Skriv ut
Kategori: Nyheter

Färre har fått rätt vård under pandemin

Patienter med kroniska sjukdomar som diabetes. 

Samtidigt har exempelvis hjärtsjukvården till stor del kunnat följa riktlinjerna som tidigare, enligt en ny utvärdering.

– I stora delar kan det vara så att patienter inte har velat komma på grund av smittorisk och att de följt råden. I andra fall så kan det vara så att vården behövt arbeta med covid-19-relaterade uppdrag, vi har inte studerat vad som är vad, säger hon till TT.

Diabetes typ 1 och 2

För diabetiker har de rekommenderade besöken – för att minska risken för exempelvis svårläkta sår, infektioner och amputation –

minskat med nästan 50 000 för typ 2-diabetes mellan 2019 och 2020. Motsvarande siffra för typ 1-diabetes är 8 700.

Hjärtsjukvården klappar

Men hjärtsjukvården har kunnat jobba som vanligt. Patienter med hjärtinfarkt har fått akut behandling i samma utsträckning som tidigare år, och det gäller även planerad kirurgi vid klaffsjukdom.

TT: Var resultaten som ni väntat er?

– Vi vet ju att det har minskat, vi kanske inte blev förvånade, men vi tyckte ändå att det var relativt många personer och tänker att det här får vara ett underlag för regionerna.

Fakta: Socialstyrelsens utvärdering

Källa: Socialstyrelsen

Utdrag ur press release och TT

Läs mer

https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/stor-minskning-av-patienter-som-fatt-vard-enligt-nationella-riktlinjer-under-pandemin/

Läs ännu mer pdf 134 sidor fri utan lösenord

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2021-6-7413.pdf

Utdrag

Vård vid diabetes

Diabetes är en av de stora folksjukdomarna i världen, som kan orsaka allvar- liga följdsjukdomar och förtida död. Cirka 5 procent av Sveriges vuxna be- folkning har diabetes [29]. Gemensamt för typ 1- och typ 2-diabetes är för- höjda blodglukosnivåer och en ökad risk för akuta och långsiktiga komplikationer. Risken för komplikationer är större ju längre tid man haft sjukdomen, och ju högre blodglukosnivån har legat över tid. Även andra risk- faktorer som högt blodtryck och blodfetter spelar roll. Enligt Socialstyrelsens rapportering om riskgrupper kopplat till covid-19 löper personer med diabe- tes med komplikationer i minst ett organsystem högre risk att drabbas av sär- skilt allvarligt sjukdomsförlopp vid insjuknande i covid-19 [3]. De flesta pa- tienter med typ 1-diabetes kontrolleras och får vård via sjukhusens medicin- eller endokrinkliniker. De flesta patienter med typ 2-diabetes kontrolleras och får vård av primärvården.

En viktig framgångsfaktor för diabetesvården är att patienterna får tillgång till vården i den utsträckning som krävs. Ett urval indikatorer som ingår i So- cialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård har analyserats med syfte att se hur kontroller genomfördes under covid-19-pandemin. Dessa indikato- rer är fotundersökning, ögonbottenundersökning och två mått på blodsocker- kontroll (HbA1c < 52 mmol/mol (god kontroll) och HbA1c >70 mmol/mol (hög risk för komplikationer) (tabellerna 5 och 6)).

COVID-19-PANDEMINS PÅVERKAN PÅ FÖLJSAMHETEN TILL NATIONELLA RIKTLINJER SOCIALSTYRELSEN

Fotundersökning

Långvarig diabetes kan leda till allvarliga fotproblem, såsom svårläkta sår, infektioner och fotdeformiteter och risk för amputation. Årlig fotundersök- ning är därför en viktig intervention. Rekommendationen har en hög prioritet i de nationella riktlinjerna och är av den anledningen viktig att följa upp [29]. Indikatorn visar andelen personer med typ 1- respektive typ 2-diabetes som genomgått enkel fotundersökning.

Totalt har 49 648 färre patienter med typ 2-diabetes som fått åtgärden fot- undersökning rapporterats in till Nationella diabetesregistret (NDR) 2020 jämfört med år 2019 (tabell 6) [7, 30]. Motsvarande siffra för typ 1-diabetes är 8 688 (tabell 5).

Resultaten visar på en minskning år 2020 jämfört med åren 2017 till 2019 för både för typ 1- och typ 2-diabetes (diagram 26). Fördelningen mellan kvinnor och män såg likadan ut 2020 och 2019.

Samtliga regioner visar att fotundersökningar minskade under 2020 jäm- fört med 2019. Det finns dock stora variationer mellan regionerna år 2020 –från 90 till 45 procent när det gäller typ 1-diabetes och från 89 till 64 procent när det gäller typ 2-diabetes (diagram 27 och 28).

Socialstyrelsens nationella målnivå för indikatorn fotundersökning av typ 1-diabetes är ≥ 95 procent och för typ 2-diabetes ≥ 99 procent [31], vilket innebär att ingen region har nått upp till de nationella målnivåerna under år 2020.

Ögonbottenundersökning

Personer med diabetes kan drabbas av synnedsättning på grund av att diabe- tessjukdomen leder till skador på de små blodkärlen i ögonbotten och därmed skada på näthinnan, så kallad retinopati. Allvarlig och proliferativ retinopati kan vara synhotande. Med regelbundna ögonbottenfotograferingar går det dock att tidigt upptäcka förändringar i ögonbottnarna som då kan behandlas. Rekommendationen har en hög prioritet i de nationella riktlinjerna och är av den anledningen viktig att följa upp [29]. Indikatorn visar andelen personer med typ 1- respektive typ 2-diabetes som genomgått ögonbottenundersökning inom de nationella riktlinjernas angivna tidsintervall (två år för typ 1-diabe- tes och tre år för typ 2-diabetes) och här omfattas patienter både med och utan känd retinopati.

Totalt har 30 806 färre patienter med typ 2-diabetes som fått åtgärden ögonbottenundersökning rapporterats in till Nationella diabetesregistret (NDR) 2020 jämfört med år 2019 (tabell 6) [7,30]. Motsvarande siffra för typ 1-diabetes är 3 286 (tabell 5). I redovisningen ingår samtliga personer med diabetes som genomgått ögonbottenundersökning.

Andelen personer med diabetes, av både typ 1 och typ 2, som gjort en ögonbottenundersökning har ökat årligen mellan 2017 och 2019, men under 2020 har andelen i riket minskat (diagram 29). Fördelningen mellan kvinnor och män såg likadan ut 2020 och 2019.

Resultaten visar att det finns regionala skillnader 2020 – från 96 till 75 procent när det gäller typ 1-diabetes och från 88 till 61 procent när det gäller typ 2-diabetes (diagram 30 och 31). Några regioner visar dock ett bättre re- sultat 2020 jämfört med 2019. Ingen region har under 2020 nått Socialstyrel- sens nationella målnivåer för ögonbottenundersökning vid typ 1-diabetessom är ≥ 98 procent och vid typ 2 diabetes ≥ 96 procent [31].

Två mått på blodsockerkontroll

HbA1c under 52 mmol/mol – god blodsockerkontroll

HbA1c är en viktig kvalitetsindikator och det främsta måttet på hur den blodsockersänkande behandlingen har lyckats. En god kontroll av blod- sockernivån är avgörande för att kunna minska risken för komplikationer hos personer med typ 1- och typ 2-diabetes. Ett generellt mått på god blodsocker- kontroll är HbA1c under 52 mmol/mol. Rekommendationen har en hög prio- ritet i de nationella riktlinjerna och är av den anledningen viktig att följa upp [29]. Indikatorn visar andelen personer med diabetes som har e

tt HbA1c-värde under 52 mmol/mol.
Totalt har 16 944 färre patienter med typ 2-diabetes och med ett HbA1c-

värden under 52 mmol/mol rapporterats in till Nationella diabetesregistret (NDR) 2020 jämfört med år 2019 (tabell 6) [7,30]. Motsvarande siffra för typ 1-diabetes är 619 (tabell 5).

Resultaten visar att andelen patienter med HbA1c under 52 mmol/mol le- gat relativt stabilt under perioden 2017 till 2020 (diagram 32). Det finns inga skillnader varken när det gäller kön eller mellan åldersgrupper 2020 jämfört med 2019.

I riket finns ingen skillnad mellan år 2020 och 2019. Det finns dock reg- ionala skillnader 2020 – från 33 till 17 procent när det gäller typ 1-diabetes och från 61 till 48 procent när det gäller typ 2-diabetes.

Under 2020 har 11 av 21 regioner en ökad andel personer med typ 1-dia- betes ett HbA1c-värde under 52 mmol/mol jämfört med 2019. Motsvarande för typ 2-diabetes är 15 av 21 regioner.

HbA1c över 70 mmol/mol – blodsockerkontroll med
hög risk för komplikationer
Otillräcklig glukoskontroll är ett allvarligt hälsotillstånd som medför stor risk för komplikationer för den enskilde. Av den anledningen är det av stor vikt att hälso- och sjukvården ger stöd till denna patientgrupp. Ett högt HbA1c medför en kraftigt ökad risk för diabeteskomplikationer. Rekommendationen

COVID-19-PANDEMINS PÅVERKAN PÅ FÖLJSAMHETEN TILL NATIONELLA RIKTLINJER 49SOCIALSTYRELSEN

har en hög prioritet i de nationella riktlinjerna och är av den anledningen vik- tig att följa upp [29]. Indikatorn visar andelen personer med typ 1- respektive typ 2-diabetes som har ett rapporterat HbA1c-värde över 70 mmol/mol.

Totalt har 2 552 färre patienter med typ 2-diabetes och med ett HbA1c- värden över 70 mmol/mol rapporterats in till Nationella diabetesregistret (NDR) 2020 jämfört med år 2019 (tabell 6) [7,30]. Motsvarande siffra för typ 1-diabetes är 613 (tabell 5).

Värdet för andelen patienter med HbA1c >70 mmol/mol är relativt stabilt i riket, både för typ1- och typ 2-diabetes från 2017 till 2020 (diagram 33). Det finns inga skillnader varken när det gäller kön eller mellan åldersgrupper 2020 jämfört med 2019.

Resultaten visar att det finns regionala skillnader 2020 – från 15 till 23 procent när det gäller typ 1-diabetes och från 6 till 12 procent när det gäller typ 2-diabetes. Några regioner visar ett bättre resultat 2020 jämfört med 2019.

Dessa värden visar att nästan alla regioner når Socialstyrelsens nationella målnivåer för HbA1c för typ 1-diabetes över 70 mmol/mol (<20 procent) och för typ 2-diabetes (<10 procent) [31].

 

Sammanfattning diabetes

Betydligt färre personer med diabetes har varit på besök och fått sina kontroller genomförda 2020 jämfört med föregående år. Registreringarna i Nation- ella diabetesregistret (NDR) visar att färre kontroller av personer med diabe- tes har genomförts både för patienter med typ 1- och typ 2- diabetes.

En förklaring till detta är att diabetes är en riskfaktor för svårare sjukdom vid covid-19, vilket har medfört att personer med diabetes undvikit att gå på sina kontroller för att på så sätt minska smittorisken. En annan förklaring kan vara att regionerna har behövt anpassa vården till covid-19-pandemin med uppskjutna besök och en ökad andel digitala besök där t ex fotundersökning inte har kunnat genomföras. Diabetesvården rapporterar också att man inte alltid hunnit med att rapportera till NDR och att personal från diabetesmot- tagningar har fått hjälpa till i covid-19-vården [31].

Resultaten visar att andelen personer med diabetes som genomfört fotundersökningar och ögonbottenundersökningar har minskat under 2020, vilket ger en indikation på att viktiga fotundersökningar och ögonbottenundersök- ningar vid diabetes har påverkats under covid-19-pandemin.

Diabetesvården ser det som oroväckande att ett så stort antal personer med diabetes inte har genomfört sina årliga kontroller för fotundersökning och ögonbottenundersökning. Fotundersökningar är viktiga eftersom de kan för- hindra svårläkta fotsår, långdragna infektioner och amputationer som medför stort lidande och nedsatt livskvalitet. Ögonbottenundersökningar är av stor vikt vid diabetes för att tidigt kunna upptäcka behandlingsbara förändringar i ögonbotten och därmed minska risken för att utveckla kärlskador i ögonbot- ten med risk för synpåverkan.

När det gäller kontroll av blodsocker ser värdet stabilt ut, både för HbA1c under 52 mmol/mol och för HbA1c över 70 mmol/mol åren 2017 till 2020. Det gäller både för typ 1-och typ 2-diabetes. Under 2020 är det flera regioner som har en ökad andel personer med ett HbA1c-värde under 52 mmol/mol jämfört med år 2019, men resultaten visar dock att det finns stora regionala skillnader och uppmärksamhet behöver riktas till alla de som inte varit på ordinarie besök för sin diabeteskontroll under 2020.

 

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

Träffar: 317