• Region Jönköpings län arrangerade ett seminarium där man diskuterade frågan om hur digitaliseringen av vården kan ge mervärde åt patienterna och inte bara åt företagen och regionerna.

- Jag tycker att man behöver problematisera digitaliseringen av vården. Digitaliseringen bör ge patienterna ett mervärde, inte bara företagen och regionerna. Men hur hittar man ett win-win-förhållande i de här frågorna, så att vinsten också går tillbaka till patienterna?”, säger Göran Henriks.

• Lars Åke Levin, professor i hälsoekonomi vid Linköpings universitet, och Petrus Laestadius, vice vd för Swedish Medtech, uttryckte hård kritik mot Medicintekniska produktrådet, MTP-rådet, i samband med ett seminarium arrangerat av Dagens Medicin Agenda. MTP-rådet fungerar inte ur deras synvinkel och de anser att det borde läggas ner.

- ”MTP-rådet är feltänkt i grunden. De ser ett litet fragment av den enorma produktflora som finns och det görs inte i anslutning till bredare samsyn på patientgrupp eller vård på systemnivå”, säger Petrus Laestadius 

Digital Hälsa har via mejl och sms sökt MTP-rådets ordförande Jan Liliemark samt rådets koordinator för kommentarer till kritiken.

I MTP-rådet ingår experter som representerar Sveriges regioner och ger inom ramen för arbetet med ordnat införande av medicinteknik rekommendationer om användning av vissa nya medicintekniska produkter. Syftet är att främja jämlik och kostnadseffektiv användning av vissa nya medicintekniska produkter.

Roger Olofsson Bagge, kirurg och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, förespråkade under almedalsseminariet en lösning som används i England och med helhetsansvar hos National Institute for Health and Care Excellence, NICE. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, skulle kunna ha motsvarande roll menade Roger Olofsson Bagge. 

• Ökad delning av hälsodatakan accelererar utvecklingen av precisionsmedicin. Det var en av slutsatserna i samband med  läkemedelsbolagets Janssens almedalsseminarium ”Hälsodata för vem - vad kan vi, vad vill vi och vad får vi göra? Hur gör vi det omöjliga möjligt?” 

Men föråldrad lagstiftning, bristande standardisering av medicinska begrepp och tillgång till utbildning för vårdpersonalen bromsar utvecklingen.

Det framkom under paneldiskussionen som benade ut vad som krävs för att ökad och säker delning av hälsodata ska utgöra en grundläggande förutsättning för att utveckla nya metoder för förebyggande hälsoinsatser, sjukdomsdiagnoser, nya behandlingar och uppföljningar av patientutfall av befintliga i Sverige.

”Mycket är bra i Sverige i dag, vi har till exempel tillgång till fantastiska register, men vi skulle kunna använda dem ännu mera. Vi behöver dock förändra patientlagstiftningen och annan lagstiftning för att kunna använda datan till att analysera användningen av våra läkemedel för till exempel utfallsbaserade betalningsmodeller, sa Martin Johansson, medicinsk chef på Janssen, rapporterar Läkemedelsmarknaden. Han betonade vikten av säkerhet och skydd av patienternas personliga integritet, men uttryckte en viss otålighet med tanke på den stora potentialen sekundäranvändning av hälsodata har för möjligheterna att utveckla nya, medicinska innovationer i Sverige.

”Vi har fantastiska möjligheter, men ibland går den här omställningen lite väl långsamt”, sa Martin Johansson.

• Bristen på tillgänglig vårddata är ett hinder för att ta AI vidare in i hälso- och sjukvården.

Det framkom i samband med ett almedalsseminarium där Mattias Ohlsson, professor i beräkningsbiologi vid Lunds universitet, deltog.

"Jag skulle vilja ha data från alla regioner. Det bästa vore om man på ett nationellt sätt kunde samla in data i ett register”, säger Mattias Ohlsson 

Från www digital hälsa press release

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt