Skriv ut
Kategori: Nyheter

Nästa vecka hålls europeiska diabetesmötet EASD i Stockholm med drygt 12 000 deltagare. Flera sessioner berör CGM och insulinpump.

• Det är bra och viktigt, att då ta upp frågor i diskussionen med de medicintekniska företagen, för att få dessa än mer fokuserade på att avhjälpa problemet genom mindre mängd och mindre allergena ämnen i applikationslimmet.

• Kosmetika har EU och FDA krav på att ämnena måste deklareras. Detta bör också gälla de medicintekniska företagens device för CGM och pump. Dermatologer, diabetesläkare, diabetessköterskor och patiemter har under många år nationellt och internationellt fört fram dessa krav i muntliga diskussioner och i publikationer. Företagen har fram till nu varit avvaktande.

• 2023 finns det möjligheter till ökad öppenhet från företagen.

Tag upp dessa frågor också vid diskussioner vid aktuella sessioner och till företrädare från företagen vid utställning och vid enskilda möten

Kommentar

red DiabetologNytt

_____________________________________________________

Cecilia Svedman:

 ”Kontaktallergi och hudirritation av glukossensorer och insulinpumpar - vad kan man göra som behandlande läkare/diabetessjuksköterska?”

Svensk Förening för Diabetologi (SFD) i samarbete med Svenska läkarsällskapet (SLS) höll gemensamt ett lunchwebinarie den 8:e september, där överläkare Ina Anveden Centrum för arbets- och miljömedicin( CAMM) föreläste om kontaktallergi och hudirritation hos individer som pga sin diabetes måste använda glukossensorer och insulinpumpar. 

Det är enormt viktigt att denna patientgrupp får den hjälp de behöver. Det är därför fantastiskt bra att detta utmärkta webinarium hållits.

Dr Anveden redogjorde för problematiken med hudbiverkningar av sensorer/pumpar  i Stockholms regionen och betonade vikten att dessa anmäls och utreds. Som yrkesdermatolog i Malmö instämmer jag i detta. Jag vill samtidigt komplettera med ytterligare information till läkare och diabetessköterskor som ser patientgruppen, och till patienter som drabbats och till de medicintekniska företag, som har de här produkterna och som lägger ner mycket arbete för de skall optimeras och samtidigt ha så hög precision som möjligt.

För det första – anmäl hudbiverkan till Läkemedelsverket

Genom att anmäla misstänkta och säkerställda hudbiverkningar till Läkemedelsverket uppmärksammar vi än mer problemet. Detta är inte bara ett problem i region Stockholm utan för hela patientgruppen. Speciellt barn med typ 1 diabetes har i Sverige i hög grad någon typ av sensor/pump, enligt NDR senaste årsrapport har barn 98% har CGM, 73% har pump, flertalet av dessa både och. Vuxna med typ 1 diabetes har 84% har CGM, 27% har pump, många både och. 

Precis som dr Anveden sa finns det inte yrkes- och miljödermatologiska avdelningar i hela landet. Det finns därför många i landet som aldrig fått någon diagnos och som inte anmält sina problem. Dock behövs inte någon säker diagnos för anmälan till Läkemedelsverket. Läkemedelsverket gör det nu möjligt även för användare att anmäla. Det räcker med en misstanke om hudbiverkan.

Remittering

Genom att remittera individer med hudproblem av sensorer/pumpar till utredning möjliggörs att individen kan få en säker diagnos och därmed hjälp att få bättre medicintekniska produkter framöver. Utredningen måste göras av en specialistklinik och precis som Dr Anveden påpekade är det viktigt att testa även patientens egen produkt. För att man skall kunna komma till en diagnos behövs det även oftast en kemisk analys och att allergenet definieras - och optimal testdos fastställes. 

Detta är ett arbete för yrkesdermatologiska kliniker. Det finns ett samarbete, som ökat de senaste åren, för att de här patienterna skall få hjälp även om man bor på annan ort än i Malmö där de kemiska analyserna göres idag. 

Samarbete

Från början hade vi i Malmö ofta stor brist på testmaterial och patienterna fick själva komma med sina produkter för analys och test. Samarbetet med de medicintekniska företag som saluför produkterna har blivit enklare - mycket genom det arbete som gjorts under sista 2-3 åren i Arbetsgruppen kvalitet diabetes med SFD, tvärprofessionellt, medicintekniska företag, Equalis, patientförening och där även Läkemedlesverket deltar. Härigenom har vi idag lättare att få tillräckligt med material för utredning. 

Det  stora problemet idag är att eftersom uppköpsförfarandet görs på regionnivå kan de individer som kontaktar oss eller remitteras från andra delar av landet ofta  använt helt andra produkter än våra patienter i Skåne.  En följd av detta är att vi inte undersökt produkterna. 

Eftersom en kontaktallergi är livslång och bara kan diagnosticeras genom korrekt testning betyder det att vi för varje individ som har en ”annan device historia” delvis får börja om från början när vi skall fastställa orsaken till individens besvär. 

Vad vi från Region Skåne gärna vill betona är;
Vikten av anamnes! Om en individ skall få en sensor/pump, fråga om individen reagerat på andra medicintekniska produkter. 

Att starta upp en behandling är en stor sak för individen och i vissa fall kan faktiskt testning innan ny produkt rekommenderas vara till hjälp. Speciellt för den grupp individer som dessvärre pga tidigare sensorer/pumpar redan har flera olika allergier med sig! 

För dermatologer

Patienterna måste testas riktat – I Malmö hjälper vi efter förmåga till om Ni har patienter där anamnesen tyder på kontaktallergi, men där ni misstänker att er testpanel är otillräcklig.

De här patienterna kommer precis som dr Anveden påpekade att vara allergiska i hela sitt liv. Att få en korrekt diagnos kan ha stor betydelse för yrkesval men också för att inte få besvär i framtiden med t.ex. andra medicintekniska produkter. 

Vi har ingen anledning att idag misstänka att individer med diabetes har större risk att få kontaktallergi, men vi är förvånade, liksom dr Anveden, över att de ofta vid testningen också kan ha en parfymallergi. Många parfymämnen liksom en del av ämnena i klistermassorna är naturämnen av olika slag Vilket gör orsakssamband ännu mer komplicerade.

Allt fler individer använder olika typer av medicintekniska produkter. Dessa produkter används inte sällan i tät kontakt med huden under lång tid.  

En del av de allergiframkallande ämnena kan finnas i olika typer av produkter. Det är därför viktigt inte bara för individer med diabetes utan för samhället i stort att produkterna är så säkra som möjligt. 

Den allergiframkallande kapaciteten varierar mycket mellan olika ämnen. Dosen, d.v.s. hur mycket av ämnet som finns i kontakt med huden och hur, samt hur länge man exponeras är av stor betydelse för om en kontaktallergi utvecklas och om man får problem med eksem. 

Sammanfattning

• Troligen kommer vi framöver fortsätta att se att användare blir allergiska.  Dock, om allergin är svag och om bättre information om produkterna görs tillgänglig för läkare och användare, kan problemen lättare lösas.

• Anmäls problemen tidigt har medicintekniska företagen möjlighet att förbättra sina produkter, innan allt för många får kliniska symtom. 

• Genom att ämnena som ingår i en produkt blir bättre bedömda avseende risken för kontaktallergi, kan man undvika, ta bort eller minimera koncentration av ämnen där stor risk för allergiutveckling finns - innan produkten kommer ut på marknaden!

Cecilia Svedman, professor, Sektionschef

Yrkes och Miljödermatologiska avd, VO HRÖ SUS

IKVM Malmö Lunds Universitet

 

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

Träffar: 225