFPEDs hemsida

www.endodiab.barnlakarforeningen.

se under vårdprogram diabetes.

 

 

Testningen avser autoantikropparna IAA, GAD, IA-2, ZnT8

och behöver vara av god teknisk standard avseende sensitivitet och specificitet.

Den första testningen av hela barnpopulationen behöver prioriteras att vara enkel att genomföra, den bekräftande provtagningen behöver prioriteras att ha hög specificitet.

 

 

I Sverige pågår tre studier som alla kommer att ge värdefull kunskap som kan bli användbar i arbetet med att bygga upp screening i enlighet med internationella riktlinjer.

• Den skånsk/danska studien TRIAD bidrar med erfarenhet av analyser och provhantering av tusentals kapillära prover som analyseras avseende autoantikroppar med ADAP-metod. Denna infrastruktur är en oundgänglig del av varje screeningprogram.

• I den nationella svenska studien BDD-family, som nu är i startgroparna, kommer syskon i åldern 2-15 år till barn med typ 1 diabetes att erbjudas provtagning avseende diabetesantikroppar med Triad-studiens ADAP-metod. BDD-family förväntas ge svenska barndiabetesteam erfarenheter av och fördjupade kunskaper om att följa barn med tidigt hittad typ 1 diabetes.

• I Region Örebro Län pågår TUPP-studien som prövar arbetsmetoder för att provta barn i åldern 2-4 år i samarbete med BVC vilket kommer att vara helt nödvändigt om vi vill skapa en jämlik screening för barn i denna åldersgrupp. Behovet av och nyttan med nationell screening utreds och beslutas av Socialstyrelsen. Innan ett nationellt screeningprogram kommit på plats kan sjukvårdsregioner besluta att börja implementera de internationella riktlinjerna som en del i regional hälso- och sjukvård.

 

 

Syftet med screening är att identifiera barn med typ 1 diabetes innan de utvecklat sjukdomssymtom, dysglykemi och ketoacidos.

På så vis kan de erbjudas behandling med betacellsbevarande bromsläkemedel. De kan även inleda successiv insulinbehandling inom ramen för planerad mottagningsverksamhet med stöd av det multiprofessionella barndiabetesteamet.

Detta kommer att innebära stora  förändringar i barnsjukvårdens arbetssätt och kräver insatser både organisatoriskt och utbildningsmässigt för medarbetarna.

 

 

Frida Sundberg, barnläkare,

Universitetssjukhuset Örebro

 

__________________________

 

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt