Socialstyrelsens riktlinjer och SFD:s måldokument diskuterades på ett seminarium under politikerveckan i Almedalen. Hur står de sig mot varandra och hur ska måldokumentet användas?

Magnus Löndahl, ordförande för Svensk förening för diabetologi, SFD, menar att måldokumentet 

https://www.dagensdiabetes.se/images/filer_att_ladda_ner/DN_3_A5_2022.pdf

från i maj i år, med 15 vägledande punkter för omhändertagande och behandling av typ 1 och typ 2 diabetes var nödvändigt av bland annat tre skäl:

1. Det har hänt ofantligt mycket inom diabetesvården de senast 10–20 åren: medicintekniska hjälpmedel, en farmakologisk behandlingsarsenal som är annorlunda och en ökad kunskap och digitaliseringsnivå i samhället.
2. Diabetes inkluderar drygt 5% av befolkningen. Redan i 40-årsålder pratar vi om procent i befolkningen som har typ 2 diabetes. I åldern 65 år eller äldre är det 10–15 %, så det är definitivt en folksjukdom. 
3. Vi har kunskap och verktyg, men dessa används på väldigt olika sätt. Måluppfyllelse för HbA1c under 52 mmol/mol vid typ 2-diabetes bland vuxna upp till 79 år: snitt i regionerna är 58 % med en variation från 47–62 %. Det är betydande skillnader, konstaterar Magnus Löndahl.

För ett HbA1c under 57, som Magnus Löndahl kallar ”anständighetens nivå,” varierar måluppfyllanden mellan 65-80 %. Nedbrutet på vårdcentraler i Skåne är skillnaden 54–90 %.

Magnus Löndahl konstaterar att effektiva läkemedel som räddar liv, inte används i den omfattning de borde. Han exemplifierar med gruppen om 50 000 individer upp till 75 år som har typ 2-diabetes och som haft hjärtinfarkt. 

- Här har vi sedan 7 år tillbaka kunskap om att vi nu har läkemedel GLP-1-receptoragonister och SGLT2-hämmare, som har gynnsam effekt på överlevnad. Men av de 50 000 så har endast 46% fått utskrivet något av dessa läkemedel. Kanske ska upp till 90% göra det. Det är stora regionala skillnader, och det ser likadant ut för medicinsk teknikanvändning, säger Magnus Löndahl.

Riktlinjer behöver uppdateras årligen

Tanken med måldokumentet, som ska ses som ett diskussionsunderlag, är att det ska uppdateras årligen. Men egentligen vill Magnus Löndahl se att de nationella riktlinjerna uppdateras årligen.

-Någon borde ha mandat och kapacitet att uppdatera riktlinjer på en återkommande, årlig basis för att de ska ge trovärdighet. Läkemedelsverkets genomgång från 2017 var bra då, men egentligen var det som stod där out of date redan efter ett år. Men det kom ingen uppdatering. Socialstyrelsen gjorde sin ”State of the art” 2010, det har adderats på kunskap efter det men det är många år sedan det gjordes en total omdaning, konstaterar Magnus Löndahl.

Socialstyrelsens Carl-Erik Flodmark, medicinskt sakkunnig, menar att riktlinjerna inte hindrar att professionen kommer med synpunkter och kan vara med och komplettera riktlinjerna.

- Våra riktlinjer ska ge stöd till beslutsfattare vad man ska satsa på, i detta fall diabetes. Efterhand har kunskapsstyrningssystemet utvecklats. Det finns ingen motsättning i detta och det finns inget hinder att profession kan komma med synpunkter. Huvudskillnaden är att Socialstyrelsen och SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, har musklerna att ta fram de data och den evidens vi behöver.

- När det gäller läkemedel är det lite lättare, för där finns det studier och det har Läkemedelsverket koll på, säger Carl-Erik Flodmark.

Men hur står sig riktlinjerna i dag, 2022?

- Våra riktlinjer kanske på sikt ska tona ner HUR man ska göra i detalj, utan mer fokusera på att diabetesvården ska prioriteras. Vi har inget beslut om när vi ska revidera de här riktlinjerna, utan vi utreder det kontinuerligt, säger Carl-Erik Flodmark.

Följer ni upp hur riktlinjerna följs?

- Vi har olika jämförelser och tar fram data, men vi har ingen systematisk insats att vi reagerar om det inte fungerar på ett ställe, utan vi styr med kunskap. Det finns andra styrsystem för uppföljning och det beror på vilka behov som finns, säger Carl-Erik Flodmark. 

Jämförelser hjälper politiken

Utöver Socialstyrelsens riktlinjer och SFD:s måldokument, lyfter Anders Henriksson, 2:e vice ordförande (S), SKR, in organisationens kunskapsstyrningsmodell.

- Kunskapsstyrningsmodellen är inget tillfälligt. Detta ska etableras i regionerna och vi ska öppet redovisa vad vi gör för resultat, säger Anders Henriksson. För mig som politiker ger jämförelserna en oerhörd möjlighet att ställa frågor om varför det ser ut som det gör. Vi ska förstås inte vara inne i detaljer men vi kanske kan få verksamheten själv att stanna upp och fråga sig om det är något vi göra annorlunda eller se vad andra gjort.

Diabetesförbundets ordförande Björn Ehlin vill se en samlad kunskapsbank.

- Det vore bra att samla kompetensen istället för att ha olika dokument på olika myndigheter och nivåer. Kunskapen behöver hittas på ett ställe så alla kan ta del av det, säger Björn Ehlin. 

Försvenska och använd ADA-riktlinjerna i Sverige

Den amerikanska diabetesorganisationen ADA skriver tydliga evidensbaserade riktlinjer som skrivs om en gång per år och uppdateras däremellan om det kommer nya bevis eller regulatoriska förändringar. 

Varför inte ta dessa riktlinjer till Sverige?

- Den frågan har jag själv ställt mig, man borde fundera i den riktningen, säger Magnus Löndahl. ADA inkluderar alla professioner och patientorganisationer. Dokumentet var från början 30 sidor, nu tangerar det 300 sidor. Det är ett robust dokument som stått sig över tiden och nyanserats mot mitten. 

Magnus Löndahl fortsätter:

- Mitt förslag är att dokumentet kan översättas med lite känsla och med en ”vakt” som ser till att riktlinjerna håller sig i mitten/medianen, och sen inte sätter prislapp på det utan det är mediciner som utvärderas och rekommenderas. Det som skulle kunna vara en svensk implikation är att lägga till ”detta ska vi göra” eller ”detta vill vi göra men har inte råd”. Jag tror att vi skulle frigöra mycket resurser genom att anamma detta dokument så länger det har trovärdighet, och just nu har det hög trovärdighet.

Seminariet arrangerades av SFD och Novo Nordisk

På uppdrag av DiabetologNytt

Lena Bergling

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt