FacebookTwitterLinkedinDiggGoogle BookmarksRedditShare on Google+RSS Feed

Svenska forskare: Lägg till ezetimib tidigt efter infarkt

Jessica Schubert och Margrét Leósdóttir presenterar data om kolesterolsänkning efter hjärtinfarkt på ESC-kongressen i London.

Ju tidigare patienter når målvärdet för kolesterol efter hjärtinfarkt, desto bättre verkar de klara de sig. Det är budskapet i två nya observationsstudier från registret Swedeheart. Författarna hoppas att resultaten ska påverka klinisk praxis.

– Det är välkänt att patienter tjänar på ett bättre pressat kolesterolvärde efter hjärtinfarkt. Men våra data tydliggör att det även finns en tidsfaktor. Det verkar vara bra med en kraftfull kolesterolbehandling så snart som möjligt efter en hjärtinfarkt, säger Margrét Leósdóttir, kardiolog och överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.

I dag rekommenderasett stegvis tillvägagångssätt för lipidsänkning efter hjärtinfarkt. Vid utskrivning får patienterna ett kraftfullare statinläkemedel, oftast atorvastatin eller rosuvastatin. Om målvärdet för kolesterol inte nåtts vid första uppföljningsbesöket intensifieras behandlingen, vanligen genom att lägga till ezetimib, som hämmar upptaget av kolesterol.

Men detta vill nu de svenska forskarna alltså modifiera, mot bakgrund av de nya resultaten som presenteras på ESC-kongressen i London. I en av studierna följde Margrét Leósdóttir och hennes kolleger nästan 36 000 svenska infarktpatienter som insjuknat under åren 2015 till 2022.

De jämförde hur det gått för dem som fått tillägg med ezetimib inom tolv veckor från utskrivning och dem som fått senare tillägg med läkemedlet. Mycket riktigt klarade sig den sena gruppen sämre,

• med 27 procents ökad risk för nya hjärt-kärlkomplikationer eller död inom tre år, jämfört med den tidiga gruppen.

I den andra studien följde forskarna upp hur det gått för en lite större grupp patienter som insjuknat i en första hjärtinfarkt sedan 2005. De som någon gång uppnått målvärdet för kolesterol klarade sig inte överraskande oftare undan nya hjärt-kärlkomplikationer, jämfört med dem som aldrig uppnådde målvärdet.

Någon randomiserad prövning är svår att göra av etiska skäl.

Och bäst prognos hade de som uppnådde målvärdet tidigt, redan vid två månader, och sedan bibehöll ett lågt kolesterolvärde efter ett år.

– Vi tror att resultaten kan förklaras av att vissa läkare satt in lite kraftfullare kolesterolbehandling redan från början, till exempel en statin och ezetimib, säger försteförfattaren Jessica Schubert, klinisk farmakolog och forskare vid Uppsala universitet.

Forskarna framhåller att bägge studierna är av observationstyp och att orsakssamband därför inte kan fastslås.

– Men vi tror inte attdet går att få så mycket bättre data än så här över nyttan att påbörja kombinationsbehandling tidigt. Någon randomiserad prövning är svår att göra av etiska skäl. Det finns egentligen inte heller någon stark evidens för att man ska sänka kolesterolet stegvis, säger Jessica Schubert.

I Sverige går trenden mot att fler och fler patienter får både statin och ezetimib tidigt efter att de drabbats av hjärtinfarkt, ibland redan innan utskrivning. Forskarna hoppas att denna utveckling ska stärkas av de nya resultaten.

– Två ytterligare fördelar med tidigt tillägg av ezetimib är att risken minimeras att man missar att titrera upp kolesterolbehandlingen och att vi lägger mindre tid på upptitrering under uppföljningen, säger Margrét Leósdóttir. 

Läs abstract till studierna

Margrét Leósdóttir med flera. Association of early versus late use of combination lipid-lowering therapy with major cardiovascular outcomes after myocardial infarction: data from the Swedeheart registry

Jessica Schubert med flera. Intensive, early and sustained lowering of atherogenic lipoproteins after myocardial infarction and long-term prognosis: a nationwide cohort study of myocardial infarction patients.

https://esc365.escardio.org/esc-congress/sessions/12491

 

Från wwww.dagensmedicin.se Carl-Magnus Hake

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt