Skriv ut
Kategori: Nyheter

Komplikationer vid diabetes kan undvikas

Debatt

Diabetespatienter kan som basbehandling få att hålla koll på sin kost samt att öka sin fysiska aktivitet. Men detta måste kompletteras med läkemedel för att undvika kostsamma komplikationer, skriver Margareta Hellgren. 

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

För den som får typ 2-diabetes ska effektiv läkemedelsbehandling sättas in direkt vid diagnos, allt för att undvika följdsjukdomar och komplikationer. Det räcker inte enligt rekommendationerna att enbart ge patienten kost- och motionsbehandling, vilket ändå fortfarande görs i mycket hög grad. Det är därför dags att diskutera nollvision för diabeteskomplikationer, det borde vara lika självklart som att vi har en nollvision för döda i trafiken.

Minst 400 000 svenskar har typ 2-diabetes och det viktigaste målet för behandlingen av sjukdomen är att nå det uppsatta målvärdet för blodsocker, blodtryck och kolesterol. Det ska göras tidigt i sjukdomen, vid diagnos. Detta för att förhindra eller skjuta fram följdsjukdomar och komplikationer som till exempel stroke, hjärtinfarkt och skador på ögon, fötter eller njurar.

Basen i behandlingen är alltid livsstilsförändringar med viktnedgång och ökad fysisk aktivitet, men det måste kompletteras med läkemedelsbehandling. Rekommendationerna är i dag individanpassade och målet med behandlingen justeras efter individens ålder, övriga sjukdomar och hur länge de haft sin diabetes. Grundregeln är dock att behandling med kost och motion ska kompletteras med medicin.

Kostnader för samhället 

En nyligen publicerad studie 

https://dom-pubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/dom.14376

om 78 000 patienter från Nationella Diabetesregistret, NDR, visar att en majoritet av dem hade ett för högt blodsocker ett eller flera år efter att de diagnostiserats.

Varken läkaren eller patienten ska acceptera att man inte når sina mål för diabetesbehandlingen.

Enligt studien, kostar det samhället 113 miljoner när det dröjer ett år att få ner blodsockernivåerna till de uppsatta målen. Om man bara ser till personer under 65 år är kostnaderna mer än dubbelt så stora. Studien visar på stora besparingar om man behandlar höga blodsockervärden intensivt tidigt i sjukdomen, det vill säga direkt i samband med diagnosen.

Vårdcentralerna måste ha råd

Det råder en stor samstämmighet om att medicinering är viktigt och om vi verkligen ska lyckas med detta måste vårdcentralerna få möjlighet att betala för medicineringen. 

I dag är det olika i olika regioner. I vissa betalas läkemedelskostnaderna centralt, medan de i andra hamnar direkt på vårdcentralerna. I de regioner vårdcentralerna får stå för notan är det många vårdcentraler som inte har råd att bekosta dyra läkemedel utan att samtidigt dra ner på annan verksamhet, vilket förstås inte är önskvärt.

Varken läkaren eller patienten ska acceptera att man inte når sina mål för diabetesbehandlingen och därför löper risk att drabbas av svåra följdsjukdomar och komplikationer. Når vi målen kan vi också nå nollvisionen.

Margareta Hellgren, medförfattare till studien, docent i allmänmedicin och forskare, Skövde

Från GP 15/7 insändare

 

LÄS MER: Växande vårdkö ökar risker för diabetiker

https://www.gp.se/nyheter/sverige/växande-vårdkö-ökar-risker-för-diabetiker-1.48964774

Nyhetsinfo

____

Utdrag ur Svarsinsändare GP 15/7

DRÖMMEN OM EN BRA DIABETESVÅRD

Att läsa Margareta Hellgrens debattartikel om diabetes GP 11/7 var fint, upplyftande och lugnande. Det finns någonstans läkare som anser detsamma som man gjorde i Lund för 11 år sedan och som vi kan läsa om i litteraturen

Som diabetiker upplever jag en minskning av alla undersökningar som gjordes förr - som har gått från fyra besök per år till en gång per år - och ransonering av insulin. 

Så ja, det var fint att läsa din artikel och någon gång i framtiden möts kanske våra drömmar om en bra Diabetesvård. Tack för förnyat Hopp. 

BR

 

Från GP 15/7

Nyhetsinfo

www red DiabetiologNytt

 

Träffar: 461