Skriv ut
Kategori: Nyheter
"Utbildning och styrning krävs för att nå digitaliseringsmålet”
Läkemedelsverket

Hälso- och sjukvården måste öka farten i digitaliseringsprocessen. Utvecklingen ger oss viktiga verktyg men för att uppnå förändring krävs att organisationer och arbetsplatser ändrar kulturer och arbetssätt genom ett aktivt ledarskap och ökad kompetens. Det skriver Läkemedelsverkets generaldirektör idag på debattplats i tidningen Dagens Samhälle.

- Vi är nu med och lägger räls för det digitala spåret. För att det ska lyckas krävs att vi behåller förändringstrycket som pandemin skapat och utbildar chefer och medarbetare i att hitta nya digitala verktyg och lösningar på våra utmaningar, säger Läkemedelsverkets generaldirektör Björn Eriksson.

2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter. 

- Utvecklingen går i ett rasande tempo och verksamheter inom hälso- och sjukvården måste öka farten i digitaliseringsprocessen.

- Utvecklingen ger oss viktiga verktyg för att skapa ett effektivt och jämlikt sjukvårdssystem, där nya behandlingar utvecklas och en bättre vardag för medarbetare inom vård och omsorg skapas. Möjligheterna är oändliga men det kräver att organisationer och arbetsplatser ändrar kulturer och arbetssätt genom ett aktivt ledarskap och ökad kompetens inom digitalisering och dess möjligheter. 

Läkemedelsverket ska tillsammans med andra aktörer vara med och skapa ett innovativt digitalt arbetssätt för att hantera dagens och framtidens utmaningar. 

Mer info
https://www.dagenssamhalle.se/opinion/debatt/lakemedelsverket-de-digitala-verktygen-har-fatt-en-snabbskjuts-under-pandemin/

Debatt

Läkemedelsverket: De digitala verktygen har fått en snabbskjuts under pandemin

Covid-19 pandemin har både ökat kraven på hälso- och sjukvården och myndigheter. Det handlar bland annat om skärpta krav på snabbhet, effektivisering och att använda digitaliseringens möjligheter. Det är upp till oss att säkerställa att vi lyckas, skriver Läkemedelsverkets generaldirektör Björn Eriksson.

Vi inom hälso- och sjukvården måste öka farten i digitaliseringsprocessen, Björn Eriksson.

Foto: Jeanette Hägglund/Läkemedelsverket


Utvecklingen ger oss viktiga verktyg för att skapa ett effektivt och jämlikt sjukvårdssystem, där nya behandlingar utvecklas och en bättre vardag för medarbetare inom vård och omsorg skapas. Möjligheterna är oändliga, men det krävs att organisationer och arbetsplatser ändrar kulturer och arbetssätt genom ett aktivt ledarskap och ökad kompetens inom digitalisering och dess möjligheter. 

Oavsett vem jag möter så är slutsatsen densamma – vi inom hälso- och sjukvården måste öka farten i digitaliseringsprocessen. Covid-19 pandemin och vaccinerna har ställt stora krav på Läkemedelsverket och har i vissa delar gett utvecklingen en skjuts framåt. Nu är vi med och lägger räls för det digitala spåret. För det krävs att vi behåller förändringstrycket som pandemin skapat och utbildar chefer och medarbetare att hitta nya digitala verktyg och lösningar på våra utmaningar.  

Digitalisering är ett omfattande begrepp med många nyanser. Därför är det viktigt att bestämma vad man menar och vad det konkret ställer för krav på organisationen och medarbetaren. För Läkemedelsverket har det under det senaste året betytt verktyg för att effektivisera biverkningsrapportering, forskning och kliniska prövningar. Arbetet är komplext och tidskrävande och förändringar sker i snabb takt. Vi går på de flesta områden från ett analogt till ett digitalt arbetssätt. Låt mig ge några exempel från vår verksamhet:

Effektivare myndighet genom automatisering. En digital medarbetare avlastar numera med teknikens hjälp hanteringen av inkomna rapporter om misstänkta biverkningar (av exempelvis covid-19 vacciner). Tack vare delvis automatisering av Läkemedelsverkets datahantering ökar vi snabbare spårbarheten av signaler och vi blir en effektivare myndighet.

Ökad patientsäkerhet tack vare enklare rapportering. Vårt mål är att all vårdpersonal ska kunna rapportera in biverkningar direkt i journalen. Syftet är att höja patientsäkerheten, förenkla för personalen, spara dyrbar administrationstid och skapa mer tid för patientmötet. 

Virtuella kliniska prövningar. Läkemedelsverket genomför under 2021 ett projekt för att etablera förutsättningar för kliniska läkemedelsprövningar, digitaliserat och decentraliserat i Sverige. Det är alltså inte längre nödvändigt att patienten deltar i kliniska prövningar på sjukhus – stora delar av arbetet kan skötas hemifrån och rapporteringen görs digitalt. 

Säkrad transparens genom standardisering. Under 2022 lanseras den EU gemensamma plattformen Clinical Trial Information System (CTIS), för kliniska prövningar. Plattformen underlättar livscykeln för en klinisk prövning och skapar förutsättningar för innovativt arbete. Tillsammans med övriga europeiska läkemedelsmyndigheter säkrar vi transparens och patientsäkerhet genom standardisering.

Utbyte av hälsodata. En viktig del i arbetet för att utveckla samarbetet är de gemensamma förslag på förbättrad hantering av data som regeringens samverkansgrupp för Life Science arbetar med. Det finns ett mycket stort behov av en utvecklad delning av data mellan myndigheter. Läkemedelsverket har tillsammans med andra nordiska myndigheter genomfört en gemensam registerstudie i syfte att studera covid-vacciner och min ambition är att vi ska genomföra fler, liknande projekt. 

Samarbetsorganisationen Vision e-hälsa 2025

https://ehalsa2025.se

har tydligt pekat ut riktningen: Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter.

- Vi är fast beslutna om att tillsammans med andra aktörer skapa ett innovativt digitalt arbetssätt för att hantera dagens utmaningar såväl som de framtida. Så låt oss ta nya tag kring detta, jag är övertygad om att myndigheternas bidrag i dag kommer att göra samhället till en bättre plats att leva på i morgon.

Björn Eriksson
Generaldirektör på Läkemedelsverket

Press release LMVK

Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt




Träffar: 446