I bristen ställs vi inför ett skamligt val
Vi är många som den senaste tiden har råkat ut för att vårt läkemedel inte finns på apoteket när vi står där och ska hämta ut det. Ofta kan apoteket beställa det från sitt centrallager, men i allt fler fall råder det en nationell och långvarig brist på läkemedlet vi har på receptet.
Under våren har flera råkat ut för att deras läkemedel finns på apotekets hylla, men det kan inte hämtas ut inom högkostnadsskyddet – utan kan bara köpas till fullt pris.
Att det kan bli så här beror på hur läkemedlet importerats.
• Ett och samma läkemedel kan antingen ha sålts direkt från läkemedelsbolaget eller från en parallellimportör, som i sin tur har köpt läkemedlet i ett annat europeiskt land, förpackat om det i egen förpackning och importerat det till Sverige.
• Vissa parallellimportörer har valt att inte ingå i läkemedelsförmånen. Därför kan just deras förpackningar inte hämtas ut inom högkostnadsskyddet.
• En annan följd är också att det råder fri prissättning på läke medlet från just den importören.
Det är orimligt att vi som har ett läkemedel utskrivet inom högkostnadsskyddet ska behöva ha koll på hur förpackningen som finns på apoteket vi besöker har importerats.
- Och att under en bristsituation ställas inför valet att betala fullt pris eller inte hämta ut ett läkemedel är rent ut sagt skamligt.
Vi på Svenska Diabetesförbundet har just nu löpande kontakt med ansvariga myndigheter och politiker för att bidra till att vi får en stabil läkemedelsförsörjning och tillgång till läkemedel inom förmånen.Trevlig sommar
Björn Ehlin,
ordf patientorganisationen Svenska Diabetesförbundet
Publiceras med tillstånd av tifdskrift Allt om diabetes och dess redaktör
”För jäkligt att medicinen inte finns”
Läkemedelsvärlden följde med bakom disken på Apotek Hjärtat Mariatorget en dag för att se hur läkemedelsbristerna påverkar arbetet.
– det blir diskussioner, jag får försöka förklara varför, om det är brist på ingredienser eller varför företaget inte kan leverera, berättar farmaceuten mustafa.
Klockan är strax före tolv. Mustafa har just ätit klart sin medhavda matlåda.
På bordet i lunchrummet ligger ett häfte med aktuell interninformation till personalen – som till största delen handlar om just läkemedelsbristerna och hur personalen ska förhålla sig.
Läkemedelsbristerna tar tid
Mustafa Karim (på bilden) har varit på Apotek Hjärtat vid Mariatorget i två år. Han trivs bra med jobbet och arbetskamraterna.
Men det är klart att läkemedelsbristerna påverkar arbetet, menar han. Apotekarna får lägga ner tid och möda på att leta efter apotek där läkemedlet finns, söka efter alternativ eller försöka få tag på läkare.
– Vi är ju här för att hjälpa kunderna självklart är det jobbigt när en patient är i behov av sin medicin och den inte finns. Vi gör så gott vi kan. Om läkemedlet inte finns alls får vi rekommendera patienten att gå tillbaka och prata med sin doktor.
”Det är för jäkligt”
Det är högljutt vid recepturdisken.– Det är för jäkligt att den inte finns. Jag har fått det för min diabetes och ska till doktorn på fredag som ska visa hur sprutorna används, utbrister en upprörd dam.
Kvinnan har hänvisats hit till Apotek Hjärtat Mariatorget av ett annat apotek. Hon har åkt över halva stan för att hämta ut Ozempic.
Farmaceuten Björn försöker lugnt och pedagogiskt förklara för kvinnan att det är väldigt ont om Ozempic (semaglutid) på i stort sett alla apotek i landet. Kvinnan får beskedet att de enda förpackningar apoteket har inne måste kunden betala helt själv för. 1894 kronor för en månads förbrukning.
Lämnar apoteket utan sin medicin
Björn råder den diabetessjuka kvinnan att ta upp frågan med sin läkare, kanske kan hon byta läkemedel?Irriterad och besviken vänder hon på klacken för att gå mot utgången.
När Läkemedelsvärldens reporter frågar kvinnan vad hon tycker om att hennes diabetesläkemedel inte finns inom förmånen, svarar hon:
– Ska bara de som fått läkemedlet utskrivet för att de ska banta få det, i stället för vi som är sjuka?
Sen lämnar kvinnan apoteket tomhänt.
Läkemedelsvärldens reporter får en mild förmaning efteråt att inte prata med kunderna, för ”då blir de ännu mer upprörda”.
– Inget apotek vill stå med stora läkemedelslager, det är dyrt och man vill inte riskera att förbrukningstiden går ut, säger Måns Ahlén.
Kan inte lita på att läkemedlen levereras
Det är alla slags typer av läkemedel som saknas, berättar apotekschefen Måns Ahlén (på bilden). Över 1100 förpackningar står noterade på Läkemedelsverkets lista över restanmälda läkemedel.– Läkemedelsbristen är ett stort problem, säger han.
Han visar på gapande tomma hyllor där förpackningar med Inolaxol mot trög mage tidigare fanns.
– Vi försöker hålla koll på restnoteringarna, ligga steget före och beställa hem i förväg. Men vi hinner inte alltid hänga med. Vi kan heller inte alltid lita på att läkemedlen faktiskt kan levereras vid den tid som läkemedelsföretagen anger.
”Vår plikt att hänvisa kunden”
E-receptsystemetet går igång. Under eftermiddagen strömmar det in kunder som vill hämta ut receptbelagda läkemedel. Väntetiden på de gröna bänkarna kryper upp till en halvtimme.Det är strålande sol och ”pollenchock”. Många kommer för att hämta ut allergimediciner till sig själva eller sina barn.
En ung kvinna, rödögd och svullen kring ögon, kinder och näsa, frågar efter ögondroppar och nässpray mot pollenallergi.
– Hmm, vi har inte de ögondropparna inne, men jag ska se efter om något annat apotek i närheten har dem, svarar receptarien Anette och söker lagerstatus i Fass.
– Om inte vi har läkemedlet inne kollar vi alltid i Fass om det finns på något annat apotek i närheten, oavsett apotekskedja, säger Anette och tillägger:
– Tyvärr gör inte all apotekspersonal så, de säger bara till kunden att medicinen är slut. Men det är fel, det är vår plikt att hänvisa kunden vidare att de ska få sina mediciner.
Press release wwwlakemdelsvarlden.se Anna Bäsën
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt