Skriv ut
Kategori: Nyheter
 

Jennifer B. Green, American Diabetes Association: 

”Vi skulle vara väldigt glada om våra riktlinjer följdes i Sverige”

ADA:s, American Diabetes Associations, tydligt evidensbaserade diabetesriktlinjer uppdateras årligen utifrån den senaste forskningen och studieresultaten. 

Kommer det nya bevis eller regulatoriska förändringar däremellan, uppdateras riktlinjerna direkt.

I Sverige är Socialstyrelsens riktlinjer för behandling av typ 2-dibetes uppdaterade senast 2018.

– ADA har verkligen arbetat hårt för att ta framevidensbaserade riktlinjer och se till att den senaste kunskapen och forskningen inom diabetesvård genomsyrar dokumentet,säger Jennifer B. Green, professor i medicin vid avdelningen för endokrinologi vid Duke University i North Carolina, och medförfattare till ADA-riktlinjerna 2022. 

Jennifer B. Greens forskning fokuserar på strategier för att behandla diabetes och minska risken för framför allt kardiovaskulära- och njurkomplikationer kopplade till sjukdomen.

Jennifer B. Green föreläste på ett vetenskapligt möte under svenska Endodiabetes i maj, rubriken var ”ADA guidelines 2022 ur ett svenskt perspektiv”. Hon skulle gärna se att ADA-riktlinjerna används och implementeras i flera länder.

-Vi skulle vara väldigt glada om våra riktlinjer följdes i Sverige och runt om i världen, vi har en bredd och en kompetens som gör att vi inkluderar och bedömer all tillgänglig forskning och studieresultat, säger Jennifer B. Green.

Det första som ska beaktas vid behandling av typ 2-diabetes menar Jennifer B. Green är patientens risknivå för kardiovaskulära händelser och njurpåverkan. 

Hon anser att både sjukvården och beslutsfattare måste ta ansvar för att både GLP1-receptoragonister och SGLT2-hämmare används bredare. Detta för att minska risken för både kardiovaskulära och njurrelaterade utfall hos personer med typ 2-diabetes.

– Läkemedel i respektive klass har visat sig minska risken för kardiovaskulära händelser och dödsfall, och de flesta SGLT2-hämmare minskar också risken för hjärtsvikt och njursvikt.

Förändra befolkningens hälsa

Ändå är det stora regionala skillnader i användningen både i USA och Sverige, konstaterar hon och fortsätter:

– Vi gör ett riktigt dåligt jobb med att använda GLP1-receptoragonister och SGLT2-hämmare. Vi vet att dessa läkemedel, i alla fall i USA, främst används vid behandling av patienter med typ 2-diabetes med låg risk för komplikationer. Vi måste se till att också patienter med hög risk behandlas med dessa läkemedel, de är verkligen de mest effektiva för att förändra befolkningens hälsa.

Hon vill se ett brett ansvarstagande för en kraftigt förbättrad diabetesvård.

–Sjukvården, lagstiftare, politiker, ekonomiskt ansvariga måste arbeta tillsammans för att se till att GLP1-receptoragonister och SGLT2-hämmare används rutinmässiga hos patienter med hög risk för kardiovaskulära komplikationer eller följdsjukdomar samt de med risk för njurkomplikation. 

Skilj på vetenskap och ekonomi

I ADA:s riktlinjer nämns inte den ekonomiska aspekten, något som är vardag ute i den svenska sjukvården där en enskild läkare kan tvingas göra ekonomiska övervägande vid behandlingsval.

Jennifer B. Green tycker att man bör skilja på riktlinjer och ekonomi.

– Min personliga åsikt är att man inte kan ta hänsyn till de ekonomiska aspekterna för att fastställa beprövade optimalabehandlingsriktlinjer. Vi har haft många diskussioner om detta. Min oro är att om vi i riktlinjerna tillåter behandling med billigare läkemedel som inte förbättrar hälsan på samma sätt som vi vet att de nyare läkemedlen gör, riskerar vi att acceptera att vårdgivare ger sämre vård. 

Komplikationer står för 70 procent av den totala sjukvårdskostnaden för typ 2-diabetes i Sverige. 

– Att reducera risken för komplikationer är vad diabetesvård handlar om. När individer utvecklar typ 2-diabetes i unga åldrar kan komplikationer utvecklas mycket snabbt. Vi har nyligen sett i några publikationer i Diabetes Care att den förväntade livslängden för unga människor som har konstaterat kronisk njursjukdom eller hjärtsjukdom är kraftigt förkortad, säger hon och fortsätter:

– Vi måste väga kostnaderna för bästa diabetesvård mot kostnaderna för komplikationer.

 

Ordföranden för Sveriges diabetesläkare. Svebsk Forening för Diabetologi:

Försvenska och använd ADA-riktlinjerna i Sverige

Magnus Löndahl, ordförande för svensk förening för diabetologi, SFD, vill se svenska riktlinjer som uppdateras årligen.

-Någon borde ha mandat och kapacitet att uppdatera riktlinjer på en återkommande, årlig basis för att de ska ge trovärdighet.

Läkemedelsverkets genomgång från 2017 var bra då, men egentligen var stora delar av innehållet inaktuellt redan efter någotår.

Men det kom ingen uppdatering. Socialstyrelsen gjorde sin ”State of the art” 2010, delar har uppdaterats efter det men det är många år sedan det gjordes en total omdaning, säger Magnus Löndahl.

Magnus Löndahl konstaterar att effektiva läkemedel som räddar liv, inte används i den omfattning de borde. Han exemplifierar med gruppen om 50 000 individer upp till 75 år som har typ 2-diabetes och som haft hjärtinfarkt. 

-Här har vi sedan sex-sju år tillbaka kunskap om att vi nu har läkemedel (GLP-1-receptoragonister och SGLT2-hämmare), som har stor gynnsam effekt på överlevnad. Men av de 50 000 så har endast 46 % fått prova något av dessa läkemedel. Kanske ska upp till 90 % göra det. Det föreligger dessutom betydande regionala skillnader, och det ser likartat ut för teknikanvändning, säger Magnus Löndahl.

Jennifer B. Greens uttalande om att de amerikanska riktlinjerna också kan följas i Sverige, ser han positivt på.

-Man borde fundera i den riktningen, säger Magnus Löndahl. ADA inkluderar alla professioner och patientorganisationer.Dokumentet var från början 30 sidor, nu tangerar det 300 sidor. Det är ett robust dokument som stått sig över tiden.

Magnus Löndahl fortsätter:

-Mitt förslag är att dokumentet borde kunna användas i en ”svenskifierad” översättning förutsatt att riktlinjerna även fortsättningsvis håller sig i mitten/medianen, dvs här behövs en ”vaktfunktion”. Att dokumentet primärt baseras på utvärdering av medicinsk behandlingseffekt är en fördel. 

-Därefter måste självklart en ekonomisk värdering göras. Om denna utmynnar i rekommendationer som att ”detta ska vi göra” och ”detta borde vi göra men kan inte ekonomisk prioritera i nuläget” tror jag skulle förbättra följsamheten till och förståelsen för tagna beslut. Sannolikt skulle mycket resurser frigöras genom att anamma detta dokument så länger det har trovärdighet, och just nu har det hög trovärdighet.

På uppdrag av DiabetologNytt

Text: Matilda Lann, medicinjournalisr

Nyhetsinfo

I maj kom Svensk Förenings för Diabetologi dokument "Mål och målsättning diabetes Sverige 2022" 

Hår uppdateras mål och målsättning för typ 1 och typ 2 diabetes, barn unga vuxna, sjukhus- och primärvårds diabetes

Dokumentet är på drygt 10 sidor och finns utlagt på www.dagensdiabetes.se som klickbar pdf

Ny version planeras 2023

www red DiabetologNytt

Träffar: 304