Skriv ut
Kategori: Nyheter

Bättre kommunikation gör isbrytarnas insatser säkrare

Isbrytarens arbete påverkas inte bara av väder, vind och isens tjocklek. Kommunikationen mellan isbrytaren och det fartyget som ska brytas loss har en nyckelroll för att undvika olyckor. Framför allt är det viktigt hur budskapen framförs och bekräftas, enligt en avhandling i sjöfartsvetenskap. 

När en isbrytare hjälper ett fartyg som har fastnat i isen är det ett precisionsarbete. För att få loss fartyget måste isbrytaren passera tillräckligt nära, men inte så nära att de kolliderar. Situationen är komplex och påverkas av externa faktorer som väder, vind och istjocklek – men även i hög grad av mänskliga faktorer.

Komplexa faktorer gör arbetet svårt

– En lyckad isbrytning kräver att fartygen samarbetar, men här finns mycket som kan försvåra. Besättningarna på de båda fartygen har ofta olika bakgrund, olika språkkunskaper, olika mycket erfarenhet av is och så vidare. Detta skapar ibland problem, inte minst i kommunikationen mellan fartygen. Ett fartyg kan ha ett kapitalvärde på 1 miljard SEK.

Det säger Magnus Boström, som nyligen disputerade i ämnet sjöfartsvetenskap vid Linnéuniversitetet. Hans avhandling tar upp människans roll i strävan mot säkrare isbrytning och just kommunikationen spelar här en nyckelroll. Den internationella sjöfartsorganisationen IMO har rekommendationer för kommunikation till sjöss, bland annat en metod där meddelanden upprepas av mottagaren för att säkerställa att de har gått fram.

– Min forskning visar dock att denna metod inte används fullt ut. Det gör att besättningen på isbrytaren ibland inte vet om fartyget verkligen har förstått instruktionerna. I situationer med små marginaler kan detta få allvarliga konsekvenser, säger Magnus Boström.

Viktigt hur saker sägs

Att prata i en kommunikationsradio är heller inte som ett vanligt samtal. Dels ser personerna inte varandra och kan inte läsa av varandras kroppsspråk, dels kan bara en part prata åt gången. Den som lyssnar måste vänta på sin tur och då blir långa meddelanden opraktiska.

– Tidigare har mycket fokus legat på vad som ska sägas. Jag menar att det är minst lika viktigt hur det sägs. Prata kort och koncist, dela upp långa meddelanden i flera korta, låt den andra bekräfta sin förståelse med jämna mellanrum. Då minskar risken för missförstånd!

Magnus Boströms rön kan användas även inom andra komplexa system där människor samverkar med teknik och med andra människor, och där misstag kan få ödesdigra konsekvenser. Processindustri, kärnkraftverk, sjukvård och militär är några exempel.

Tydlig kommunikation till vardags

Men även vardagslivet skulle må bra av att tillämpa Magnus forskning ibland. Föreställ dig en stressig måndagsmorgon när du ger dig iväg och i farten säger ”Nu är du sist, låser du dörren när du går hemifrån?” till tonåringen som sitter hukad över sin mobil.

– Svarar hen bara ”Ok!” vet du inte säkert vad det innebär eller om hen ens hört vad du har sagt. Svarar hen istället ”Ok, jag låser dörren innan jag går.” blir det ett kvitto. Om du sedan bekräftar genom att säga ”Tack, vad bra!” har ni gått hela varvet runt och båda är införstådda med vad ni har kommit överens om.

Detta cirkulära sätt att kommunicera kan användas till allt möjligt, även saker som inte är på liv och död.

Avhandling:

Creating clarity and managing complexity through co-operation and communication: The case of Swedish icebreaker operations

Press-info 

Magnus Boström, doktor i sjöfartsvetenskap, Linnéuniversitetet

Creating clarity and managing complexity through co-operation and communication: The case of Swedish icebreaker operations

Abstract

Sea transportation is vital for the global economy, and the amount of seaborne trade is expected to increase in the future. In some areas, icebreakers are necessary for maintaining open shipping lanes all-year round and ensuring safe navigation.

Vessels operating in ice are exposed to harsh environmental factors such as severe weather and heavy ice, and when external forces become too strong vessels will depend on icebreaker assistance. However, successful icebreaker operations require the icebreaker to operate in close vicinity to the assisted vessel to break the ice, which in turn increases the risk of collision.

There are many factors which make icebreaker operations complex. The aim of this thesis is to use work organization, operational safety, and interpersonal communication as three lenses to describe and analyse the complexity of icebreaker operations, and its implications for practice. To thoroughly investigate this complexity, data are drawn from numerous sources; semi-structured interviews, a questionnaire, and a substantial amount of recorded authentic communication all provide complementary insights.

The results show that the icebreaker performs a multitude of tasks directly concerned with icebreaking, e.g. directing and physically assisting other vessels, but that these tasks indirectly rely on interpersonal interaction and communication.

A number of conflicting constraints add to the complexity. For example, harsh winter conditions impede vessels’ independent navigation in ice, while offering icebreaker crews opportunities to practice and maintain important skills. Furthermore, it was shown that language skills and communication play an important role in upholding the operational safety. However, closed-loop communication is not always used as intended, a deviation from intended communication protocol with potential to increase the risk of misunderstandings.

This thesis suggests that safety and efficiency of winter navigation can be enhanced by making better use of existing technology and data; by examining the past track of other vessels, e.g. via AIS, finding suitable ice tracks will be made easier.

Another implication concerning communication is that training institutes should emphasize the logic behind standardized communication protocols rather than focusing on standard phrases, i.e. facilitating means for advanced English speakers to adapt their communication style. That way, novice and advanced speakers could find common ground.

 

Nyhetsinfio

www red DiabetologNytt

Träffar: 281