Skriv ut
Kategori: Nyheter

Tid i målområdet ny variabel i NDR

Nu blir TIR, tid i målområde, en ny parameter i Nationella diabetesregistret - och ska göra diabetesvården ännu bättre. Samtidigt visar ny forskning att det går att få högre TIR, dvs i glukos-målområdet, med moderna insuliner.

– Medelsocker och HbA1c-värde visar en medelsituation, medan TIR (time in range), tid i målområde, speglar hur mycket tid man faktiskt ligger i sitt målområde, säger Katarina Eeg-Olofsson, medicine doktor och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. 

Tid i målområdet är ett relativt nytt begrepp för personer med typ 1-diabetes och började användas i större utsträckning när kontinuerliga glukosmätare kom för några år sedan. 

Jarl Hellman, endokrinolog och överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och forskare vid Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet, pekar på ett paradigmskifte när det gäller både typ 1 och typ 2 diabetes.

– Med typ 2 har det varit en revolution med de nya läkemedlen som sänker HbA1c och minskar hjärtkärlsjukdom. Med typ 1 har det varit en revolution med ny teknik och moderna insuliner som har lett till ny information som inte fanns tidigare, säger han.

Medelsocker ger inte hela bilden

Önskvärt är att blodsockernivåerna ska ligga inom referensintervallet 4–10 mmol/l för vuxna. För barn anges 3-8 mmol/l, time in target TIR.

– Bästa möjliga stabila socker är målet. Medelsockret kan se väldigt bra ut även om blodsockret pendlar mycket. Personer med diabetes önskar ha ett stabilt socker, det är jobbigt när det sjunker och stiger, säger Katarina Eeg-Olofsson.

Med ett bra HbA1c vet man att risken för följdsjukdomar minskar betydligt och att risken för eventuella komplikationer senare i livet också minskar. Målet med diabetesbehandling är att öka tiden som personer med typ 1-diabetes tillbringar i referensintervallet, TIR. 

– Tid i målområde här har blivit ett jätteviktigt komplement som man tittar på minst lika mycket som HbA1c idag, säger Jarl Hellman.

Ny parameter i NDR

För att bättre kunna följa upp patienternas värde är TIR sedan juni 2020 med i NDR, Nationella diabetesregistret. 

– Det har tagit tid att nå en samsyn i diabetes-Sverige. Nya variabler måste ha stor klinisk förankring. Det ska förbättra vården på enheten.

Vi har nu kommit fram till att man vill kunna mata in de här värdena, och vi ser redan att det är många som har fyllt i den, och det är ett kvitto på att det är bra, säger Katarina Eeg-Olofsson.

Genom att TIR införs hoppas Katarina Eeg-Olofsson på att vårdenheterna bättre ska kunna följa patienternas resultat.

– Det är ett sätt att kunna hjälpa personer med diabetes. Om man ser att blodsockret svänger väldigt mycket och patienten har en låg TIR,

• Hur kan vi stötta?

• Kan vi göra något ytterligare för denna person?

• Kan vi rikta våra insatser bättre?

När vi registrerar en variabel i NDR, så ser vi också att vården jämför sig med varandra. Det finns en större vilja att förbättra resultaten, säger hon.

Finns det några invändningar mot att TIR införs i NDR?

– Nej, det finns det egentligen inte. Men det har funnits en oro från primärvården, eftersom vi har samma register, att de ska belastas med frågor som inte har med dem att göra, sen är det alltid ett ökat arbete när man ska börja registrera något nytt, säger Katarina Eeg-Olofsson.

Nya forskningsresultat på EASD

Under EASD:s (European Association for the Study of Diabetes) årliga kongress presenterades flera studier om utvecklade tekniker och moderna insuliner som ytterligare kan förbättra tid i målområde.

– De flesta nya studier har TIR som parameter, ofta som den primära utfallsparametern, både för teknikstudier (pumpar och glukosmätare) och i vanliga insulinstudier. Det har blivit en viktig etablerad kvalitetsmarkör inom diabetes när man jämför nya insuliner med äldre, säger Jarl Hellman. Resultaten i Switch PRO, en ny multinationell, randomiserad, cross-overstudie för ett modernt basalinsulin, visar att patienter kan komma upp i ännu lite bättre tid i målområde, 72 procent jämfört med 70 procent. 

Patienter bör befinna sig i målområdet så mycket som möjligt, men minst 70 procent av tiden.

– Det är idag för få som når målet, då finns det olika sätt att bli bättre, ett sätt är bättre insuliner. Ett annat sätt är bättre pumpar. Man utvecklar också smarta insulinpennor, som man kan ladda ner data från. Just för att lyckas få mer tid inom målområdet, säger Jarl Hellman.  

Hälsoekonomisk vinst att behandla fler

Jarl Hellman tror att det finns en vinst att göra genom att behandla fler diabetespatienter med bättre tekniker och bättre insulin – i och med att komplikationerna längre fram i livet minskar. 

– Man tror att det finns en hälsoekonomisk vinst på lång sikt. Sen kan man i viss mån minska de akuta komplikationerna med den här nya tekniken, men framför allt tjänar man på att minska de långsiktiga komplikationerna.

Text Matilda Lann

För DiabetologNytt

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

Träffar: 450