Skriv ut
Kategori: Nyheter

Ny teknik utmanar synen på det mänskliga

Vad innebär det egentligen att vara människa i en tid som präglas av teknik som blir allt mer människolik – och som även tar allt större plats i vår vardag?

Svaret söks i en ny avhandling från Umeå universitet och den undersöker relationer och gränsdragningar mellan människor och människoliknande teknik i både fiktionen och vården.

Avhandlingen knyter an till den klassiska frågan om vad det innebär att vara människa.

– Specifikt undersöker jag hur vi förhåller oss till den ökande kontakten vi, i vardagen och på jobbet, har till människoliknande teknik, alltså teknik som har människoliknande egenskaper eller utseende såsom robotar och digital hälsoteknik, säger Johan Hallqvist som skrivit avhandlingen.

Han fortsätter:

– Jag studerar vilka dessa föreställningar om det mänskliga är, hur de kommer till uttryck samt hur gränser mellan människor och människoliknande teknik förhandlas och omförhandlas.

Relationen teknik och människa

I avhandlingen undersöker han relationen mellan människor och människoliknande teknik i både fiktiva och icke-fiktiva sammanhang, där människoliknande teknik utvecklas och används i en svensk kontext där teknik flyttar in i människors hem.

Han har studerat forskningsprojekt som utvecklar digital hälsoteknik för hälso- och sjukvård, men också den svenska science fiction tv-serien Äkta människor som handlar om människoliknande robotar i en föreställd framtid.

– Det kanske låter konstigt att både undersöka hur digital hälsoteknik utvecklas och hur människolika robotar gestaltas i fiktionen. Men jag menar att både forskningsprojekten och tv-serien utgör ”spelplatser” där möjliga relationer mellan människor och människoliknande teknik utforskas.

Avhandlingen resulterar i två övergripande teman. Det första temat visar hur teknik görs människolik genom dels avatarer och robotkroppar, dels genom att göra teknik personlik där den framstår mer som en person än ett objekt. När teknik görs människolik både utmanar och upprätthåller den våra föreställningar om vad det innebär att vara människa.

Möjliga konflikter

Det andra temat visar hur människoliknande teknik kan leda till möjliga konflikter.

En konflikt handlar om relationen mellan patient och digital hälsoteknik gällande när den digitala hälsotekniken bör gå emot patientens vilja för att främja patientens hälsa.

– En annan konflikt handlar om frågan om patientens valfrihet och möjlighet att själv få välja avatar för den digitala hälsotekniken. Konflikten uppstår om patienten skulle välja bort vissa avatarer på grund av fördomar gällande exempelvis kön, etnicitet och ålder, vilket skulle kunna leda till diskriminering mot vårdpersonal.

Avhandlingen:

Människoliknande teknik och det möjligt mänskliga – en etnologisk studie av relationer mellan människor och teknik, Umeå universitet.

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1650998/FULLTEXT01.pdf

Johan Hallqvist, biträdande avdelningsföreståndare och adjunkt i socialt arbete vid institutionen för samhällsvetenskaper på Södertörns högskola

 

Press release

www.forskning.se

 

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

 

Sammanfattning

Denna avhandling knyter an till den klassiska kulturvetenskapliga frågan om hur vi förstår vad det innebär att vara människa. Specifikt undersöks hur män- niskor i samtiden aktivt utforskar och förhåller sig till den ökande kontaktytan i vardagsliv och arbetsliv mellan människor och människoliknande teknik, dvs. teknik som har människoliknande egenskaper och inte sällan även människo- liknande utseende såsom robotar och digital hälsoteknik. Detta möjliggör en granskning av hur mänsklighet skapas, förhandlas och omförhandlas.

Det övergripande syftet med avhandlingen är att undersöka de föreställningar om vad det innebär att vara människa som aktualiseras i mötet mellan männi- ska och människoliknande teknik. De centrala frågorna rör vilka dessa föreställ- ningar om det mänskliga är, vad som kännetecknar dem och hur de kommer till uttryck samt hur gränser mellan människor och människoliknande teknik för- handlas och omförhandlas. I syftet ingår även att undersöka hur föreställningar om det mänskliga i relation till människoliknande teknik påverkas av och på- verkar föreställningar om kön, sexualitet, ålder, etnicitet, social skiktning och subjektivitet, samt även hälso- och sjukvård och professionalism. Dessa olika perspektiv undersöks i avhandlingens fem papers.

Avhandlingens empiri utgörs av två delstudier från både fiktiva och icke-fiktiva sammanhang där människoliknande teknik utvecklas och används av männi- skor inom en svensk kontext. Delstudierna utgör två olika spelplatser där möj- liga (framtida) relationer mellan människor och människoliknande teknik gest- altas och undersöks. I delstudie 1 (paper 1–2) undersöks, genom intervjuer och observationer, utvecklingen av digital hälsoteknik för hälso- och sjukvård inom två svenska tvärvetenskapliga forskningsprojekt, Like-a-peer och Walk Safely. I delstudie 2 (paper 3–5) undersöks, genom medieobservationer, relationer mel- lan människor och människoliknande teknik i den svenska science fiction tv- serien Äkta människor.

Empirin har analyserats med hjälp av diskursteori, figural hermeneutik, femin- istisk queerteori och feministisk nymaterialistisk teoribildning. Specifikt analys- eras hur föreställningar om att vara människa förhandlas och omförhandlas i relationer mellan människor och människoliknande teknik där språk, praktiker och materiella objekt länkas samman och skapar gränsdragningar mellan vad som förstås som mänskligt och icke-mänskligt.

Utifrån resultaten i avhandlingens papers framkommer två övergripande teman gällande föreställningar om mänsklighet i relationer mellan människor och människoliknande teknik. Det första temat är hur människolikhet som medel, fantasi och praktik fungerar både gränsupprätthållande och gränsöverskri- dande. Såväl i Like-a-peer och Walk Safely som i Äkta människor gjordes teknik människolik på olika sätt, för olika syften och i olika grad. Detta förmänskli- gande tog sig uttryck främst genom att förkroppsliga tekniken för att göra den mer ”biologiskt” människolik, genom personalisering där tekniken anpassas till användarens behov och att tekniken görs personlik, samt genom subjektivering där tekniken framstår mer som en någon än ett något. Resultatet visar att förmänskligandet av tekniken både utmanar och upprätthåller föreställningar om vad det innebär att vara människa och skapar vissa gränsöverskridanden mellan människa och människoliknande teknik men även mellan fiktion och verklighet samt mellan arbetsliv och vardagsliv, när tekniken flyttar in i människors hem.

Det andra temat är hur människolikhet ger upphov till (möjliga) konflikter och utmaningar. Två potentiella konflikter identifierades. Den ena konflikten invol- verade relationen mellan patient och digital hälsoteknik i huruvida om och när den digitala vårdgivaren (människoliknande digital hälsoteknik) skulle följa eller gå emot patientens egna hälsorelaterade önskemål. Den andra konflikten handlade om frågan om patientens valfrihet och möjlighet att själv få välja ava- tar till sin digitala vårdgivare för att öka sin villighet att följa den digitala vård- givarens råd. Några intervjupersoner lyfte risker med att patienten skulle välja bort vissa avatarer på grund av fördomar gällande exempelvis kön, etnicitet och ålder. För det första skulle detta kunna hota den mänskliga mångfalden inom hälso- och sjukvården genom att patienter, medvetet eller omedvetet, även väl- jer (bort) mänskliga hälsoprofessionella baserat på fördomar. Valet av avatar, det vill säga hur digitala hälsoprofessionella skulle förkroppsligas, synliggjorde på så sätt en konflikt mellan patientens valfrihet och de hälsoprofessionellas professionalism och arbetsrätt, där patienternas trygghet ställdes mot de hälso- professionellas trygghet och skydd mot diskriminering.

För att hantera eventuella konflikter mellan vårdgivare och vårdtagare i hur digitala hälsodata ska balanseras krävs ett omfattande etiskt arbete kring hur patientens och vårdens intressen ska balanseras och hur vårdgivande i hemmet via digital hälsoteknik ska hanteras; de digitala vårdgivarna, som exempelvis Like-a-peers mentoragent eller vårdhubotarna i Äkta människor, har således en delikat uppgift i att försöka väga dessa intressen mellan patienten och vården mot varandra.

Nyckelord: förmänskligande, människolikhet, digital hälsoteknik, avatar, ro- bot, science fiction, förkroppsligande, patient, hälso- och sjukvård, professional- ism, medicinsk humaniora, genus, Äkta människor

Träffar: 180