Region Jönköping har i en press release beskrivit en tragisk händelse med en patient med typ 1 diabetes, avled med insulinpump, högt blsr, ketoacidos DKA.

Det saknas uppgifter om patienten hade en automatisk insulinpump, dvs insulinpump kopplad till kontinuerlig glukosmätning (CGM), eller om det var en vanlig insulinpump med eller utan CGM.

Händelsen skedde i mars. 6 mån senare har anmälan skett till myndighet inkl press-release. Utredning vid IVO tar ofta 6-12 månader.

Allmän rekommendation är automatisk insulinpump, dvs insulinpump samverkar med CGM; vid högre blsr ökar mängden tillfört insulin och vid lägre blsr minskar mängden insulin, för att helt upphöra vid lägre blsr. Genom en inlagd algoritm, sk prediktivt lågt värde, så stänger insulinpumpen av sig själv redan 30 min innan blsr blir för lågt.

Medicinteknik vid diabetes har minskat betydligt risken för allvarligt lågt blodsocker respektive allvarligt högt blodsocker.

Händelsen i Region Jönköping har föranlett lex Maria anmälan, anmälan IVO, och har beskrivits

1. Pressmeddelande från Region Jönköping
2. Sveriges Radio P4 Jönköping
3. Veckoutskick via Dagens Medicin

www red DiabetologNytt

1. Pressmeddelande från Region Jönköping kring

Anmälan enligt lex Maria – patient avled av misstänkt fel i infusionsset

https://www.rjl.se/nyheter/pressmeddelanden-lex-maria/anmalan-enligt-lex-maria—patient-avled-av-misstankt-fel-i-infusionsset–463537

”En patient, som haft insulinbehandlad diabetes i drygt tio år, avled i sitt hem på grund av diabetisk ketoacidos (syraförgiftning). Region Jönköpings län anmäler händelsen för prövning enligt lex Maria.

Region Jönköpings län har utrett händelsen, vidtagit åtgärder och lämnar ärendet för bedömning av myndigheten Inspektionen för vård och omsorg, IVO.

Anmälan gäller en patient med insulinbehandlad diabetes sedan drygt tio år tillbaka. Patienten behandlades med insulinpump. Under mars månad fick patienten problem med förhöjda blodsockernivåer. Hen hade flera kontakter med diabetesmottagningen och man repeterade reservplan vid pumpbehandling och förhöjda blodsockernivåer.

I slutet av mars hittas patienten avliden i sitt hem. Den rättsmedicinska obduktionen har visat att patienten dog av diabetisk ketoacidos med mycket höga blodsockernivåer, vilket kan uppstå vid uttalad insulinbrist.

Orsaken till patientens ketoacidos misstänks vara bristande funktion på infusionssetet till insulinpumpen. 

Vid Region Jönköpings läns utredning av händelsen framkom följande åtgärdsplan:

• Vid alla mottagningsbesök för patienter med insulinpump repetera hur patienten ska agera vid oförklarligt hög blodsockernivå samt säkerställa att kunskap om reservrutiner finns. Riskvärdering ska göras i varje enskilt patientfall.
• Övergå till att använda infusionset med kanyl i metall istället för plast, för att undvika att slangen knickar.”

Chefläkare och ansvarig för lex Maria
Region Jönköpings län

Publicerad av

Kommunikatör Region Jönköping

______________________________________

2. Dagens Medicins veckoutskick

Plastkanyl byts mot metall efter dödsfall i diabetes

Utdrag ur texten

Orsaken till ketoacidosen misstänks vara bristande funktion hos infusionssetet till patientens insulinpump, skriver Region Jönköpings län i ett pressmeddelande.

Chefläkaren uppger för Dagens Medicin att det är känt att infusionssetets plastkanyl genom handhavandefel kan råka böjas så att tillförseln av insulin hämmas. Om det sker, finns rutiner för vad patienten ska göra.

Efter dödsfallet vill Region Jönköpings län inte riskera fler böjda plastkanyler och övergår därför till kanyler i metall.

Händelsen har anmälts som ett lex Maria-ärende till Inspektionen för vård och omsorg (Ivo). Regionen har också gjort en anmälan till berört företag och till Läkemedelsverket, eftersom det handlar om en medicinteknisk produkt.

________________________________________

Kommentar

www red DiabetologNytt

CGM

Senaste halvåret har uppmärksammats problem

• att CGM i vissa fall kan visa felaktiga glukosvärden,

• kapillär glukostagning fördröjs i akut skede, dels pga att patienten ogärna vill ha tagit kapillärt blodigt glukos, hänvisar till sin CGM och dess app

• vårdpersonal förlitar sig på CGM värden,ä ven i vårdkedja från ambulans till inneliggande vård, istället för att se till att kapillärt glukos tas på akut dålig patient

• CGM sensor värden styr AID pumpar, dvs om glukos är felaktigt kan detta påverka insulintillförseln

Antalet användare av CGM har ökat successivt senaste 10-15 åren. För ett år sedan på ett internationellt möte tog ett företag upp att de hade 8 miljoner dagliga användare, ett annat stort företag hade 6 miljoner, dvs drygt 0,5 miljard sensorer produceras per år. De största företagen har produktionslinjer i olika världsdelar.

Senaste åren har ett CGM företag uppmärksammat myndigheter om händelser med batch med felaktigt höga respektive låga glukosvärden. I november har ett annat företag på sin amerikanska hemsida tagit upp att de har problem i en batch på 1 miljoner sensorer med för låga glukosvärden med drygt 700 inkomna allvarliga händelser och 7 dödsfall, de senare enligt hemsidan utanför USA.

Problem kan också uppkomma digitalt i appar, android eller apple. App kan slockna pga digital bugg eller sluta ge varning vid lägre eller högre glukosvärden. Företagen har tagit upp dessa problem direkt med användare genom olika utskick liksom till vårdpersonal. Senast i nov kom ett utskick i Sverige i samförstånd med Läkemedelsverket från ett företag kring sensorproblem på en viss batch, både till användare och vårdpersonal. Vid inskickat batchnummer byts i förekommande fall sensorer till sensorer visande rätt värde från annat batchnummer.

• Brister i utbildning av patient, svaghet i handläggande i hela vårdkedjan på sjukhus och sensorer som visat alltför låga glukosvärden, har varit bakomliggande faktorer till

2 allvarliga händelser där CGM visat alltför låga glukosvården. 

• Det hela bör ha kunnat undvikas genom att kapillärt glukos hade tagits av patent och i vårdkedjan

för att upptäcka felaktigt med CGM

Synpunkter

1. Det är viktigt med rutiner från diabetesmottagning till patient, att byte av kanyl sker i samband med måltid – och ej inför natten. Detta för att kunna kontrollera att nysatt system fullt ut fungerar.

2. Insulinpumpar har ett inbyggt akustiskt larm vid stopp i slang eller knickning av plastkanyl. Har patient en låg bolusdos kan det ta en längre tid innan ökad tryck byggs upp och larm kommer.

3. I stort sett alla patienter med typ 1 diabetes har kontinuerlig glukosmätning (CGM). Här sätts larm för lågt respektive högt blodsocker. Detta ökar tryggheten för patienter med insulinpump. Vid förhöjdt glukos ger CGM ett akustiskt larm för att påkalla åtgärd.

4. Alla patienter med typ 1 diabetes ska ha tillgång till blodketonstickor att använda då blodsockret ligger högt för att kunna få fram om blodketoner förekommer.

5. Är blodketoner förhöjda, ska patienten ha fått av vårdenheten en speciell åtgärdsplan för för att ge insulin via spruta för att åtgärda förhöjda blodketoner. I denna ingår att försöka få ner blsr på olika specificerade sätt, och vid utebliven eller försämrad effekt, söka åtgärd på akutsjukhusvård under jourtid.  Vid kontorstid kan ordinarie mottagning ofta ge akuttid och åtgärda förhöjt bls.. I annat fall söker patienten på en akutmottagning. Akutbehandling sker. Bakomliggande orsak utreds.

6. Närmaste året kommer från ett, kanske flera företag, CGM som i samma plastnål mäter även ketoner. Värdet visas då i display vid förhöjda blsr.

7. Vid en allvarlig händelse vid diabetes är det viktigt att vårdenheten tar hand om aktuell medicinteknik utrustning, innan batterier blir utgångna och att enheten gör en första analys vad som har gått snett, handhavandeproblem eller tekniskt fel; insulinpump, CGM, blodsockermätare; vilka insulindoser har pumpen givit respektive hur har blodsockret varit senaste dygnet.
8. Vid osäkra värden på CGM och eller om patienten känner sig sjuk, är det viktigt att ta traditionellt kapillärt blodsocker, för kontroll att AID insulinpump och CGM fungerar. Blod-ketoner mäts om patienten känner sig sjuk.
9. Detta innebär att patient som har pump/CGM även vid resor måste ha med sig utrustning för att kunna ta blodigt kapillärt glukos med sin blodsockermätare
10. Kapillärt glukos tas vid mistanke om osäkra CGM glukos-värden; gäller patient, för ambulans, vårdpersonal med handläggning och inneliggande på sjukhus, dvs hela vårdkedjan
11. Viktigt att informera patienten om att vi öppnande av ny CGM sensor, i synnerhet om nytt batchnr på paket eller sensor, att första dygnet kontrollera att sensorvärden stämmer med kapillärt glukos. Detta för att undvika att sensor används  att visande för högt eller för lågt glukos. ”Man måste ha tillgång till en traditionell blodsockermätare (fingerstick) eftersom sensorn inte alltid är 100 % tillförlitlig för behandlingsbeslut”
12. DKA kan vara en stor utmaning, speciellt vid normoglykemisk DKA, och samtidig hypokalemi. Behandling sker inneliggande på akutsjukhus.  Många lokala PM utgår ifrån

https://www.internetmedicin.se/endokrinologi-och-diabetologi/ketoacidos-diabetes

Läs gärna om insulinpump på Internetmedicin

https://www.internetmedicin.se/endokrinologi-och-diabetologi/insulinpump-csii-vuxna

En kommentar från en diabetessjukskötetska …

Hur ser det ut i Sverige med plast- respektive stålkanyl vid insulinpumpbehandling?

En del mottagningar har enbart stålkanyler såsom rutin för insulinpump, medan andra har i stort sett enbart insulinpump med plastkanyl.

Någon mottagning startar med stålkanyl och sedan görs individuell bedömning efter en tid med insulinpump

Några mottagningar använder plastkanyler, men till gravida och till överviktiga patienter används stålkanyler.

För 20 år sedan diskuterades internationellt plast- och stålkanyl. Vissa länder föredrog plastkanyl medan andra länder valde stålkanyl. Sverige har haft fokus på individuell anpassning utifrån ett personcentrerat synsätt

Utifrån litteratur så väljs stål- alternativt plastkanyl utifrån patients behov.

Samtliga patienter ska ha fått en Reservplan,

dvs vilka åtgärder som ska ske vid hyperglykemi, kolla om stålkanyl åkt ut

eller om problem med plastkanyl, etyc (se längre ner Reservplan)

_____________________________________________________________________

Vad säger ChatGPT utifrån generiskt inlästa PM i svensk diasbetesvård?

Redaktionelll genomgång har skett av AI-informationen

– men varje diabetesenhet får analysera

och bedöma nedan AI-text och på sitt eget ansvar.

🔹 Vad en stålkanyl är

En stålkanyl är en liten, tunn nål i rostfritt stål som förs in under huden för att leverera insulin. Den sitter vanligtvis kvar i 2 dagar (ibland upp till 3, beroende på tillverkare och hudreaktion).

🔹 Fördelar

• Stabilitet: Böjer sig inte (vilket kan hända med plastkanyler).
• Mindre risk för stopp: Eftersom nålen inte kan knickas, blir flödet mer tillförlitligt.
• Bra för känslig hud: Vissa personer får färre hudreaktioner jämfört med plastkanyler.
• Trygghet vid fysisk aktivitet: Eftersom nålen sitter stabilt kan det kännas säkrare vid rörelse, träning eller svettning.

🔹 Nackdelar

• Kan kännas mer: Eftersom nålen är metall, kan den kännas lite mer vid in- och uttag.
• Kortare användningstid: Byts oftare än plastkanyler (vanligtvis var 2:a dag).
• Mindre flexibel: Kan vara mindre bekväm om man böjer kroppen mycket i området där den sitter.
• Kan lossna och glida ur

🔹 Vanliga märken/modeller

• Medtronic Sure-T
• Accu-Chek Rapid-D Link
• Tandem TruSteel

Alla dessa fungerar liknande — en kort stålnål (vanligtvis 6 eller 8 mm) som tejpas fast, och ofta med en extra säkerhetskoppling på slangen (en “disconnect-punkt”) så att man enkelt kan ta loss pumpen utan att dra ut nålen.

🔹 När stålkanyl rekommenderas

• Om du haft problem med plastkanyler (t.ex. böjda, stopp, lipohypertrofi eller allergi).
• Om du vill ha extra pålitlig insulintillförsel.
• Ofta rekommenderad till barn, gravida eller personer med mycket låg fettvävnad.

Här kommer en tydlig jämförelse mellan stålkanyl och teflonkanyl (mjuk plastkanyl) för insulinpump:

Jämförelse: Stålkanyl vs Teflonkanyl

Kort sagt

• Stålkanyl:
  Pålitlig, stabil och säker – särskilt om du haft problem med böjda kanyler eller oregelbundet insulinflöde.
  ➕ Bäst för: trygghet och precision.
  ➖ Nackdel: känns lite mer och måste bytas oftare.
• Teflonkanyl:
  Bekväm och flexibel – bra om du inte haft problem med stopp.
  ➕ Bäst för: komfort och längre användningstid.
  ➖ Nackdel: risk att den böjs, särskilt vid mycket rörelse.

BARN

Valet av kanyltyp är extra viktigt för barn, eftersom deras hud, fettlager och aktivitetsnivå skiljer sig från vuxnas.

Här kommer en genomgång särskilt anpassad för barn med insulinpump:

Stålkanyl vs Teflonkanyl för barn

Enligt klinisk praxis

För barn, särskilt yngre eller mycket aktiva, rekommenderas ofta:

Stålkanyl (t.ex. Medtronic Sure-T eller Accu-Chek Rapid-D Link)

Varför:

• Mycket stabil — insulinflödet är pålitligt.
• Mindre risk för hyperglykemier pga böjd kanyl.
• Enkelt för föräldrar att se och byta.
• Om barnet har lite underhudsfett fungerar den bättre än teflon.

När teflon kan vara bättre:

• Om barnet tycker stålkanylen gör ont eller känns obehaglig.
• Om barnet har tjockare underhudsfett eller föredrar att byta mer sällan.
• Om barnet är väldigt känsligt för nålsting.

Tips vid användning av stålkanyl hos barn

• Byt plats varannan dag (t.ex. mage → skinka → lår).
• Låt barnet vara delaktigt – visa hur liten nålen är.
• Vid insättning: använd eventuellt bedövningskräm (Emla) om det känns obehagligt.
• Kontrollera alltid blodsocker efter byte, första timmarna, så att flödet fungerar.

Sammanfattning

• Yngre barn (0–12 år): → Stålkanyl är generellt tryggast.
• Tonåringar: → Teflonkanyl kan vara bekvämare, särskilt om de byter själva.
• Oavsett ålder: Byt alltid plats och kanyl enligt schema för att undvika hudförändringar (lipohypertrofi)

Generella råd för insticksställe

1. 🔄 Rotera platsen varje gång du byter kanyl.
   → Undvik lipohypertrofi (förhårdnader) som försämrar insulinupptag.
   Tips: tänk “klockan runt naveln” eller använd ett rutmönster på skinka/lår.
2. ⏱️ Byt stålkanyl var 2:e dag, teflon var 2–3:e dag.
3. 🧴 Rengör huden med mild tvål eller spritservett innan isättning.
4. 👕 Tänk på kläder och rörelse: sätt inte kanyl där midjeband, bälte eller sportutrustning trycker.
5. 🌡️ Undvik gamla ärr eller bulor – sämre absorption.
6. Vid borttag av insulinpump eller CGM, tag bort utrustningen försiktigt från huden, så försiktigt som möjligt, för att undvika att skada huden

RESERVPLAN

En reservplan vid högt blodsocker för dig som använder insulinpump är jätteviktig – både för att snabbt kunna åtgärda problemet och för att förebygga ketoacidos (syraförgiftning).

Här är en tydlig och strukturerad plan som du kan anpassa efter din egen behandling (kontrollera alltid med ditt diabetesteam för personliga doser och instruktioner):

🩸 

Reservplan vid högt blodsocker – insulinpump

1. 

Kontrollera blodsockret

• Om blodsocker > 15 mmol/L, ta även ketonprov (blod eller urin).
• Kapillärt glukos tas, då CGM kan ha visat felaktigt falskt för låga eller höga glukos
• Dokumentera värdet.

 2. 

Ge en korrigeringsdos

Ge korrigeringsdosen med insulinpenna eller spruta
Använd din vanliga korrigeringsfaktor (t.ex. 1 enhet sänker 3 mmol/L) eller följ din vårdplans instruktioner.

3. Kontrollera pumpen

• Se om:
  

• Slangen är vikt, läckande eller urkopplad
• Nålen/kanylen sitter ordentligt
• Insulinet ser normalt ut (ej grumligt eller gammalt)
• Pumpen fungerar och ger larm som vanligt
• kontrollera CGM utrustning, tag kapillärt glukos för att verifiera aktuellt glukosvärde

🔄 Om något verkar fel – byt infusionsset, reservoar och insulin omedelbart, även CGM utrustning

4. 

Drick vatten

• Drick 1–2 glas vatten i timmen för att motverka vätskeförlust och hjälpa kroppen att sänka blodsockret.

5. 

Följ upp efter 1–2 timmar

• Mät blodsocker igen kapillärt
  
  • Om blodsockret sjunker → Bra, fortsätt följa noggrant.
  • Om blodsockret inte sjunker eller stiger → Ge ny korrigeringsdos med penna och byt infusionsset om du inte redan gjort det.

6. 

Vid ketoner

• Om ketoner ≥ 1,0 mmol/L (eller positivt urinstick):
  
  • Ge extra insulin med penna.
  • Byt infusionsset.
  • Drick mycket vatten.
  • Vila, men observera sök vård akut om:
    
    • Ketoner > 3,0 mmol/L
    • Du mår illa, kräks eller har magsmärta
    • Kapillärt blodsocker inte sjunker trots upprepade doser

7. 

Om pumpen slutar fungera helt

• Gå över till reservbehandling med penna/spruta enligt din plan:
  
  • Snabbverkande insulin till måltider och korrigeringar.
  • Basinsulin (t.ex. Lantus, Levemir, Tresiba) enligt din reservdosplan.

8. 

Kontakta vården vid behov

• Diabetesmottagningen dagtid må-fre
• Akutmottagning vid kräkning, uttorkning eller ihållande höga värden med ketoner.
• Vid tveksamhet sök akutvård. Bättre söka en gång för mycket än att stanna hemma

• From ”Evidence AI”, supported by N Engl J Med, JAMA

Both Teflon (polytetrafluoroethylene) and plastic (including Teflon) infusion sets are widely used for insulin pump therapy, and current evidence does not demonstrate a substantial difference in tissue response, inflammation, or overall function between Teflon and steel/plastic sets over typical wear times.[1-4] Teflon sets may have a higher risk of kinking on insertion, which can lead to early failure, but overall failure rates and inflammatory responses are similar across materials when sets are used as recommended.[3-4]

Infusion set failures, particularly those associated with prolonged hyperglycemia, occur more frequently with straight Teflon sets compared to angled Teflon or steel sets, but individual patient factors are the strongest predictors of set longevity and complication rates.[3-4]

Allergic and inflammatory reactions at infusion sites may be related to materials (including plastics), adhesives, and insulin preservatives, but the medical literature does not clearly favor one material over another for minimizing these risks.[1][5-6]

Most guidelines and studies recommend changing infusion sets every 2–3 days to reduce complications, regardless of material, and future research is needed to better understand material-tissue interactions and to develop longer-wear, less immunogenic sets.[7-9] There is limited data directly comparing plastic (other than Teflon) to other materials, and more research is needed to clarify the safety and efficacy of newer plastic designs.

In summary, either Teflon or plastic can be used for insulin pump infusion sets, with selection based on patient preference, comfort, and individual risk factors, as current evidence does not support a clear superiority of one material over the other for most patients.[1-9]

References 
1.
Impact of Infusion Set Materials and Designs on the Subcutaneous Response in People With Diabetes: A Rapid Review of the Literature.
Hendel K, Stumpe T, Ozer K.

Journal of Diabetes Science and Technology. 2023;17(2):314-321. doi:10.1177/19322968221138076.

2.
Systematic in Vivo Evaluation of the Time-Dependent Inflammatory Response to Steel and Teflon Insulin Infusion Catheters.
Hauzenberger JR, Münzker J, Kotzbeck P, et al.

Scientific Reports. 2018;8(1):1132. doi:10.1038/s41598-017-18790-0.

3.
Randomized Trial of Infusion Set Function: Steel Versus Teflon.
Patel PJ, Benasi K, Ferrari G, et al.

Diabetes Technology & Therapeutics. 2014;16(1):15-9. doi:10.1089/dia.2013.0119.

4.
Insulin Pump Infusion Set Failures Associated With Prolonged Hyperglycemia: Frequency and Relationship to Age and Type of Infusion Set During 22,741 Infusion Set Wears.
Kanapka LG, Lum JW, Beck RW.

Diabetes Technology & Therapeutics. 2022;24(6):396-402. doi:10.1089/dia.2021.0548.

5.
Evaluation of Insulin Pump Infusion Sites in Type 1 Diabetes: The DERMIS Study.
Kalus A, Shinohara MM, Wang R, et al.

Diabetes Care. 2023;46(9):1626-1632. doi:10.2337/dc23-0426.

Leading Journal

6.
Tissue Response to Subcutaneous Infusion Catheter.
Zhang E, Cao Z.

Journal of Diabetes Science and Technology. 2020;14(2):226-232. doi:10.1177/1932296819837972.

7.
Advances in Technology for Management of Type 1 Diabetes.
Beck RW, Bergenstal RM, Laffel LM, Pickup JC.

Lancet (London, England). 2019;394(10205):1265-1273. doi:10.1016/S0140-6736(19)31142-0.

Leading Journal

8.
Pilot Study for Assessment of Optimal Frequency for Changing Catheters in Insulin Pump Therapy-Tr

Redaktionelll genomgång har skett av AI-informationen

– men varje diabetesenhet får analysera och bedöma ovan AI-text på sitt eget ansvar.

_________________________________________________________________________________

UPPKOMNA PROBLEM MED CGM SENSOR

•  Dagens Medicin 251128

Felaktiga glukossensorer kopplas till sju dödsfall world wide

Ett företag som tillhandahåller medicintekniska produkter varnar för defekta sensorer som kan visa felaktiga blodsockernivåer. Defekterna misstänks ha bidragit till dödsfall.

”Att ha för hög tilltro till teknik kan vara farligt i sig”, säger Helena Henriksson på Läkemedelsverket

”Om det inte upptäcks kan felaktigt låga glukosvärden under en längre tid leda till felaktiga behandlingsbeslut för personer som lever med diabetes, såsom överdrivet intag av kolhydrater eller att insulindoser inte ges”
 
 

______________________________________

• Patienter med diabetes fick livshotande blodsocker – sensor visade fel

18 september P4

En specialistsjuksköterska i Västerås har anmält en glukossensor till Läkemedelsverket efter att den visat felaktigt låga värden för en patient med typ ett-diabetes.
Sensorns felaktiga värden ledde till att patienten åt kolhydrater och socker.

_____________________

• Reuters Nov 24
https://www.reuters.com/business/healthcare-pharmaceuticals/abbott-issues-us-device-correction-some-glucose-monitors-over-faulty-readings-2025-11-24

Abbott issues US device correction for some glucose monitors over faulty readings risk

Abbott said on Monday it has begun a correction in the United States for certain FreeStyle Libre 3 and FreeStyle Libre 3 Plus glucose monitoring sensors after internal testing showed some units may report falsely low glucose readings.

About 3 million sensors are affected in the U.S., roughly half of which are estimated to have expired or already been used, the company said.

Abbott has received 736 reports globally of severe adverse events and seven deaths world wide that may be linked to the issue. None of the deaths occurred in the U.S.

The problem, tied to one production line, could lead to incorrect treatment decisions for people with diabetes, including excessive carbohydrate intake or missed insulin doses, posing serious health risks, the company said.

A correction is an action to address a problem with a product already on the market or in use without physically removing it from circulation.

Abbott said it has resolved the manufacturing issue and continues to produce sensors to meet replacement and new orders without significant supply disruptions.

Users can check if their sensors are affected and request free replacements at www.freestylecheck.com.

The company advised users to stop using any confirmed affected sensors immediately and to rely on a blood glucose meter for treatment decisions when sensor readings do not match symptoms.

Other Libre products, readers and apps are not affected, and the correction is also being implemented in other countries where Libre 3 and Libre 3 Plus sensors are sold, Abbott said.

_____________________________

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt