Sverige lever över 500 000 personer med diabetes – en kronisk sjukdom – som de kommer leva med resten av sina liv.
Diabetesvården handlar därför inte om att bota personerna, utan är fokuserad på egenvård – att personerna själva ska få den utbildning och tillgång till de behandlingsmetoder och de tekniska hjälpmedel samt det stöd de behöver utifrån sina individuella förutsättningar – för att själva hantera sjukdomen i vardagen, i syfte att uppnå behandlingsmål och få ökad livskvalité.
De nationella riktlinjerna för diabetesvård och de behandlingsmål som finns syftar till att minska risken för komplikationer och följdsjukdomar på grund av diabetes. Personer som inte uppnår behandlingsmålen har en högre risk att utveckla komplikationer och följdsjukdomar, vilket ökar samhällets kostnader för sjukvård samt sänker livskvalitén för personen och minskar personens möjlighet att bidra i samhället.
Det är viktigt att vi har en bra diabetesvård i hela Sverige.
För första gången har Svenska Diabetesförbundet nu tagit fram en Diabetesbarometer där vi mäter dels hur personer med diabetes upplever diabetesvården, baserat på en enkät som runt 3 500 personer med diabetes svarat på, dels hur behandlingsresultaten ser ut i olika regioner på centrala områden i diabetesvården, baserat på data från Nationella Diabetesregistret.
Det är den samlade bilden av både behandlingsresultat och upplevelsen av diabetesvården som indikerar hur diabetesvården som helhet fungerar för personer med diabetes.
Syftet med Diabetesbarometern är att få en nuläges-bild av diabetesvården i Sverige
– både hur den upplevs och vilka behandlingsresultat den uppnår – för att identifi era områden som är i behov av förbättring. Det är den kombinerade kunskapen om hur vården upplevs och behandlingsresultat som leder till att vi kan utveckla diabetesvården på ett sätt som både förbättrar hälsan och livskvalitén för personer med diabetes.
Bland personer med diabetes är det 1 av 4 som anser att diabetes-vården har försämrats sedan år 2019 (innan pandemin), och då vi jämför dagens behandlingsresultat med resultaten år 2019 så ser vi att det skett försämringar på 3 av 7 indikatorer som vi analyserat.
Vi ser att fler måste få bättre kontroll på blodsocker och blodtryck, och ökad tillgång till fotvård och ögonbottenundersök-ningar. Pandemin kan delvis vara en förklaringsfaktor här, men samtidigt har det gått att få till förbättringar under en extremt påfrestande period för vården.Vi oroas också av de enormt stora regionala skillnaderna i diabetesvården.
Dessa framgår tydligt på alla områden i analysen, vilket är något som måste hanteras. Ett inslag är oundvikligt – att mer resurser måste satsas på insatser jämfört med idag, vilket kommer att minska komplikationsrisken på sikt. Det är en bra investering såväl för de drabbade individerna som för vården och samhället i stort då kostnaden för komplikationer och följdsjukdomar minskar.
Som patientföreträdare vill vi jobba tillsammans med professionerna inom diabetesvården, samt beslutsfattare inom politiken och vården, för att utveckla och förbättra diabetesvården i Sverige. Tillsammans kan vi ta de steg som krävs för att utveckla diabetes-vården så att personer med diabetes ska kunna leva ett friskt liv.
Som ett första steg presenterar vi 16 förslag på hur diabetesvården kan förbättras inom olika områden baserat på resultaten i Diabetesbarometern.
Ett av detta förslag är införandet av en nationell diabetessamordnare som tillsammans med regionala diabetessamordnare kan jobba med kvalitetsarbete och förbättra diabetesvården, så vi uppnår en bra och jämlik diabe-tesvård som är sammanhållen i hela landet.
Björn Ehlin, förbundsordförande Svenska Diabetesförbundet
Press info från Förordet Svenska Diabetesförbundet
Läs hela skriften 39 sidor pdf free
Hur gör vi svensk diabetesvård bättre? sid 10 i skrifvten
16 förslag att börja med!Tillgång till viktiga inslag i diabetesvården
1. Att regionerna tillför de resurser som krävs så att människor med diabetes får tillgång till de tekniska hjälpmedel som de behöver.
2. Att det etableras en nationell samordning så att tillgången till diabeteshjälpmedel inte beror på var i landet man bor.
3. Att vårdförloppet för diabetes med hög risk för fotsår implementeras skyndsamt i alla regioner och att de nödvändiga ekonomiska medlen avsätts för ändamålet.
4. Att det avsätts medel för att avhjälpa köerna till ögonbottenundersökning, inklusive att underlätta för personer med diabetes att söka hjälp i regioner med kortare väntetider. Stöd och hjälp i diabetesvården
5. Att det finns diabetesteam bestående av de kompetenser som personer med diabetes är i behov av, inklusive psykologer eller motsvarande kompetenser, på alla mottagningar.
6. Att det genomförs särskilda insatser för att underlätta övergången mellan barn- och vuxen-vården på diabetesområdet. Riktlinjer för att förbättra övergångsprocessen är viktiga.
7. Att det införs nationella, mätbara värden för psykosocial hälsa bland personer med diabetes.
8. Att det i alla regioner genomförs regelbundna utbildningar för personer som lever med diabetes, både för nydebuterade och för personer som önskar kunskapsuppdatering.Organisering av diabetesvården
9. Att det i alla 21 regioner finns diabetessamordnare med mandat och möjlighet att bedriva kvalitetsarbete samt ge extra stöd till de delar av primärvården som fungerar sämst.
10. Att förverkliga Tillgänglighetsdelegationensf örslag om teamarbete i primärvården och fast vårdkontakt, så att samordning av patientens olika vårdbehov tillgodoses.
11. Att det i alla regioner genomförs regelbundna och obligatoriska kompetensutvecklingsinsatser för primärvårdpersonal som i vardagen jobbar med personer med diabetes.
12. Att jobba med tydlig och kontinuerlig koordination mellan professioner samt mellan primärvård och specialistvård, för att öka kvaliteten och resulta-ten i diabetesvården.
13. Att fler får mäta sina blodsockervärden. Många lever med typ 2-diabetes men saknar verktyg för att hantera sin egenvård. Helhetsbedömning av och behandlingsresultat i diabetesvården
14. Att de nationella riktlinjerna för diabetesvården uppdateras med aktuell kunskap, så att den svenska diabetesvården följer med i den teknologiska utvecklingen, de nya medicinska insikterna samt nya rön om diabetes och psykisk ohälsa.
15. Att en nationell samordnare för diabetesvården utnämns och tar fram en strategi för hur vi kan få till en jämlik och bra diabetesvård i hela Sverige, där tillgänglighet, kontinuitet och samordning med regionala samordnare blir nyckelord.
16. Att alla regioner ställer krav på primärvårdsenheterna att rapportera till Nationella diabetesregistretoch använda kvalitetsregistret för att analysera sina resultat samt ta fram åtgärdsplaner för att förbättra diabetesvården.
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt