Faktagranskning är en metod för att verifiera bilder, citat och klipp med mera. Här lär vi ut grunderna för att du ska komma i gång och snabbare kunna verifiera information.

Faktagranskning och traditionell journalistisk källkritik har många likheter, men faktagranskare går ofta ett steg längre för att verifiera fakta – och i metoden ingår ett transparent tillvägagångssätt. Tanken är att även den som läser en faktagranskning själv ska bli bättre på att verifiera fakta.

Internationellt finns flera institut och plattformar som specialiserat sig på faktagranskning som till exempel ideella institutet Poynter och oberoende publicisten Snopes. Mellan 2015 och 2022 drevs med stöd av Google News Lab projektet First Draft för att motverka desinformation. Projektets uppdrag flyttades sedan över till Information Future Lab vid Browns universitet, men First Drafts sajt finns kvar, liksom de många guider som gjordes under initiativet.

Fem enkla frågor för faktagranskning

First Draft formaliserade bland annat ett system för verifiering som fungerar i stort oavsett vad det är som ska verifieras. Systemet består av fem enkla frågor rörande innehållets ursprung, källa, tid, plats och agenda. Som faktagranskare ska du försöka ta reda på följande när du ska verifiera eller falsifiera till exempel en bild, inlägg eller konto.

• Tittar du på originalversionen?
• Vet du vem som skapade innehållet?
• Vet du var innehållet skapades? (Var fotot togs, till exempel.)
• Vet du när innehållet skapades? (När filmen spelades in, t ex.)
• Vet du varför innehållet skapades? (Syfte med inlägget, klippet, bilden etc.)

Det internationella faktagranskarnätverket IFCN:s (International Fact Checking Network) skapades 2015 av Poynter Institute. IFCN har skapat en code of conduct, principer om öppenhet och transparens, som undertecknas av över 130 faktagranskande organisationer världen. Att bära IFCN:s emblem är ett tecken på att organisationen följer principerna. I Sverige är det i dag bara Källkritikbyrån som signerat. Tidigare har Viralgranskaren och Dagens Nyheter varit undertecknare.

Av principerna framgår att:

• organisationens faktagranskningar ska göras rättvist och opartiskt. Faktagranskare ska inte ensidigt granska en sida.
• faktagranskare, så långt som möjligt, ska vara transparenta med sina källor
• organisationen ska likväl vara transparent med vilka finansiärer som är bakom verksamheten, samt säkerställa att alla faktagranskningar görs oberoende av ev finansiärer
• organisationen ska vara transparent med sina metoder och urval och även transparent beskriva sitt tillvägagångssätt vid olika faktagranskningar. På så sätt får även publiken lättare att själva faktagranska olika innehåll.
• organisationen ska ha en tydlig och transparent metod för att göra rättelser.

Bland de många som undertecknat principerna bör särskilt noteras Logically Fact*, ett faktagranskande nätverk med bas i Irland som även gör granskningar på svenska och Faktiskt.no, en norsk faktagranskande organisation som ägs av norska medierna VG, Dagbladet, NRK, TV 2, Polaris Media och Amedia. I Sverige fanns Faktiskt.se under valrörelsen 2018, då DN, SVD, SR och SVT samverkade branschöverskridande för att motverka desinformation och höja medvetenheten om källkritik. Faktiskt.se lades som planerat ned vid årsskiftet 2018/2019, men kan ändå ses som en förebild för svenska medieföretag som vill starta ett nytt samarbete kring faktagranskning.

Några fler råd för att göra faktagranskningar:

1. Uppfinn inte hjulet på nytt. Börja med att ta reda på om någon redan har faktagranskat innehållet. Har du till exempel en bild som du misstänker är falsk, eller har kopplats med vilseledande information, lägg in bilden i ett bildsök, gör en omvänd bildsökning och lägg till frasen ”fact check”. Då kommer ev tidigare faktagranskningar upp. Detsamma gäller med artiklar och texter. Sök på rubriken och lägg till ordet ”fact check”, alternativt ”faktagranskning” eller på det språk som texten är på.
2. Var en detektiv. Att arbeta med verifiering av exempelvis bilder, inlägg eller konton är ofta ett detektivarbete, där du använder flera olika verktyg för att få fram ledtrådar att lägga ihop.
3. Våga prova och var nyfiken. Många verktyg för faktagranskning har instruktioner som är lätta att hitta vid sökning. Lär av de som kan mest. Det finns en uppsjö av sajter som vill lära dig bli en bättre faktagranskare.

Här är några som du bör ha koll på:

Källkritikbyråns guider 

Källkritikbyrån
Så gör du en omvänd bildsökning och andra knep och trix 

Källkritikbyrån
Hitta källan till memes och skärmdumpar

First Draft
Så blir du bättre på att avslöja desinformation


Bellingcat
Verktyg för att till exempel använda skuggor, satellitbilder och kartor vid dina faktagranskningar


Wayback Machine
Har sajten funnits? Se Wayback Machine, ett digitalt arkiv över gamla webbplatser Faktoider

Har du ett citat som du funderar på om det verkligen är sant, kolla in ideella sajten Faktoider. Hos Faktoider finns också ett gäng exempel på citatsom ofta felaktigt tillskrivs olika kända personer.

IFCN
IFCN:s code of principles
Principer för faktagranskare som signerats av över 130 faktagranskande organisationer världen över.

#Ukrainefacts
En samarbetssajt för medlemmar i internationella faktagranskande nätverket IFCN

Fler bra länkar att ha koll på i valtider

Rest of the World
Ideella Rest of the World spårar AI-genererat innehåll kopplat till årets val i över 50 länder

Poynter
Så lyckas du med faktagranskningen av valet


Press release Sveriges Tidskriufter

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt