Skriv ut
Kategori: Nyheter

Recension av 

Närmare - om det livsviktiga i att röra vid varandra

av Helena Backlund Wasling

Utgiven 2019 på Mondial, Stockholm.                                                              Pris inbunden 270 kr, som e-bok 39 kr.

Boken gavs ut för två år sedan, men bokens tema är rykande hett. Den påtvingade isoleringen under pandemin har tydligt visat människans stora behov av taktil beröring - ”hudhunger” är författarens illustrativa ordval. Hur har det påverkat oss att tvingas hålla avstånd?

Huden är ju vårt största organ, det är via den vi knyter de djupaste relationsbanden. Just i år har också professorerna David Julius och Ardem Patapoutian tilldelats Nobelpriset i fysiologi/medicin för sina upptäckter av receptorer för temperatur och beröring. 

Nobelpriset förärades dem i år, men redan på 1990-talet kom stora forskningsresultat kring det viktiga men ofta förbisedda sinnet känsel. Professorerna emeritus Åke Vallbo och Karl-Erik Hagbarth hade utvecklat en metod - neurografi - som senare förfinats av andra till mikro-neurografi. Detta möjliggjorde ny forskning i ämnet. 

Professor Håkan Olaussons forskningsgrupp, där Helena Backlund Wasling ingick, upptäckte att människan har en särskild typ av nerver som förmedlar den behagliga känslan av långsam, fin beröring, idealt 3 cm/sek.

Forskarvärlden förhöll sig emellertid då ganska kallsinnig till att evolutionen skulle ha gett oss ett särskilt sinne för behaglig beröring, trots att tanken är högst rimlig; människan är av social natur och i våra mest värdefulla relationer tar vi i varandra, smeker varandra, för att komma varandra ännu närmre.

Med Patapoutians kreativa forskning har vi nu fått en djupare förståelse för hur denna form av beröring skapar elektriska signaler till hjärnan. Förhoppningar finns om att på sikt finna bättre förklaringsmodeller och behandlingar till den stora grupp patienter som lider av smärtproblematik.

Med dr Helena Backlund Wasling utbildade sig först till sjukgymnast/fysioterapeut men tyckte efter ett par års kliniskt arbete att hon stagnerat.  Hon fick då kontakt med en forskare som var intresserad av hudkänselns påverkan på vår motorik. Allteftersom kom hennes forskning dock mera att handla om känslomässiga aspekter av beröring och var de hör hemma i nervsystemet.

Hon är nu forskare i neurofysiologi vid Sahlgrenska Akademin. HBW har upplysningsambitioner -  hon fann det nedslående att bara kollegor tog del av viktiga forskningsresultat, de nådde inte ut till ”vanliga” människor. Denna bok är hennes sätt att förmedla kunskap om hur viktig beröring och fysisk närhet är för vårt välbefinnande.

Mot slutet av boken har författaren redovisat sina referenser till varje kapitel. I löpande text har hon ofta nämnt olika relevanta forskarnamn. Jag saknar Håkan Olausson namn i boken. Han och hans forskargrupp har ju i trettio år forskat kring just känselsinnet!

Tidigt i boken finns ett kapitel som heter ”Hud och känsel”.För den medicinskt skolade är dessa fakta säkert välbekanta. För mig var upplägget pedagogiskt och bra, tillräckligt detaljerat för att vara hjälpsamt vid den fortsatta läsningen, men utan att djupdyka i alltför många detaljer.

Sedan rör sig HBW smidigt mellan allehanda ämnen, som på något vis kan associeras till beröring. Hon väver in såväl gamla forskarrön, som det beryktade Harlowexperimentet med apor, som helt nya, exempelvis på 6 veckor gamla spädbarns reaktioner, undersökta med infrarött ljus, vid olika sorters beröring.

Jag gör här några snabba nedslag för att visa vad du kan förvänta dig finna i boken - det rör sig om såväl historiska tillbakablickar som samtidsobservationer.

Författaren skriver ganska mycket om hur vi hälsar, olika i olika kulturer. Äldsta ”beviset” för handslaget är från 500 f. Kr. Vid en undersökning i Sverige för några år sedan visade det sig att kramen kom på första plats som hälsningsritual, ”hej” på andra och först på tredje plats kom handslaget. 

När blev egentligen kramandet med människor man aldrig tidigare mött eller känner helt flyktigt ”norm” i Sverige?

Här tar jag mig friheten att skjuta in några egna ord om de hälsningssätt som lanserats under pandemin. ”Armbågshälsningen” ger mig negativa associationer till uttryck som att ”armbåga sig fram” eller ”bjuda någon med armbågen¨. Lika illa med ”fothälsningen” - vem tycker om att ”få sparken”? Vad är det för fel på redan etablerade ”Namastehälsningen” eller ”handen på hjärtat” med en bugning och ett leende? Eller ett enkelt ”Hej!” och en vänlig nick?

Författaren berör hur barnhem fungerat, hon kommer in på anknytningsteorin och spegelneuroner och betydelsen av tankeläsningsförmåga vid relationer. ”Kängurumetoden” presenteras, liksom holdingterapi. Högkänslighet och synestesi berörs och skillnaden mellan skön och obehaglig beröring. Att vi bums känner skillnaden! Erogena zoner. Vem får röra vem? Och var? ”Me too”- debatten, som delvis handlade om vissa mäns maktdemonstrationer. ”Cuddle therapy” - lätt absurd men där det kanske ändå finns en vinst i att lära sig säga både ”Ja!” och ”Nej!” till att bli berörd? Skillnader i att röra sig själv eller att bli berörd. Kramars olika längds olika påverkan. Positiva effekter av att bara snudda vid någon. 

Hund- och kattägare får lägre blodtryck och lägre nivåer av kortisol, när de klappar sina hundar och att det troligen är oxytocin som driver dessa förändringar. Denna bok är ju skriven före pandemins påtvingade separationer så hon tar inte upp att den som en förklaring till att så många skaffat ”människans bäste vän” under den perioden? Inte bara som promenadkompis!

Prescott slutsatser av sin forskning; att den som har lätt för fysisk njutning mycket sällan uppvisar ett våldsamt beteende och en person som har lätt ta till våld har svårare att ta njuta av fysiskt välbehag borde vare en möjlig väg för att bryta de kriminella gängens uppsugning av mycket unga? HBW fann ingen forskning om beröringsterapi på fängelser. Hon ifrågasätter att dagens förskola kan fylla små barns behov av närhet och reflekterar över konsekvenserna. 

Det avslutande kapitlet heter ”Hur gör vi nu?” där hon påtalar allas vårt ansvar att använda oss av den kunskap vi nu har om beröringens betydelse. Hon ger i 9 punkter sina bästa tips hur vi tar hand om och ser till att systemen för känslomässig beröring i kroppen tas tillvara. Några av de nio punkterna har tragiskt nog varit ”no no!” under coronatiden - och vi är fortsatt tillsagda att vara försiktiga. Längtan efter kramar med barnbarnen har nog de flesta vaccinerade nu bejakat - men många säger att de numera begränsar kramandet till dem de känner väl och extra varmt för. 

Författaren har ett ledigt och flyhänt språk, vilket gör boken lättläst. Hon har ett personligt tilltal med många exempel från sitt eget privatliv - jag tycker dock att de blev väl många och utlämnande och borde begränsats. 

Hennes upplysningsiver gör att hon vill berätta om ALLT! och ändå saknar jag tankar om t.ex. ”tunga täcken” för att få god sömn och att lära ut hudkontaktens stora roll som hjälp för anknytning vid adoption - självklart kan då inte de ca 250 sidorna innehålla fördjupningar. Den som vill veta mer om något speciellt ämne har ju möjlighet att söka den kunskapen med hjälp av referenslistan. 

Men är denna bok då läsvärd? Och för vilka? Ja, jag tycker att den är informativ och en fin påminnelse om människans grundläggande behov av beröring för sitt välmående och att det är viktigt för alla inom människovårdande yrke att ha detta i åtanke. Och att agera efter det - med all respekt gentemot såväl individers personliga integritet som virvlande virus!

Jag avslutar recensionen med att citera bokens sista meningar:

”Det är dags att mötas igen. Det är dags att komma närmare varandra. Vi har redan märkt att ett samhälle där alla spelar huvudrollen i en illusorisk storfilm inte fungerar. Ungdomars psykiska hälsa blir sämre och sämre och möjligheterna till fysiska möten med människor minskar undan för undan allt eftersom våra liv digitaliseras socialt, i vården och i nästan all service. Seså nu. Kom lite närmare. Det är verkligen dags.”

Marie Insulander 

På uppdrag av DiabetologNytt                                                                     Leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi

Leg. psykoterapeut, handledare i KBT

 

Nyhetsinfo

www red diabetologNytt

Träffar: 242