Punktskatt på läsk kan vara en bra åtgärd för att få ned sockerkonsumtionen, enligt Livsmedelsverket. Arkivbild.

Punktskatt på läsk kan vara en bra åtgärd för att få ned sockerkonsumtionen, enligt Livsmedelsverket.                                              Arkivbild. Bild: Karin Wesslén/TT

Inga planer på sockerskatt från regeringen

Livsmedelsverket har utrett om högre skatter kan få oss att äta hälsosammare – och lyfter läskskatt som ett bra exempel från utlandet.

Socialminister Jakob Forssmed (KD) ser hellre att branschen frivilligt enas om att minska sockernivåerna.
– I dagsläget har regeringen inga planer på att införa sockerskatt.

Allt fler får sämre hälsa på grund av matvanor, enligt Livsmedelsverket, som har tittat på vad andra länder har gjort för att förbättra folkhälsan, vilket Sveriges Radio Ekot var först att rapportera om.

Ett sätt kan enligt rapporten vara att öka skatterna på läsk och sötade drycker.

85 av WHO:s 194 medlemsstater har infört sådana punktskatter, enligt rapporten. Det har visat sig leda till minskad konsumtion, men kan även göra att produkterna som sådana blir mindre hälsoskadliga.

– I exempelvis Storbritannien har de infört en avgift för produkter som kommer över en viss nivå socker. Därför är det 67% mindre socker i läsken i Storbritannien, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket, till TT.

Bredare skatt

Färre länder har gått vidare med bredare skatt på ohälsosam mat eller sänkt moms på nyttig mat, men studier på det visar att även sådana åtgärder kan få effekt.

– Det kommer vi titta på också, men där är det ofta väldigt svårt att göra en gränsdragning, säger Brugård Konde.

Rapporten är en del av ett regeringsuppdrag om att bland annat ta fram underlag om hur konsumtion av energitäta och näringsfattiga livsmedel kan minska.

I rapporten lyfts även att Sverige är det enda EU-land som inte använder EU:s skolfruktsstöd, som ger ekonomisk ersättning till skolor som delar ut och undervisar om frukt och grönsaker på skoltid. Detta bör det bli ändring på, anser Livsmedelsverket.

– På skolor som har detta äter barnen mer frukt och grönt vilket är väldigt positivt.

För- och nackdelar

Nästa steg i regeringsuppdraget är att analysera vilka metoder som är framkomliga och effektiva för svensk del. Slutrapporten redovisas i februari 2024.

– Vi måste dels se för- och nackdelar med de olika styrmedlen, dels titta på hur man skulle kunna införa dem på bästa sätt om man vill det, säger Åsa Brugård Konde.

Socialminister Jakob Forssmed (KD) säger dock att regeringen inte i dag har för avsikt att införa någon sockerskatt.

– Däremot har Livsmedelsverket också i uppdrag att skapa förutsättningar för en överenskommelse i livsmedelsbranschen för att få ned sockerhalten i livsmedlen, inte minst med fokus på barn och unga, säger han till TT.

– Jag förutsätter att branschen är mycket intresserad av en sådan här överenskommelse och att vara med och ta ansvar för att vända en utveckling som är väldigt bekymmersam, fortsätter han.

TT: Du ser inte att staten behöver ta ett större ansvar?

– Nu har Livsmedelsverket ett uppdrag att söka och skapa förutsättningar för en branschöverenskommelse. Jag tycker att det ska prövas ordentligt. Men jag konstaterar samtidigt att det inte kan vara en naturlag att en Sprite i Sverige ska ha tre gånger så mycket socker som i Storbritannien.

Cancerfonden hade gärna sett en läskskatt:

"Vi vill se en skatt på sockersötad dryck som inte straffar konsumenterna utan får producenterna att sänka sockerinnehållet i läsken", säger generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström i en skriftlig kommentar.

TT

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt