SKR vill bromsa läkemedelslistan – igen

Nu vill Sveriges kommuner och regioner, SKR, skjuta upp regionernas anslutning till den nationella läkemedelslistan ännu en gång.

"Vi ser en klar risk för störningar i läkemedelsanvändningen, med stora patientsäkerhetsrisker som följd."

Nu vill SKR, Sveriges kommuner och regioner, återigen bromsa införandet av den nationella läkemedelslistan i landets alla regioner.

Det är andemeningeni en så kallad hemställan, begäran, från Sveriges kommuner och regioner, SKR, till sjukvårdsministern och statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD).

Lagen om den nationella läkemedelslistanträder i kraft 1 december 2025. Men SKR anser att det är omöjligt för regionerna att hinna ansluta sig i tid.

• Hotar patientsäkerheten

Organisationen framhåller att en förhastad anslutning av regionernas vårdinformationssystem till den nationella läkemedelslistan kan innebära patientsäkerhetsrisker.

– Vi ser en klar risk för störningar i läkemedelsanvändningen, med stora patientsäkerhetsrisker som följd, om anslutningen till läkemedelslistan inte sker i takt med förutsättningarna ute i landet, säger Johan Kaarme, chef för SKR:s vård- och omsorgsavdelning,i ett pressmeddelande från SKR under tisdagen.

• Använder övergångslösning idag

Idag använder man en övergångslösning som heter Förskrivningskollen. 

Där kan legitimerad vårdpersonal se vad patienter fått utskrivet på recept och vad de hämtat ut på apotek.

Men den nationella läkemedelslistan ersätter det temporära systemet i slutet av 2025, enligt planen.

• Klarar inte tidsplanen

Fast Sveriges regioner klarar inte av att skicka information till den nationella läkemedelslistan enligt tidsplanen, enligt SKR.

Regionerna arbetar med att införa nya vårdinformationssystem som gör det möjligt att överföra information till den nationella läkemedelslistan.

Men det arbetet är långt ifrån färdigt.

• Begär snabba åtgärder av regeringen

SKR anser att det brådskar med åtgärder från regeringen.

Om övergångslösningen Förskrivningskollen upphör på utsatt tid och den nationella läkemedelslistan ersätter den kan regionerna inte uppfylla lagens krav.

Organisationen vill att regeringens åtgärder ”rimmar och taktar” med införandet av nya vårdinformationssystem i regionerna.

• Läkemedelslistan ett enormt lyft

SKR beskriver sig visserligen som positiva till den nationella läkemedelslistan. Enligt ordföranden Anders Henriksson, som undertecknat SKR:s hemställan, är den ett ”enormt lyft”.

Han understryker att den nationella läkemedelslistan bidrar till ökad patientsäkerhet, effektivitet och minskad dubbeldokumentation. Nya vårdinformationssystem är grunden för ”en modern, säker, effektiv och tillgänglig vård”.

Men efter det radar ordföranden upp en lång rad faktorer som försenar och kan ”kullkasta fastlagda tidplaner”.

• Kallar kraven ”tidsmässigt orimliga”

SKR:s ordförande Anders Henriksson skriver bland annat så här:

”SKR anser att den tidplan och de tekniska krav som ställs på regionerna för att fullt ut kunna ansluta sina vårdinformationssystem till den nationella läkemedelslistan (NLL) är tidsmässigt orimliga.”

Han anser att det riskerar att påverka läkemedelsanvändningen och i förlängningen patientsäkerheten i Sverige negativt. Regionerna kan få onödiga investeringskostnader.

• Många hinder för läkemedelslistan

Ordföranden beskriver många hinder för regionerna att införa den nationella läkemedelslistan.

Anders Henriksson skriver bland annat att införandet av nya vårdinformationssystem är en av de största de största investeringsobjekten i regionerna. De är i miljardklassen.

Enligt SKR är det kostsamt och svårt att avveckla gamla system. De är också både dyrare och besvärligare att försöka förändra och anpassa till nationella läkemedelslistan man först trodde. Dessutom ska ju dessa system ändå mönstras ut.

• Kräver mycket personal

Införandet kräver också stora personalresurser och omfattande utbildningsinsatser.

Nya system ställer även krav på anpassning på EU-direktivet om hälsodata, EHDS, som bland annat ska underlätta gränsöverskridande utbyte av hälsodata, forskning och innovation.

Därutöver behöver regionerna exempelvis tillgodose behovet av AI-teknik.

• Varnar för läkemedelshaveri

SKR:s ordförande tar också upp hindren för informationsöverföringen från sjukvården till apoteken. Läkemedelslistan innebär en helt ny kommunikationsväg för e-recept.

Enligt SKR:s begäran innebär detta omfattande förändringar, särskilt ordination och förskrivning.

Ordföranden Anders Henriksson varnar för att “forcera” utvecklingstakten när det gäller det han kallar ”läkemedelsmodulen”.

Läkemedelsanvändningen kan bli störd och i värsta fall haverera, varnar han.

• Radar upp svårigheterna

Svårigheterna är många enligt SKR. Kostnader, tidsåtgång och beroende av andra system är tänkbara osäkerheter. Kanske behöver man justera och ändra under tiden och arbetets gång, ibland flera gånger.

• Processerna är komplicerade och svåra att överblicka. Därför tar det många år från beslut till fullständigt införande, enligt SKR.

Därtill poängterar Anders Henriksson att händelser i omvärlden också hotar, som pandemier, långdragna upphandlingsprocesser och kompetensförsörjning.

• Förändringar kommer dessutom när regionerna redan är ansträngda, både när det gäller ekonomi och kompetensförsörjning.

• Uppger ingen tidpunkt för läkemedelslistan

SKR bedömer sammantaget att dagens anslutningsplan inte är möjlig.

Exakt när man beräknar att alla regioner är fullt ut anslutna till den nationella läkemedelslistan uppger inte SKR i sin hemställan. Men enligt organisationen kommer majoriteten av regionerna att införa nya vårdinformationssystem 2025-2029.

Lagen om en nationell läkemedelslista behöver synkroniseras med den takt som regionerna inför de nya vårdinformationssystemen, anser ordföranden.

Därför är det först när dessa är på plats som regionerna kan ansluta sig till den nationella läkemedelslistan, enligt SKR. 

• Skjuter upp deadline

SKR, regionerna och andra sjukvårdsaktörer har satt klackarna i backen tidigare.

Att man flyttar deadline för den nationella läkemedelslistan är inget nytt. Det har skett flera gånger.

Listan sköts upp senast år 2023,som Läkemedelsvärlden rapporterat om. Då flyttar man fram tidpunkten till slutet av 2025.

Några år tidigare, 2020, flyttar regeringen fram startdatumet till 2021. Då ville SKR helt pausa arbetet med listan.

• Hotar läkemedelshanteringen

Mycket står på spel, enligt SKR:s Anders Henriksson. Man riskerar läkemedelshanteringen,  patientsäkerheten och regionernas kostnaderna ökar.

Ett för snabbt införande riskerar att äventyra vårdpersonalen och patienternas förtroende och engagemang, hävdar SKR.

Däremot anser SKR det finns goda förutsättningar för regionerna att kunna läsa informationen i den nationella läkemedelslistan när lagen träder i kraft. Men alltså inte själva lämna information till listan.

• Ingen region är ansluten idag

I dagsläget är det enbart Västra Götalandsregionen som ens påbörjat anslutningen för att kunna läsa läkemedelslistan. Ingen av regionerna kan läsa den nationella läkemedelslistan.

Inte heller är det någon av landets regioner som är fullt anslutna, det vill säga att de både kan läsa och lämna information.

Detta enligt E-hälsomyndighetensom ansvarar för läkemedelslistan idag.

Det här är nationella läkemedelslistan

* Den nationella läkemedelslistan, förkortat NLL, är en slags databas för e-recept.

* Nationella läkemedelslistan innehåller uppgifter om alla läkemedel, förmånsberättigade förbrukningsartiklar och livsmedel som skrivits ut och hämtats ut på recept.

* Informationen i läkemedelslistan sparas i högst 5 år efter att uppgifterna har registrerats.

* Syftet är at tden ska bli en rikstäckande informationskälla om varje patients förskrivna och uthämtade läkemedel.

* Läkemedelslistan ska framförallt öka patientsäkerheten vid läkemedelsbehandling.

* Vård, omsorg, apotek och patienter i hela landet ska ha tillgång till samma information om en patientens läkemedel, oavsett var de har förskrivits. Det är alltså samma information som landets alla olika apotek redan har.

* NLL sköts av E-hälsomyndigheten. Den 1 december 2025 ska alla regioner anslutit sig till registret.

Källa:E-hälsomyndigheten om nationella läkemedellistan

• Lång väg till en nationell läkemedelslista

* Den nationella läkemedelslistan är en riktig surdeg i svensk vård. Diskussionerna om en nationell läkemedelslista som både vårdgivare, apotek och patienten själv alla kan komma åt började för många år sedan.

* Inte minst har Läkarförbundet, Sveriges farmaceuter och Sveriges apoteksförening önskat sig en sådan lista.

* 2014 föreslogs en nationell läkemedelslista i den statliga offentlig utredningen, Rätt information på rätt plats i rätt tid.

* 2015 föreslog e-hälsokommittén inrättandet av en nationell lista där patientens alla ordinationer och expeditioner finns samlade.

* År 2016 kom en promemoria från socialdepartementet om en nationell läkemedelslista. Efter det, år 2018, utfärdades lagen om en nationell läkemedelslista.

Press release

Anna Bäsén www.läkjemedelsvarlden.se

 

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt