Skriv ut
Kategori: Nyheter

Per-Henrik och Leif Groop. Bröder och diabetesforskare.

Per-Henrik och Leif Groop. Bröder och diabetesforskare. Bild: Per-Henrik Groop

Forskning med internationell genklang

Den forskning som bröderna bedriver ger genklang över hela världen och föreläsningsuppdragen är många. Orsaken till deras framgångar anser de ligger i att båda satsat på att studera unika och stora populationer. 

Leif Groop initierade den stora BOTNIA-studien, som i ett skede utgjorde världens största och bäst karakteriserade typ 2-diabetespopulation. 

Senare har han utökat BOTNIA-studien med DIREVA-studien, som utöver Vasatrakten också fokuserar på Skåne.

Per-Henrik initierade den landsomfattande studien FinnDiane (Finnish Diabetic Nephropathy Study) för drygt 20 år sedan. 

Det är fortsättningsvis den största och sannolikt världens bäst karakteriserade typ 1-diabetespopulation. 

I FinnDiane ingår i dagens läge 9000 av Finlands totalt 40 000 typ 1-diabetiker. Inget annat land kan uppvisa motsvarande siffror över noggrant undersökta individer. 

I forskningen är problemet ofta att populationerna är små, resultaten närmast anekdotiska och svåra att replikera, så de representerar knappast hela sanningen.― Per-Henrik Groop

– Unika välkarakteriserade populationer ger en möjlighet till genomgripande analyser, som leder till “korrekta” resultat och kan också replikeras i andra länder. 

I forskningen är problemet ofta att populationerna är små, resultaten närmast anekdotiska och svåra att replikera, så de representerar knappast hela sanningen. 

När man har tillgång till en stor mängd data är möjligheterna till robusta och “korrekta” fynd betydligt större. 

– Och det här är receptet för att lyckas i en hård konkurrens. Men man måste också kunna tänka innovativt för att driva forskningen i en sådan riktning att den ger resultat. Jag tror att det är därför som vi lyckats, säger Per-Henrik Groop.

Diabetes leder ofta till njursjukdom

Diabetes leder ofta till njursjukdom

Vad är de då som drivit bröderna Groop framåt inom diabetesforskningen?

– Nyfikenheten, säger Leif genast och får medhåll av Per-Henrik.

Frågan är varför vi har en typ 2-diabetesepidemi. År 1985 fanns det 30 miljoner diabetiker. År 2000 fanns det 170 miljoner. I dag finns det 420 miljoner diabetiker och siffran väntas vara uppe i 720 miljoner år 2035. 

– Vuxendiabetes är den stora bulken av problemet och det är det som Leif sysslar med, säger Per-Henrik. 

År 1985 fanns det 30 miljoner diabetiker. År 2000 fanns det 170 miljoner. I dag finns det 420 miljoner diabetiker och siffran väntas vara uppe i 720 miljoner år 2035.

Frågan är också varför var tredje ungdomsdiabetiker får njursjukdomar. Och varför får mer än varannan med typ 2-diabetes njursjukdomar? Varför är det då så viktigt att veta det? 

– Alltid när man har problem med njurarna, om äggvita rinner ut i urinen eller om man har nedsatt njurfunktion, så åtföljs det av en flerfaldigt ökad risk att dö en för tidig död eller att få hjärt- och kärlsjukdomar, säger Per-Henrik. 

Detsamma gäller riskerna att få hjärtsvikt eller hamna i dialys eller att få svåra hypoglykemier, det vill säga blodsockerfall.

Vi vet att det finns en genetisk benägenhet, som vi inte kan påverka. Men även livsstilsfaktorerna inverkar och dem kan vi påverka. Detsamma gäller för komplikationerna. 

– Det finns ändå mycket arbete kvar när det gäller att ta reda på och beskriva hur de här sjukdomarna och komplikationerna uppstår.

Fem olika typer av vuxendiabetes

Bröderna Groop gör verkligen sitt bästa för att reda ut de här frågorna. I mars 2018 framförde Leif Groop och hans team forskningsresultat som visade att typ 2-diabetes egentligen har fem olika förlopp. 

Det är här som Leifs förmåga att tänka utanför lådan kommer till sin rätt. 

– Jag är ganska bra på att ifrågasätta dogmer. Och läroböckerna är fulla med dogmer. De lever vidare från år till år. För två år sedan ställde jag frågan Vad är typ 2-diabetes? Svaret blev överraskande. 

Studien visade att det egentligen inte finns någon sjukdom som man kan kalla typ 2-diabetes. De fem olika undergrupperna har helt olika förlopp och behöver sannolikt också lite olika behandling. 

Studien visade att det inte finns någon sjukdom som man kan kalla typ 2-diabetes.

Från tidigare kände vi till att det finns en variant av vuxendiabetes som långt liknar typ 1-diabetes. Den kännetecknas av förekomsten av likadana autoantikroppar som man ser vid typ 1-diabetes. 

– Sedan finns det en mycket större grupp som har insulinbrist och som utvecklar hög risk för ögonsjukdom. Ytterligare en annan grupp har insulinresistens och hög risk att utveckla njur- och leversjukdom. Medan hälften av alla diabetiker har en ganska lindrig form av diabetes, berättar Leif. 

Det här forskningsresultatet har replikerats i närmare 30 olika studier över hela världen. På Leifs skrivbord på sommarstället i Närpes ligger tre arbeten som han ska recensera.

– Studierna är gjorda i Kina, Indien och överallt i världen. Så det är klart att jag är ganska stolt över det här, säger Leif Groop. 

Han tror att vi kan spara pengar inom sjukvården genom att fokusera på de tre svårare grupperna, där pengarna verkligen behövs.

Att röra på sig så man svettas

När det gäller den pågående covid-19-pandemin är brödernas största bekymmer att diabetiker ska bli sittande, istället för att röra på sig tillräckligt. 

– Diabetes som sådan ökar annars inte risken för att insjukna i covid-19. Men det är helt klart att om en diabetiker insjuknar så är följderna svårare, säger Per-Henrik Groop.

Studierna som replikerat min forskning är gjorda i Kina, Indien och överallt i världen. Så det är klart att jag är ganska stolt över det här.― Leif Groop

Per-Henrik och Leif Groop har själva klarat sig undan att drabbas av diabetes. Arvsanlag kan man som bekant inte påverka. 

Men bröderna lever själva upp till det råd de gärna delar med sig av, att man kontinuerligt bör röra på sig – och helst ta i så man svettas. 

Båda ägnar sig bland annat åt att springa. På grund av intervjun har Per-Henrik den här dagen inte kunnat haka på när hustrun Monica Groop gav sig ut på deras vanliga springrunda. Leif å sin sida har redan innan intervjun hunnit på en joggingtur.

– Efter intervjun har jag en telefonkonferens, men sedan ska jag cykla efter posten. Det blir en tur på tio kilometer, säger Leif med ett skratt.

 

Från finska YLE av en journalistJessica Morney, Vasa

Se  art9ikeln i sin helhet med alla bilder

https://svenska.yle.fi/artikel/2020/06/27/var-aldre-bror-som-inte-ar-lakare-brukar-fraga-om-vi-far-timpenning-da-vi-pratar

 

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

 

 

 

 

 

 

Träffar: 384