Svensk studie av 78 000 personer med typ 2-diabetes

Förbättrad behandling skulle spara samhället 100-tals miljoner

Att inte behandla och sänka blodsockret (HbA1c) till målnivå hos personer med typ 2-diabetes, är kostsamt för samhället och kan orsaka allvarliga följdsjukdomar för patienterna.

En studie av närmare 78 000 patienter med typ-2diabetes registrerade i Nationella diabetesregistret, (NDR), och som under det senaste året fått sin första blodsockersänkande läkemedelsbehandling, visar att en fördröjning med ett år för att få ner blodsockernivåerna till målnivå, ger samhällskostnader på 113 miljoner kronor. Om man bara ser till personer under 65 år, är kostnaderna mer än dubbelt så stora, 279 miljoner.

- Studien visar på stora besparingar om man behandlar höga blodsockervärden intensivt tidigt i sjukdomen, det vill säga direkt i samband med diagnosen.

- Ändå ligger majoriteten patienter alldeles för högt ett eller flera år efter att de diagnostiserats, säger Margareta Hellgren, specialistläkare i allmänmedicin vid Närhälsan i Skövde, forskare på Skaraborgsinstitutet och på institutionen för samhällsmedicin och folkhälsa vid Göteborgs universitet samt huvudförfattare till studien som nyligen publicerats i den ansedda medicinska tidskriften Diabetes, Obesity and Metabolism

Läs hela artikeln pdf free

https://dom-pubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/dom.14376

Det viktigaste målet för behandlingen vid typ 2-diabetes är att nå målvärdet (52 mmol/mol) för blodsocker (HbA1c), blodtryck och blodfetter och detta ska göras tidigt i sjukdomen. '

Basen i behandlingen är alltid livsstilsförändringar med viktnedgång och ökad fysisk aktivitet men det måste kompletteras med läkemedelsbehandling. Det ingår inte i behandlingsrekommendationerna att enbart ge patienten kost- och motionsbehandling, ändå är det vad exempelvis var femte person med typ 2-diabetes i Stockholm får vid en typ 2 diabetesdiagnos. 

- Det är anmärkningsvärt att så många enbart får kost- och motionsbehandling och kanske får höra att ”gå ner i vikt och rör dig mera först så får vi se sen om du behöver medicin”. Forskning visar att det behövs mycket stöd för att gå ner i vikt och bli mer fysiskt aktiv och även om de lyckas med det skall de komplettera med medicin enligt både nationella och internationella rekommendationer. Har man höga blodsockernivåer under sex månader eller mer, så börjar det bli farligt, säger Margareta Hellgren.

De följdsjukdomar och skador och biverkningar som kan uppkomma orsakade av ett för högt HbA1c, högt blodtryck och höga blodfetter och som driver på en ökning av samhällskostnaderna, är bland annat hjärtkärlsjukdomar som bland annat stroke och hjärtinfarkt, skador på ögonen som kan leda till blindhet. Även njurarna kan skadas. 

- Studien ger ett viktigt underlag för svensk diabetessjukvård och visar hur viktigt Nationella diabetesregistret är för att få en övergripande bild hur vården fungerar, säger Ann-Marie Svensson, docent och biträdande registerhållare på NDR.

Om studien:

 “The burden of poor glycaemic control in people with newly diagnosed type 2 diabetes in Sweden: A health economic modelling analysis based on nationwide data”:

Omedelbar blodsockerkontroll där patienterna når de målvärden som finns, förknippades med kostnadsbesparingar på upp till 113 miljoner kronor och 303 miljoner kronor mot förseningar på 1 respektive 3 år. Minskade kostnader berodde på lägre incidenser och fördröjda tider till diabetesrelaterade komplikationer. För populationen under 65 år är motsvarande kostnader 279 respektive 527 miljoner kronor.

I studien ingick 77 932 patienter registrerade i Nationella Diabetesregistret och som det senaste året fått läkemedel för att sänka HbA1c (de år som undersöktes var 2015-2016). Målet för HbA1c är 52 mmol/mol, snittet i studiepopulationen var 64 mmol/mol. För personer under 65 år är målet för HbA1c ännu lägre, 48 mmol/mol. 81 % av personerna under 65 år nådde inte det målet.

Nationella Diabetesregistret inkluderar majoritet av personer med diabetes i Sverige, totalt i registret finns cirka 450 000, varav ca 8 000 barn, med typ 1- eller typ 2-diabetes.

Title

The burden of poor glycaemic control in people with newly diagnosed type 2 diabetes in Sweden: A health economic modelling analysis based on nationwide data

Margareta Hellgren PhD

Ann‐Marie Svensson PhD

Stefan Franzén PhD

Åsa Ericsson Msc

Soffia Gudbjörnsdottir PhD

Nils Ekström PhD

Rebecka Bertilsson Msc

First published: 17 March 2021

https://doi.org/10.1111/dom.14376

Sections

PDFPDF

Tools

Share

Abstract

Aim

To evaluate the economic and clinical burden associated with poor glycaemic control in Sweden, in people with type 2 diabetes (T2D) initiating first‐line glucose‐lowering therapy.

Materials and Methods

Population data were obtained from Swedish national registers. Immediate glycaemic control was compared with delays in achieving control of 1 and 3 years, with outcomes projected over 3, 10 and 50 years in the validated IQVIA CORE Diabetes Model. Glycaemic control was defined as glycated haemoglobin (HbA1c) targets of 52, 48 and 42 mmol/mol, as recommended in Swedish guidelines, according to age and disease duration. Costs (expressed in 2019 Swedish krona [SEK]) were accounted from a Swedish societal perspective.

Results

Immediate glycaemic control was associated with population‐level cost savings of up to SEK 279 million and SEK 673 million versus delays of 1 and 3 years, respectively, as well as small population‐level life expectancy benefits of up to 1305 and 2590 life years gained. Reduced levels of burden were a result of lower incidence and delayed time to onset of diabetes‐related complications.

Conclusions

Even in people with T2D initiating first‐line glucose‐lowering therapy, the economic burden of poor glycaemic control in Sweden is substantial, but could be reduced by early and effective treatment to achieve glycaemic targets.

Press release

 

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt