Justin Schneiderman får nytt uppdrag att stödja ledningen i AI-frågor

AI-NYTT. Med hjälp av artificiell intelligens kan vi till exempel få ordning i annars oöverblickbara datamängder, eller utveckla program som ger stöd i tolkningen av röntgenbilder. För att Sahlgrenska akademins forskare ska kunna hålla sig uppdaterade i den snabba utvecklingen har ledningen utsett Justin Schneiderman till AI-rådgivare för fakulteten.

Under de senaste åren har både kompetens och infrastruktur för AI tagit stora steg framåt, bland annat genom satsningarna AI Sweden och Chalmers AI Research Centre, Chair.

Henrik Hagberg. Foto: Thomas Johansson.

– Möjligheterna att bedriva AI-forskning i Göteborg är utmärkta, och vi på Sahlgrenska akademin måste vara måna om att skapa goda förutsättningar för forskare och lärare att tillämpa AI-metodik i sin forskning och undervisning. Justin Schneiderman har stort intresse och kunskap inom området, och vi är oerhört glada att han accepterat uppdraget att hjälpa medarbetare hålla sig uppdaterade och välinformerade om AI, kommenterar prodekan Henrik Hagberg.

– AI är ett spännande område, som lovar mycket inför framtiden. Alla förväntningar kommer kanske inte att kunna infrias, men det är klart att det kommer att bli ett kraftfullt stöd för många som arbetar inom hälso- och sjukvård, säger Justin Schneiderman.

Justin Schneiderman är universitetslektor i experimentell multimodal neuroavbildning och docent i experimentell klinisk neurofysiologi, placerad vid MedTech West, och även knuten som forskare inom kvantkomponentfysik vid Chalmers.

Enorma mängder data

Illustration från iStock.

Bara genom teknisk utveckling kommer hälso- och sjukvården och den medicinska forskningen kunna hantera de enorma mängder av data om patienter som genereras. Avbildning är ett exempel, där nya tekniker ger bilder i mycket hög upplösning, både spatialt och temporalt.

– Om vi kan tolka denna stora mängd data finns exempelvis möjlighet att utveckla preventiva metoder, där vi kan fånga olika tillstånd när de ännu inte utvecklats. AI är då ett stöd som kan koka ned datamängden till något användbart, säger Justin Schneiderman.

Mycket AI-aktivitet

Det pågår redan många AI-relaterade projekt där forskare vid Sahlgrenska akademin deltar. Det stora projektet SCAPIS är ett exempel, där forskarna ska använda AI för att se relevanta aspekter ur de stora mängder av olika typer av data som samlas in från varje försöksperson, till exempel röntgen- och MR-bilder, genetik och registerdata. Det har också inletts mindre studier där AI ingår i studieupplägget, bland annat ett projekt som undersöker variationer i hjärtfrekvens och kopplar dessa variationer till risken för stroke, och ett annat projekt som analyserar patientjournaler för att identifiera ord och mönster som kan stödja tidig diagnostisering av lungcancer.

Samarbete är nyckeln

Eftersom AI-programmeringen måste skapas baserat på förutsättningarna för varje projekt krävs nätverk och tvärvetenskapliga samarbeten.

Justin Schneiderman. Foto: Malin Arnesson.

– Vid det här laget vet alla att AI är viktigt, men många frågar sig vad som redan har gjorts, vad som är möjligt att göra eller hur de ska göra för att sätta igång. Mitt uppdrag är att hjälpa till att lyfta fram intressanta möten eller andra händelser inom AI för att öka kunskap och inspirera, säger Justin Schneiderman.

Under vinjetten AI-Nytt kommer Justin Schneiderman att välja ut information och nyheter inom artificiell intelligens som är bra för medarbetare inom Sahlgrenska akademin att känna till. Information kommer också att samlas på en sida på Sahlgrenska akademins sidor i Medarbetarportalen (länk kommer inom kort).

Postdoktor på Chalmers

I sin egen forskning medverkar Justin Schneiderman i utvecklingen av en ny teknik för att mäta hjärnans aktivitet. Det rör sig om ett känsligare sensorteknologi för magnetencefalografi, MEG. I projekt samarbetar fysiker som forskar om supraledande komponenter med bland annat hjärnforskare inom neurovetenskap och fysiologi. Han arbetar också med att installera ett nytt forskningslaboratorium på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, där exempelvis kliniska tillämpningar av MEG, magnetokardiografi och mikrovågshypertermi ska utvecklas. Denna facilitet kommer att bli tillgänglig för alla forskare på Sahlgrenska akademin som är intresserade av dessa tekniker.

Justin är själv fysiker i grunden, men har också med sig de grundläggande biologiska och medicinska kurserna som amerikanska studenter som planerar att läsa till läkare behöver ta. Under sin grundutbildning började han intressera sig för kvantdatorer, och särskilt deras potential att lösa komplexa medicinska problem.

Hans doktorsavhandling handlade om supraledande kvantteknologi vid University of Southern California i Los Angeles, med Chalmersprofessorn Per Delsing som bihandledare.

En postdoktortjänst på Chalmers med professor Dag Winkler förde honom till Göteborg, och 2010 blev han en av de första forskarna att anställas av Sahlgrenska akademin med placering på MedTech West, som är den samverkansplattform för medicinteknik som Chalmers, Göteborgs universitet, Högskolan i Borås och Västra Götalandsregionen just startat tillsammans.

Press release

Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Univ Sjukhuset

Text Elin Lindström

_________________________

TIPS!

Vid Helsingfors universitet finns en gratis web-baserad kurs, öppen för alla, som lär ut grunderna i artificiell intelligens.

Kursen heter The Elements of Artificial Intelligence:

"Join over 600 0000 other people learning about the basics of AI"

Olika småkurser

https://www.elementsofai.com/

Our goal is to demystify AI

The Elements of AI is a series of free online courses created by Reaktor and the University of Helsinki. We want to encourage as broad a group of people as possible to learn what AI is, what can (and can’t) be done with AI, and how to start creating AI methods. The courses combine theory with practical exercises and can be completed at your own pace.

https://www.elementsofai.com/

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

____________________________

Forskare kan nu ansöka om att använda data från Scapis – från 17 mars

FORSKNING. Nu närmar sig lanseringen av världsunika Scapis. En bank med data, prover och bilder från 30 000 deltagare som kommer att stå öppen för forskare i hela landet – och på sikt även internationellt. ”Vår vision är att upptäcka dem som riskerar att bli hjärt- och lungsjuka och behandla dem tidigare”, säger Göran Bergström, huvudansvarig för Scapis, professor vid Göteborgs universitet och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Här finns mer infromation om hur du kan få använda data från Scapis i din forskning: https://www.scapis.org/

Det är tretton år sen idén om Scapis uppkom. Nu är det bara månader kvar tills den öppnar, en enorm kunskapsbank för forskare som vill undersöka hjärt-, kärl- och lungsjukdomar ur olika aspekter.

Göran Bergström

– Vår huvudvision är att minska den här typen av sjukdomar i kommande generationer, eller åtminstone skjuta dem upp i åldrarna. Genom forskning kan vi upptäcka vilka som riskerar att bli sjuka och behandla dem tidigt. Det handlar om att kunna få fler friska år, säger Göran Bergström.

I Scapis ingår totalt 30 000 slumpvis utvalda deltagare i åldern 50-64 år. De har alla genomgått grundliga hälsoundersökningar, bland annat skiktröntgen, ultraljudsundersökningar och lungfunktionstester. De har även fått registrera fysisk aktivitet och svara på frågor om levnadsvanor och matvanor.

Öppnandet av Scapis sker 17 mars. Då kommer delar av datan finnas tillgänglig, för att sedan utökas kontinuerligt.

– Som forskare skickar man in en ansökan via vår hemsida om vilken data man vill använda. Där finns listor över vilka datatyper som finns, just nu har vi ungefär 1500 variabler att välja på och man får kryssa i vad man vill ha, säger Göran Bergström.

Kan du ge några exempel på vilken typ av undersökningar du tror att forskare vill göra?

– Med de data vi har just nu skulle man exempelvis kunna titta på vad det är för riskfaktorer som styr om man får åderförkalkning i hjärtats kranskärl. Man skulle även kunna titta på hur arbetsmiljön påverkar lungsjukdom eller hur övervikt påverkar hjärtsjukdom. Det klassiska, att ta reda på olika riskfaktorer.

Scapis är från och med mars tillgängligt för forskare i hela landet som vill ansöka om att använda data. Inom några år är planen att forskare även internationellt ska komma åt materialet.

Det är storleken på Scapis som gör studien unik. 30 000 deltagare gör att materialet kan bli detaljerat, men nytt är även att man gjort så pass omfattande undersökningar på friska personer, berättar Göran Bergström.

– Vi har till exempel tittat på hjärtats kranskärl med hjälp av skiktröntgen hos en grupp människor som inte är sjuka. Sen har vi även gjort lungdatortomografi, alltså skiktröntgen av lungorna på ickerökare, det är helt nytt.

Kan Scapis användas för forskning inom covid-19?

– Det här är en fråga vi tänkt mycket på såklart. Vi hoppas kunna göra en återundersökning och ta reda på vilka av våra deltagare som haft covid-19. Där kan man titta på vad det finns för riskfaktorer för att få covid-19, vilka blir allvarligt sjuka och hur ser långtidseffekterna ut. Vi har ju gjort lungröntgen på våra deltagare och där skulle man kunna jämföra lungorna före och efter covidinfektion.

FAKTA SCAPIS

Är du forskare som vill ansöka om att använda data i Scapis? Besök scapis.org för mer information om vilken data som finns tillgänglig, och hur du ansöker)
På scapis.se finns information för dig som är intresserad av att läsa mer om Scapis.

Scapis står för Swedish CardioPulmonary bioImage Study. Studien leds av en nationell forskargrupp från universiteten och universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Uppsala och Umeå.

Huvudfinansiär för Scapis är Hjärt- och lungfonden. Vinnova, Vetenskapsrådet och universitetssjukhusen har också bidragit med finansiering.