Vid typ 1 diabetes angriper och förstör det egna immunförsvaret de insulinproducerande betacellerna. Diagnosen ställs först när så många betaceller dukat under att blodsockret inte längre går att kontrollera. Men en del betaceller lever fortfarande ytterligare en tid och det är dem Per-Ola Carlsson och hans grupp lyckats rädda i en första, mindre vetenskaplig undersökning.
– Vi vet att även en liten del överlevande betaceller är betydelsefulla. Blodsockret blir enklare att kontrollera eftersom cellerna automatiskt svarar med att utsöndra insulin då blodsockret stiger. Betacellerna fungerar som ett utjämnande stöd till det injicerade insulinet, säger Per-Ola Carlsson.

Fler betaceller att rädda

I undersökningen deltog 20 vuxna typ 1 diabetespatienter som hade haft diagnosen som mest i tre veckor. Så tidigt efter diagnos eftersom det finns fler betaceller att rädda då.
– Vi testade även deltagarna för att försäkra oss om att de fortfarande hade en liten egen insulinproduktion kvar.
Deltagarna delades slumpmässigt in i två grupper. Den ena fick behandling, den andra utgjorde kontrollgrupp. Samtliga behandlades intensivit med insulininjektioner och deras blodsocker följdes noggrant under det år undersökningen varade efter behandlingen med stamceller.

Skörd från höftbenskammen

De stamceller forskargruppen använde, så kallade mesenkymala stamceller, var patienternas egna. De skördades från höftbenskammen och odlades i laboratoriet under två till tre veckor upp till det tiodubbla antalet innan de sedan via ett dropp gavs tillbaka till patienten.
Vid några tillfällen undersöktes deltagarnas egen förmåga att utsöndra insulin som svar på en standardiserad måltid.
Mesenkymala stamceller kan utvecklas till en rad olika celltyper, framför allt olika former av bindvävs- och stödjeceller i vävnad. De har också antiinflammatoriska och immunmodulerande egenskaper.
– Från försök där en djurmodell för typ 1 diabetes användes vet vi att cellerna söker upp skadad vävnad, till exempel angripna betaceller i bukspottkörteln, säger Per-Ola Carlsson.

Bevarad eller förbättrad insulinproduktion

Ett år efter behandlingen var det dags att utvärdera försöket och sammanfatta resultaten vilket forskargruppen nu gjort i den vetenskapliga tidskriften Diabetes (se länk nedan).
– Vi hade sett att patienterna som behandlats med stamceller hade en bevarad, eller till och med en ökad  egen insulinproduktion. Kontrollgruppen hade den förväntade nedgången i insulinproduktion. Dessutom hade behandlingen inte några biverkningar, konstaterar Per-Ola Carlsson och tillägger.
– Vår slutsats är att det här är en säker och lovande strategi för att hejda förstörelsen av betaceller vid typ 1 diabetes.

Ny, större undersökning

Deltagarna i underökningen kommer att följas under fem år men forskargruppen har redan startat en ny studie med fler deltagare.
– Om även den och andra studier visar lika positiva resultat kan stamcells-behandling mycket väl bli rutin vid nyinsjuknande i typ 1 diabetes. Den kan också komma att användas för att förebygga diabetes bland barn och vuxna som har en känd hög risk att insjukna.

Per-Ola Carlsson är en av forskarna i EXODIAB (Excellence Of Diabetes Research in Sweden) det strategiska forskningsområdet där diabetesforskare i Uppsala samarbetar med kollegor vid Lunds universitets Diabetescenter..

Text: Tord Ajanki www.diabetesportalen.se

Publ med tillstånd av förf och www

Länk till artikeln i den vetenskaplig tidskriften Diabetes

• 
  

  reserved Beta-Cell Function in Type 1 Diabetes by Mesenchymal Stromal Cells

  1. Per-Ola Carlsson¹,²⇑,
  2. Erik Schwarcz³,
  3. Olle Korsgren⁴,* and
  4. Katarina Le Blanc⁵,*

  +Author Affiliations

  1. 
     
     ¹Department of Medical Cell Biology, Uppsala University, Uppsala, Sweden
  2. 
     
     ² Department of Medical Sciences, Uppsala University, Sweden
  3. 
     
     ³Department of Internal Medicine, Örebro University Hospital, Sweden
  4. 
     
     ⁴Department of Immunology, Genetics and Pathology, Uppsala University, Uppsala, Sweden
  5. 
     
     ⁵Department of Laboratory Medicine, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden

  1. Corresponding Author: Per-Ola Carlsson, E-mail: Per-Ola.Carlsson@mcb.uu.se

  Abstract

  The retention of endogenous insulin secretion in type 1 diabetes is an attractive clinical goal, which opens possibilities for long-term restoration of glucose metabolism. Mesenchymal stromal cells (MSCs) constitute, based on animal studies, a promising interventional strategy for the disease. This prospective clinical study describes the translation of this cellular intervention strategy to patients with recent onset type 1 diabetes. Twenty adult patients with newly diagnosed type 1 diabetes were enrolled and randomized to MSC treatment or to the control group. Residual beta-cell function was analyzed as C-peptide concentrations in blood in response to a mixed meal tolerance test (MMTT) at one-year follow-up. In contrast to the patients in the control arm, who showed loss in both C-peptide peak values and C-peptide when calculated as area under the curve during the first year, these responses were preserved or even increased in the MSC-treated patients. Importantly, no side effects of MSC treatment were observed. We conclude that autologous MSC treatment in new onset type 1 diabetes constitute a safe and promising strategy to intervene in disease progression and preserve beta-cell function.

  Nyhetsinfo

  www red DiabetologNytt