Läkemedelsrådet informerar - Hjälp! Min patient har blivit allergisk mot vården
- En uppdatering om kontaktallergi mot medicintekniska produkter
Medicintekniska produkter (MTP) är definitionsmässigt produkter som används i ett medicinskt syfte men som inte är läkemedel. Således innefattar begreppet såväl plåster som höftproteser, pacemakrar, insulinpumpar, avancerade kirurgiska robotar och stentar.
Det råder inget tvivel om att utvecklingen inom det medicintekniska området har haft en avgörande betydelse för utvecklingen av modern hälso- och sjukvård. Användningsområdena blir allt fler och produkterna allt mer avancerade för att kunna diagnosticera, monitorera och behandla olika medicinska tillstånd.
Det finns idag cirka 800 000 unika MTP på den svenska marknaden. I Sverige satsar hälso- och sjukvården varje år över 27 miljarder kronor på MTP. Denna summa ökar ständigt i takt med en snabb utveckling av ny och innovativ medicinteknik1.
Utvecklingen har också lett till att sammansättningen av produkterna blivit mer komplex. Produkterna bärs ofta i tät kontakt med huden eller inuti en människa under lång tid.
Även om MTP är en stor tillgång för modern hälso- och sjukvård så kan de också innebära risk för biverkan. Det är viktigt att MTP i långvarig kontakt med vävnad är utformade på ett sätt som innebär att materialet i produkterna inte avger ämnen som kan ge reaktion i den kringliggande vävnaden och självklart inte heller systemiskt. För produkter som är i kontakt med huden under längre tid finns, om materialet i produkten inte är optimalt, risk för eksem. Allergiska kontakteksem beror på kontaktallergi mot ämnen i produkterna och leder i vissa fall till att användningen måste avbrytas.
Faktaruta
Medicintekniska produkter (MTP) bärs ofta på huden under lång tid och kan ge upphov till kontakteksem.
Allergiska kontakteksem orsakas av kontaktallergi mot ämnen i MTP.
Individer med kontakteksem ska remitteras till yrkes- och miljödermatolog eller dermatolog med intresse för kontaktallergi för utredning.*
Det är viktigt att patienterna får en korrekt diagnos och förklaring till sina besvär samt råd kring hur besvär kan undvikas i framtiden.
|
När fall av kontaktallergi mot ämnen i produkterna diagnostiseras och rapporteras kan produkterna förbättras på sikt. |
|
* I Skåne utreds patienterna ofta på Yrkes- och miljödermatolgoiska avdelnngen, SUS, Malmö. |
Hudbiverkningar av MTP
Det finns många MTP som används på huden men
förhållandevis få rapporter om hudbiverkningar.
När det gäller användare av kontinuerliga
blodglukosmätare (CGM) och insulinpump så har
studier visat att 60–90 % har upplevt hudproblem
vid applikationsstället2-4. Bland individer med
diabetes mellitus typ I, där vi i Sverige har hög
täckning avseende användning av MTP och
brukarna behöver använda MTP dygnet runt, har vi
nu plötsligt en stor grupp av individer med relativt likartad exponering.
Det finns därmed också möjlighet att kvantifiera problemet med hudbesvär vid användning av produkterna, lära oss av de hudbiverkningar som förekommer och försöka förebygga dessa framgent.
Kontakteksem, irritativt eller allergiskt, är den vanligaste hudreaktionen. Irritativa kontakteksem orsakas av irritation från ämnen i produkterna. Även svettning, ocklusion och friktion kan vara bidragande. Allergiska kontakteksem orsakas av kontaktallergi mot ämnen i produkterna. I tabell 1 ses exempel på olika produkter som de senaste 10 åren rapporterats orsaka allergiska kontakteksem vid användning, samt exempel på vilka ämnen i produkterna som gett upphov till reaktionerna. För att en kontaktallergi skall utvecklas måste ämnen, oftast med molekylvikt <500 Da, frisättas och i vävnaden bilda fullvärdiga allergen som vårt immunsystem kan känna igen som främmande - vi blir sensibiliserade. Det krävs en viss mängd allergen för att ge upphov till en sensibilisering. Denna mängd/dos är olika för olika ämnen. När vi väl blivit sensibiliserade krävs det normalt betydligt mindre exponering för allergenet för att vi skall få symptom.
Allergiska och irritativa kontakteksem kan inte särskiljas genom den kliniska bilden.
Tiden från exponering för en MTP till uppkomst av hudreaktioner kan dock vara vägledande i diagnostiken. Ett allergiskt kontakteksem orsakat av CGM eller insulinpump debuterar efter i genomsnitt 6 månaders användning och recidiverar sedan inom ett par dagar vid förnyad användning av samma produkt (eller annan produkt som innehåller samma ämne). Vid irritativa kontakteksem är tiden från att produkten applicerats till att eksem uppkommer ungefär densamma vid första användningen som vid upprepad exponering. De irritativa kontakteksemen är begränsade till det område där produkten är i kontakt med huden medan de allergiska kontakteksemen kan sprida sig utanför området i direkt hudkontakt5. När det gäller kontaktallergi vid användning av MTP är sambandet mellan symptom och produkt lättast att säkerställa vid ett kontaktallergiskt eksem lokalt i anslutning till produkten. Vår kunskap om möjliga samband mellan systemiska symptom och kontaktallergi mot material i MTP baseras oftast på fallrapporter med de brister detta innebär.
Allergiska kontakteksem vid användning av CGM och insulinpump kan orsakas av kontaktallergi mot flera olika ämnesgrupper – kolofoniumrelaterade substanser, akrylater, antioxidationsmedel och andra tillsatsämnen.
De kolofoniumrelaterade ämnena har klistrande egenskaper och utgör troligen en beståndsdel i klistret som fäster häftan mot huden (bild 1a). Akrylater används både i klistret som fäster häftan mot huden och även i lim som sammanfogar olika delar av produkterna (bild 1). Därifrån kan ämnena migrera ned till huden vid användning och ge upphov till kontaktallergi. Andra tillsatsämnen och antioxidationsmedel ökar produkternas hållbarhet och de finns både i lim och plastmaterial i CGM och insulinpumpar (bild 1). Isobornylakrylat (IBOA) är en akrylat som varit ett huvudallergen i CGM och insulinpumpar de senaste åren6-9. IBOA har också identifierats i infusionsset till insulinpumpar8, infusionsset för behandling av idiopatisk pulmonell arteriell hypertension10 och en blodtrycksmanchett11 och har rapporterats orsaka allergiska kontakteksem även vid användning av dessa produkter. Cyanoakrylater är en grupp av akrylater som har rapporterats orsaka kontaktallergiskt eksem vid användning av CGM9, 12, insulinpump9, vävnadslim som används vid sårskador samt efter operativa ingrepp13 och medicinskt lim som används vid varicebehandling14.
Kontaktallergi har också rapporterats mot ämnen i stomiplattor15 och relaterade produkter, omläggningsmaterial16, ultraljudsgel17, 18 och EKG-elektroder19. När det gäller hudreaktioner och implantat där man övervägt systemisk kontaktallergi är sambandet med kontaktallergi för metaller, framför allt guld det som undersökts mest20. Kontaktallergi mot metallerna kobolt, krom och nickel som finns i ortopediska metallimplantat har associerats med problem som kan relateras till kontaktallergi mot produkterna21-23.
Bland vuxna diabetespatienter som utretts för misstänkt kontaktallergi mot CGM och insulinpumpar på Yrkes- och Miljödermatologiska avdelningen i Malmö 2017-2020 var 63% allergiska mot IBOA (ej publicerade data). Ämnet används även i andra typer av lim, tätningsmedel och färger inkl tryckfärger. Trots detta var endast 0.2% av övriga konsekutiva dermatitpatienter som utreddes på avdelningen under samma tidsperiod allergiska mot IBOA (ej publicerade data). Det faktum att MTP som CGM och insulinpumpar bärs kontinuerligt på huden under ocklusion gör att man ser kontaktallergi mot nya ämnen som inte tidigare rapporterats orsaka problem
• Läs mer och hela artikeln pdf free inkl 38 referenser
• För mer information och kliniska bilder se även följande artikel: Ulriksdotter J, Mowitz M, Bruze M, Löndahl M, Svedman C. Hudreaktion ofta orsak till byte av glukossensor eller insulinpump. Lakartidningen. 2021 Oct 11;118:21046. Swedish. PMID: 34637129.
• Hudläkarföreningen i Sverige, SSDV, avsätter första dagen 1012/5 Malmö kring hudreaktioner av medicinbtekniska produkter. Se program
https://ssdv.se/pdf/Inbjudan_SSDV_Malmö_2023_230217.pdf
• Föreningens hemsida
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt